Nyckeltext
+> ”Jag skall bota dem från deras trolöshet, jag skall älska dem av hjärtat, min vrede har vänt sig från dem” (Hos. 14:5). + +### Veckans Huvudtexter +2 Mos. 33:15–22; Hos. 14:1–4; Upp. 4:11; Joh. 17:24; Matt. 22:1–14; Joh. 10:17, 18. + +Fastän Petrus hade förnekat Jesus tre gånger, precis som Jesus hade förutsagt (Matt. 26:34), var dessa förnekelser inte slutet på historien. Efter uppståndelsen frågade Jesus Petrus: ” ’Älskar du mig mer än de andra gör?’ Han svarade: ’Ja, herre, du vet att jag har dig kär.’ Jesus sade till honom: ’För mina lamm på bete.’ För andra gången frågade han: ’Simon, Johannes son, älskar du mig?’ Han svarade: ’Ja, herre, du vet att jag har dig kär.’ Jesus sade till honom: ’Var en herde för mina får.’ + +För tredje gången frågade han: ’Simon, Johannes son, har du mig kär?’ Petrus blev bedrövad när Jesus för tredje gången frågade: ’Har du mig kär?’, och han svarade: ’Herre, du vet allt; du vet att jag har dig kär’ ” (Joh. 21:15–17). Precis som Petrus hade förnekat Jesus tre gånger, återupprättade Jesus Petrus tre gånger genom den avgörande frågan: ”Älskar du mig?” + +Hur olika våra omständigheter än må vara i jämförelse med Petrus, så är principen på många sätt densamma. Det vill säga, den fråga som Jesus ställde till Petrus är egentligen den ultimata fråga som Gud ställer till var och en av oss i vår tid och på vår plats: Älskar du mig? + +Allt beror på vårt svar på den frågan. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/01/02.md b/src/sv/ss/2025-01/01/02.md new file mode 100644 index 0000000000..98b9e755ae --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/01/02.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Bortom rimliga förväntningar +date: 29/12/2024 +--- + +Gud frågar inte bara oss: ”Älskar du mig?”, utan Gud själv älskar varje människa, och han gör det av fri vilja. Han älskar dig och mig och alla andra människor mer än vi någonsin kan föreställa oss. Och vi känner denna kärlek genom det sätt på vilket han har agerat i sitt folks historia. + +`Läs 2 Mos. 33:15–22 och fundera över i vilket sammanhang dessa verser och den berättelse de ingår i förekommer. Vad avslöjar detta avsnitt, särskilt vers 19, om Guds vilja och kärlek?` + +Allt verkade vara förlorat. Inte långt efter Guds fantastiska befrielse av sitt folk från slaveriet i Egypten hade Israels folk gjort uppror mot Gud och tillbett en guldkalv. När Mose kom ner från berget såg han vad de hade gjort, och han kastade ifrån sig tavlorna med de tio budorden och krossade dem. Trots att folket hade förverkat all rätt till förbundets privilegier och välsignelser som Gud frivilligt hade skänkt dem, valde Gud frivilligt att ändå fortsätta med dem i en förbundsrelation – trots att de var ovärdiga att få del av förbundets välsignelser. + +Orden i 2 Mos 33:19: ”Jag skall vara nådig mot den jag vill vara nådig mot och barmhärtig mot den jag vill vara barmhärtig mot”, missförstås ofta som att Gud godtyckligt väljer att vara förbarmande och nådig mot vissa, men inte mot andra. Men om man ser till sammanhanget så säger Gud inte här att han godtyckligt kommer att vara nådig och barmhärtig mot vissa och inte mot andra. Det är inte så Gud fungerar, i motsats till en del teologi där Gud förutbestämmer att vissa ska gå förlorade och möta evig fördömelse. + +Vad är det då Gud förkunnar här? I grund och botten förkunnar Gud att han, som Skaparen av allt, har rätt och myndighet att ge nåd och medkänsla fritt till även de mest oförtjänta av människor. Och han gör det i den här situationen, även efter guldkalvens uppror, genom att visa barmhärtighet mot sitt folk, Israel, även om de inte förtjänade det. + +Detta är ett av många exempel på hur Gud manifesterar sin kärlek och gör det bortom alla rimliga förväntningar. Goda nyheter för oss alla, eller hur? + +`På vilka sätt har Gud fortsatt att uppenbara och manifestera sin kärlek till dig – till och med bortom alla rimliga förväntningar?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/01/03.md b/src/sv/ss/2025-01/01/03.md new file mode 100644 index 0000000000..8e5af50859 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/01/03.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: Obesvarad kärlek +date: 30/12/2024 +--- + +Guds slående exempel på sin kärlek till den fallna mänskligheten finns i berättelsen om Hosea. Gud befallde profeten Hosea: ”Gå och skaffa dig en horkvinna och horungar, ty landet horar sig bort från Herren” (Hos. 1:2). Hosea och hans otrogna hustru skulle bli ett levande exempel på Guds kärlek till sitt folk, trots Israels otrohet och andliga hor. Det är alltså en berättelse om Guds fria kärlek till dem som inte förtjänar den. + +Trots Guds trofasthet och kärlek gjorde folket uppror mot honom, om och om igen. Följaktligen beskriver Skriften upprepade gånger Gud som den obesvarade älskaren till en otrogen make. Han hade älskat sitt folk fullkomligt och troget. De hade dock föraktat honom och tjänat och tillbett andra gudar, vilket gjorde honom djupt bedrövad och bröt relationen, till synes bortom all möjlighet till reparation. + +`Läs Hos. 14:1–4. Vad avslöjar dessa verser om Guds orubbliga kärlek till sitt folk?` + +I efterdyningarna av hans folks upprepade uppror förklarar Gud: ”Jag ska bota deras avfällighet och älska dem av fri vilja” (Hos. 14:5, nuB). Ordet ”fri” i frasen ”älska dem av fri vilja” översätter ett hebreiskt ord (nedabah), som syftar på det som erbjuds frivilligt. Det är samma ord som används för de frivilliga offren i helgedomssystemet. + +Genom hela Hosea, och genom hela Bibelns berättelser, visar Gud ett fantastiskt engagemang och en fantastisk medkänsla för sitt folk. Trots att de upprepade gånger gick till andra älskare och bröt förbundsrelationen, till synes bortom all räddning, fortsatte Gud av egen fri vilja att skänka dem sin kärlek. Folket förtjänade inte Guds kärlek; de hade avvisat och förverkat alla rättmätiga anspråk på den. Ändå fortsatte Gud att skänka dem kärlek utan något tvång, moraliskt eller annat. Här och på andra ställen visar Skriften konsekvent Guds kärlek som fri och frivillig. + +`Många människor tänker på Gud som en avlägsen och hård härskare och domare. Hur hjälper bilden av Gud som föraktad och bedrövad, som den otrogne makens obesvarade kärlek, dig att se Gud på ett annat sätt? Hur förändrar det ditt sätt att se på din egen relation till Gud?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/01/04.md b/src/sv/ss/2025-01/01/04.md new file mode 100644 index 0000000000..5fe5207413 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/01/04.md @@ -0,0 +1,20 @@ +--- +title: Kärlek som ges fritt +date: 31/12/2024 +--- + +Gud fortsatte inte bara att ge sin kärlek fritt till Israel, trots upprepade uppror, utan Gud fortsätter också att ge sin kärlek fritt till oss, även när vi är syndare. Vi förtjänar inte Guds kärlek, och vi kan aldrig förtjäna den. Omvänt behöver Gud inte oss. Bibelns Gud behöver ingenting (Apg. 17:25). Guds kärlek till dig och till mig och till alla människor är helt och hållet hans egen vilja. + +`Jämför Upp. 4:11 och Ps. 33:6. Vad säger dessa verser oss om Guds frihet i förhållande till skapelsen?` + +Gud skapade denna värld av fri vilja. Och på grund av detta är Gud värd all härlighet, ära och makt. Gud behövde inte skapa någon värld. Redan innan världen skapades njöt Gud av den kärleksrelation som fanns inom Gudomen. + +`Läs Joh. 17:24. Vad säger den versen oss om Guds kärlek innan världen fanns till?` + +Gud behövde inte varelser som föremål för sin kärlek. Men i enlighet med sin karaktär av kärlek valde Gud att skapa världen och ingå i en kärleksrelation med varelserna. + +Gud skapade inte bara fritt denna värld som en gåva av sin generösa kärlek, utan Gud fortsätter också att fritt älska människor, även efter att människor föll i synd i Eden, och även efter att vi personligen har syndat. + +Efter syndafallet i Eden hade Adam och Eva ingen rätt att fortsätta leva och ta emot Guds kärlek. Men Gud, som upprätthåller ”allt med kraften i sitt ord” (Heb. 1:3), upprätthöll deras liv i sin stora kärlek, barmhärtighet och nåd och har skapat ett sätt att försona mänskligheten med sig själv i kärlek. Och den försoningen omfattar även oss. + +`Vad säger det faktum att Gud fortsätter att skänka kärlek till denna värld, trots dess förfall och ondska, om hans kärlek och karaktär? Hur ska denna sanning få oss att älska honom i gengäld?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/01/05.md b/src/sv/ss/2025-01/01/05.md new file mode 100644 index 0000000000..9224c182bc --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/01/05.md @@ -0,0 +1,20 @@ +--- +title: Många är kallade, men få är utvalda +date: 01/01/2025 +--- + +Gud älskar inte bara människor av egen fri vilja, utan han inbjuder dem också att älska honom i gengäld. Att Gud ger dem förmågan att fritt välja om de vill acceptera eller förkasta hans kärlek framgår (som en av flera exempel) av Kristus liknelse om bröllopsmåltiden. + +`Läs Matt. 22:1–14. Vad är budskapet i denna liknelse?` + +I Kristus liknelse om bröllopsfesten arrangerar en kung ett bröllop för sin son och skickar ut sina tjänare för att ”kalla de inbjudna till bröllopet, men de ville inte komma” (Matt. 22:2, 3). Mer än en gång skickade kungen ut sina tjänare för att kalla på dem, men de ignorerade hans kallelse och, ännu värre, grep hans tjänare och dödade dem (Matt. 22:4–6). + +Senare, efter att ha tagit itu med dem som hade mördat några av hans tjänare, sade kungen till sina tjänare: ”Allt är ordnat för bröllopet, men de inbjudna var inte värdiga. Gå ut och ställ er där vägarna skiljs och bjud alla ni ser till bröllopet” (Matt. 22:8, 9). Efter ytterligare en episod där en man utan bröllopskläder kastas ut, vilket symboliserar behovet av att få en bröllopsklädsel av kungen för att delta i bröllopsfesten, avslutar Jesus liknelsen med den kryptiska men mycket betydelsefulla frasen: ”Många är bjudna, men få är utvalda” (Matt. 22:14). + +Vad betyder detta? De som slutligen blir ”valda”, de ”utvalda”, är de som har accepterat Herrens inbjudan till bröllopet. Ordet som översätts med ”bjudna” och ”inbjuda” i hela liknelsen är det grekiska ordet kaleo (att kalla, inbjuda), och det som avgör vem som slutligen är ”utvald” (eklektos) är om man frivilligt har accepterat inbjudan. + +Faktum är att Gud kallar (det vill säga bjuder in) alla till bröllopsfesten. Men var och en av oss kan vägra att ta emot Guds kärlek. Frihet är en förutsättning för kärlek. Gud kommer aldrig att tvinga sin kärlek på någon. Det är sorgligt att behöva säga det, men vi kan välja att inte ha en kärleksrelation med Gud. + +De ”utvalda” är de som accepterar inbjudan. För dem som älskar Gud har Gud förberett saker som är mer underbara än allt vi någonsin kan föreställa oss. Återigen handlar allt om kärlek och den frihet som är inneboende i kärleken. + +`Vad i ditt liv avslöjar att du har accepterat bröllopsinbjudan och har kommit lämpligt klädd?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/01/06.md b/src/sv/ss/2025-01/01/06.md new file mode 100644 index 0000000000..3022aa8656 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/01/06.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: Korsfäst för vår skull +date: 02/01/2025 +--- + +Gud inbjuder alla till en kärleksrelation med honom, men bara de som frivilligt accepterar inbjudan får njuta av de eviga resultaten. Som framgår av liknelsen om bröllopsfesten var det många som kungen kallade som inte ville komma (Matt. 22:3). + +Följaktligen klagade Kristus kort före sin korsfästelse: ”Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som blir sända till dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte” (Matt. 23:37). Kristus ville samla dem, men de var inte villiga. Samma vanliga grekiska verb som betyder ”att vilja” (thelo) används både om att Kristus ville rädda dem och om att de inte var villiga att bli räddade (och samma ord finns också i Matt. 22:3 ovan). + +Ändå gick Kristus till korset för dessa människor och för oss. Oändlig kärlek! Medan människans synd förtjänar döden, betalade Gud själv (i Kristus) priset och har skapat ett sätt att reparera den brutna relationen mellan himmel och jord. Under tiden fortsätter han att skänka oss sin kärlek, även om han inte har någon skyldighet utöver sitt eget fria åtagande att göra det. + +`Läs Joh. 10:17, 18. Jämför med Gal. 2:20. Vad är budskapet till oss här i dessa texter?` + +I det yttersta beviset på Guds kärlek, korset, ser vi att Kristus gav sig själv för oss av sin egen fria vilja. Kristus lade ner sitt liv av ”eget initiativ”. Ingen tog hans liv ifrån honom; han erbjöd det frivilligt, enligt den frälsningsplan som man kommit överens om i himlen innan världen grundades. + +”Frälsningsplanen är inte någon efterkonstruktion, en plan som formulerades efter det att Adam hade syndat. Den var en uppenbarelse av den ’hemlighet som i oändliga tider varit dold’ (Rom. 16:25). Den visade de principer som har varit grunden för Guds regering i all evighet. Från begynnelsen visste Gud och Kristus att Satan skulle göra uppror och att människan skulle falla genom upprorsmakarens förföriska makt. Gud hade inte bestämt att synden skulle finnas till, men han förutsåg att den skulle komma. Därför hade han förberett för att möta den fruktansvärda olyckan. Hans kärlek till världen var så stor att han slöt ett förbund och lovade att han skulle ge sin enfödde Son ’för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv’ (Joh. 3:16)” (Ellen White, Messias, s. 22). \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/01/07.md b/src/sv/ss/2025-01/01/07.md new file mode 100644 index 0000000000..0eb5f193f4 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/01/07.md @@ -0,0 +1,34 @@ +--- +title: Studiehjälp +date: 03/01/2025 +--- + +Läs kapitlet ”Möte med brudgummen”, s. 331–341 i Guds rike är som … av Ellen White. + +”Man har fullständigt missuppfattat Gud, och det är detta som förmörkar världen. Människan förlorar sin kunskap om hans karaktär. Den har missförståtts och misstolkats. Men under denna tid ska ett budskap från Gud ljuda över världen, ett budskap som har förmåga att påverka och som har en frälsande kraft. Alla ska lära känna hans karaktär. Hans härlighetsljus ska stråla in i världens mörker, detta ljus som är skenet av hans härlighet, nåd och sanning. + +Det är detta verk som profeten Jesaja beskriver med orden: ’Gå upp på ett högt berg, du Sion, som bringar glada nyheter, höj din röst, du som kommer med glädjebud, höj din röst, Jerusalem, ropa, var inte rädd! Tala om för städerna i Juda: ’Se, er Gud!’ Ja, Herren, Herren kommer med kraft, och han ska regera med makt. Han har med sig sin lön, hans arbetslön går före honom’ (Jes. 40:9, 10). + +De som väntar på att Brudgummen ska komma säger till folket: ’Se er Gud’ De sista strålarna av nådens ljus, det sista nådens budskap som ska ges till världen är en uppenbarelse av hans kärleksfulla karaktär. + +Det är Guds barn som ska uppenbara hans härlighet. I sina egna liv och karaktärer ska de uppenbara vad Guds nåd har gjort för dem. + +Rättfärdighetens Sol ska skina genom goda gärningar – genom sanningens Ord och heliga handlingar” (Ellen White, Guds rike är som …, s. 337). + +**Samtalsstart** + +Har någon visat er osjälvisk kärlek när ni har känt att ni inte var värda det? + +**Förbön** + +Be att ni alla ska kunna återspegla Guds kärlek i ännu högre grad än nu. + +**SAMTALSFRÅGOR** + +`Tanken att Gud hatar oss skulle vara värre än tanken på att Gud inte finns. Hur annorlunda skulle inte vår värld vara om detta var sanningen?` + +`Varför tror du att det finns så mycket missförstånd om Guds karaktär i vår värld idag? Fundera på och diskutera hur du skulle kunna hjälpa människor att se Guds karaktär av kärlek tydligare.` + +`Vilket är budskapet som ska förkunnas om Guds karaktär idag? Hur skulle du förklara detta budskap för någon som inte redan är bekant med verkligheten att Gud är kärlek? Vilka bevis kan du peka på som visar hans underbara karaktär och att hans kärlek är verklig?` + +`Att tala om Guds kärlek är en sak. Att uppenbara och återspegla denna kärlek i våra liv är en annan. Vilka ”heliga gärningar” skulle kunna uppenbara Guds kärlek för dem omkring oss?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/01/info.yml b/src/sv/ss/2025-01/01/info.yml new file mode 100644 index 0000000000..935b574e01 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/01/info.yml @@ -0,0 +1,4 @@ +--- +title: "Gud älskar utan förbehåll" +start_date: "28/12/2024" +end_date: "03/01/2025" \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/01/inside-story.md b/src/sv/ss/2025-01/01/inside-story.md new file mode 100644 index 0000000000..55b3d10b88 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/01/inside-story.md @@ -0,0 +1,52 @@ +--- +title: Missionsnytt +date: 03/01/2025 +--- + +#### Något annorlunda + +MissionsnyTt FRÅN HELA VÄRLDEN | Sabbaten den 4 januari 2025 + +Något annorlunda + +Tsomo hade aldrig varit intresserad av kristendomen. Den var inte Mongoliets traditionella religion. Dessutom trodde han inte på någon Gud. Han var ateist. + +Sedan fick han veta att hans moster besökte en adventkyrka i Mongoliets huvudstad Ulan Bator. Hon ville lära sig engelska och hade därför gått på en serie evangeliska möten som leddes av en gästtalare från Australien. Det var något med Adventistsamfundet som var annorlunda, tyckte hon, och hon bad sin 18-årige brorson att följa med henne dit. + +”Åh nej tack, moster”, sa Tsomo. ”Det är inget för mig.” + +Men moster fortsatte ändå att be Tsomo att följa med. Till slut gjorde han det. Han tyckte om talaren från Australien och resten av teamet. Han hade aldrig träffat utlänningar förut, och de verkade vara intressanta. Dessutom gillade han musiken. Precis som moster tyckte han att det var något speciellt med kyrkan. Han kände något han aldrig känt förut. + +Tsomo gick till kyrkan många gånger efter det första besöket. Han blev adventist. Då växte det fram en längtan i hans hjärta att berätta för någon om Jesus. Men hur gör man det? + +Ett år efter det att Tsomo hade blivit adventist åkte han till landsbygden för att besöka några vänner. Alla tonåringar i trakten kände honom. Men ändå var han inte samma person som de mindes. + +”Du är så annorlunda jämfört med förr”, sa en flicka. + +”Vad hände?” frågade en pojke. + +”Jag har lärt känna Jesus”, sa Tsomo. + +Tonåringarna skrattade. De var inte kristna, och de trodde inte på Gud. + +Nu råkade det vara så att det inte hade regnat där på sex månader. Gräset var brunt och torrt. Detta var ett problem. Gräs behövdes som mat åt hästar, kor, får, getter och kameler. Alla de djuren är mongolerna beroende av för mat, ull och transport. + +Det behövdes ett underverk för att få slut på torkan. Tonåringarna bestämde sig för att sätta Tsomos Gud på prov. + +”Om din Gud verkligen finns, borde du be om regn”, sa en pojke. Andra höll med. Tsomo kallade samman alla tonåringarna.”Visst kan vi göra det”, svarade han. ”Låt oss be tillsammans.” Han bad till Gud om regn. + +Nästa morgon började det regna. Först kände man några få regndroppar. Men sedan öppnade sig himlen, och regnet öste ner. + +Tonåringarna blev så förvånade! De kom springande till Tsomo och utropade: ”Det regnar! Det regnar!” En del av dem började tro på Gud. + +”Wow, din Gud är verklig”, sa en av dem. + +”Jag vill veta mer”, sa en annan. + +Tsomo bildade en liten grupp med tio tonåringar. Han läste från Bibeln för dem, han bad med dem och han lärde dem kristna sånger. + +Flera år har gått sedan Gud svarade på tonåringarnas utmaning. Idag är Tsomo adventistpastor i Mongoliets huvudstad Ulan Bator. Ännu finns det inte någon adventistförsamling i den region där underverket ägde rum. Men ungdomarna som bevittnade det har kvar sin starka tro på Gud. + +Tack för era gåvor! Det här kvartalet kommer de att stödja ett missionsprojekt för barn i Mongoliets huvudstad Ulan Bator. + +Av Andrew mcchesney | mongoliet | norra asien–Stilla havet divisionen \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/02/01.md b/src/sv/ss/2025-01/02/01.md new file mode 100644 index 0000000000..3e76f43d7a --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/02/01.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: Kärlek i förbundets anda +date: 04/01/2025 +--- + +>Nyckeltext
+> ”Jesus svarade: Om någon älskar mig bevarar han mitt ord, och min fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och stanna hos honom” (Joh. 14:23). + +### Veckans Huvudtexter +2 Pet. 3:9; 5 Mos. 7:6–9; Rom. 11:22; 1 Joh. 4:7–20; Joh. 15:12; 1 Joh. 3:16. + +Många har fått lära sig att det grekiska ordet agape syftar på en kärlek som är unik för Gud, medan andra ord för kärlek, såsom fileo, syftar på olika typer av kärlek som är bristfälliga i jämförelse med agape-kärlek. Vissa hävdar också att agape syftar på ensidig kärlek, en kärlek som bara ger men aldrig tar emot, en kärlek som är helt oberoende av mänsklig respons. + +Men ett noggrant studium av den gudomliga kärleken genom hela Skriften visar att dessa idéer, även om de är vanliga, är felaktiga. För det första hänvisar det grekiska ordet agape inte bara till Guds kärlek utan också till mänsklig kärlek, även ibland missriktad mänsklig kärlek (2 Tim. 4:10). För det andra finns det i hela Skriften många andra ord än agape som refererar till Guds kärlek. Jesus lärde till exempel: ”Fadern själv älskar [fileo] er eftersom ni har älskat [fileo] mig” (Joh. 16:27). Här används det grekiska ordet fileo inte bara om mänsklig kärlek utan också om Guds kärlek till människor. Fileo hänvisar alltså inte till en bristfällig typ av kärlek, utan till Guds kärlek i sig. + +Skriften lär oss också att Guds kärlek inte är ensidig, utan djupt relationsbunden, eftersom det gör en stor skillnad för Gud om människor återkopplar hans kärlek till honom och till andra eller inte. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/02/02.md b/src/sv/ss/2025-01/02/02.md new file mode 100644 index 0000000000..8bd8539c04 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/02/02.md @@ -0,0 +1,20 @@ +--- +title: Guds eviga kärlek +date: 05/01/2025 +--- + +Skriften är tydlig – Gud älskar alla. Den mest kända versen i Bibeln, Joh. 3:16, förkunnar denna sanning: ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv”. + +`Läs Ps. 33:5 och Ps. 145:9. Vad säger dessa verser om hur långt Guds kärleksfullhet, medlidande och barmhärtighet sträcker sig?` + +Vissa kanske tror att de inte är värda att bli älskade, eller att Gud kanske älskar alla andra, men inte dem. Men Bibeln förkunnar konsekvent att varje enskild människa är älskad av Gud. Det finns ingen som han inte älskar. Och eftersom Gud älskar alla, vill han också att alla ska bli frälsta. + +`Läs 2 Pet. 3:9; 1 Tim. 2:4 och Hes. 33:11. Vad säger dessa verser om Guds önskan att rädda alla?` + +Versen efter Joh. 3:16 tillägger: ”Ty Gud sände inte sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom” (Joh. 3:17). Om det bara var upp till Gud skulle varje människa acceptera hans kärlek och bli frälst. Men Herren kommer inte att tvinga sin kärlek på någon. Människor är fria att acceptera eller förkasta den. + +Och även om vissa förkastar den slutar Gud aldrig att älska dem. I Jer. 31:3 förkunnar han för sitt folk: ”Med evig kärlek har jag älskat dig, därför låter jag min nåd bli kvar över dig” (FB). På andra ställen lär Bibeln upprepade gånger att Guds kärlek och nåd varar för evigt (se till exempel Ps. 136). Guds kärlek tar aldrig slut. Den är evig. Detta är svårt för oss att förstå eftersom det ibland kan vara lätt för oss att inte älska andra. + +Men om vi som individer kunde lära oss att uppleva denna kärleks verklighet – det vill säga att själva känna Guds kärlek – hur annorlunda skulle vi då kanske leva och behandla andra. + +`Om Gud älskar alla betyder det att han måste älska en del ganska obehagliga personer, eftersom det finns en del eländiga personer där ute. Vad kan Guds kärlek till dessa människor lära oss om hur vi bör försöka förhålla oss till dem också?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/02/03.md b/src/sv/ss/2025-01/02/03.md new file mode 100644 index 0000000000..dfc96bb629 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/02/03.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Förbundskärlek +date: 06/01/2025 +--- + +Bibeln skildrar ofta Guds speciella kärleksrelation med oss genom att använda familje- eller släktskapsmetaforer, särskilt metaforer för kärleken mellan en man och en hustru eller en god mor och sitt barn. Dessa metaforer används särskilt för att skildra den speciella relationen mellan Gud och hans förbundsfolk. Detta är en relation som bygger på förbundskärlek. Den innefattar inte bara Guds kärlek till sitt folk utan också förväntningar på att människor ska acceptera denna kärlek och älska honom (och varandra) i gengäld. + +`Läs 5 Mos. 7:6–9. Vad lär dessa verser ut om förhållandet mellan att Gud sluter förbund och Guds kärleksfullhet?` + +5 Mos. 7:9 beskriver en speciell typ av kärlek som Gud har till sitt förbundsfolk, en relation som delvis är beroende av om de förblir trogna eller inte. Guds kärlek är inte villkorlig, men det är däremot förbundsrelationen med hans folk. + +I 5 Mos. 7:9 används ordet ḥesed för att förklara den gudomliga kärleken. Det beskriver den förbundsbundna aspekten av den gudomliga kärleken (inklusive nåd och mycket mer). Ḥesed används ofta för att beskriva storheten i Guds barmhärtighet, godhet och kärlek. Bland annat hänvisar ḥesed till kärleksfullheten, eller den orubbliga kärleken, för en annan person inom en befintlig ömsesidig kärleksrelation. Det initierar också en sådan relation, med förväntan att den andra parten kommer att visa denna kärleksfullhet i gengäld. + +Guds ḥesed visar att hans kärleksfullhet är extremt pålitlig, orubblig och varaktig. Men samtidigt är mottagandet av fördelarna med ḥesed villkorligt, beroende av hans folks vilja att lyda och upprätthålla sin del av relationen (se 2 Sam. 22:26; 1 Kung. 8:23; Ps. 25:10; 32:10; 2 Krön. 6:14). + +Guds orubbliga kärlek är grunden för alla kärleksrelationer, och vi kan aldrig matcha den kärleken. Gud gav oss inte bara livet, utan i Kristus gav han sig själv för oss. ”Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner” (Joh. 15:13). Utan tvekan uppenbarades det största uttrycket för Guds kärlek när Herren gjorde ”sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors” (Fil 2:8). + +`På vilka sätt kan du ständigt vara medveten om att Guds kärlek till dig är en verklighet? Varför är det viktigt att göra det?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/02/04.md b/src/sv/ss/2025-01/02/04.md new file mode 100644 index 0000000000..962edcf7c5 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/02/04.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Villkorlig relation +date: 07/01/2025 +--- + +Gud kallar och inbjuder varje människa till en intim kärleksrelation med honom (se Matt. 22:1–14). Ett lämpligt svar på denna kallelse innebär att lyda Guds befallning att älska Gud och att älska andra (se Matt. 22:37–39). Om man får njuta av fördelarna med denna relation till Gud beror på om man fritt väljer att acceptera eller avvisa hans kärlek. + +`Läs Hos. 9:15; Jer. 16:5; Rom. 11:22 och Jud. 21. Vad säger dessa texter om huruvida fördelarna med Guds kärlek kan förkastas eller till och med förverkas?` + +I dessa och andra texter framställs det gång på gång som att fördelarna med en kärleksrelation med Gud är beroende av människans svar på hans kärlek. Ändå bör vi inte göra misstaget att tro att Gud någonsin faktiskt slutar älska någon. Som vi har sett är Guds kärlek evig. Och även om Hos. 9:15 inkluderar att Gud säger om sitt folk: ”Jag kan inte älska dem mer”, är det viktigt att komma ihåg att Gud senare i samma bok säger om sitt folk: ”Jag skall älska dem av hjärtat” (Hos. 14:5). Hos. 9:15 kan inte betyda att Gud helt upphör att älska sitt folk. Det måste i stället hänvisa till att någon särskild aspekt eller förmån av en kärleksrelation med Gud är villkorad. Och hur vi svarar på hans kärlek är avgörande för att denna relation ska fortsätta. + +”Den som har mina bud och håller dem, han älskar mig, och den som älskar mig skall bli älskad av min fader, och jag skall älska honom och visa mig för honom” (Joh. 14:21). På samma sätt förkunnar Jesus för sina lärjungar: ”Fadern själv älskar er eftersom ni har älskat mig och trott att jag kommer från Gud” (Joh. 16:27). + +Dessa och andra texter lär oss att förutsättningarna för en frälsande relation med Gud beror på om vi tar emot Guds kärlek (vilket också innebär viljan att vara bärare av denna kärlek). Återigen, detta betyder inte att Guds kärlek någonsin upphör. Vi kan jämföra den med att vi inte kan hindra solen från att skina men vi kan avskärma oss från solstrålarna. På samma sätt kan vi inte göra någonting för att hindra Guds eviga kärlek, men vi kan slutligen avvisa en relation med Gud och därmed avskärma oss från vad den erbjuder, särskilt löftet om evigt liv. + +`På vilka sätt kan människor se och uppleva att Guds kärlek är en verklighet, oavsett om de besvarar den eller inte? Hur uppenbarar till exempel naturen, även efter synden, hans kärlek?` + +`Hur kan vi lära oss att se bortom våra prövningar och lita på Guds godhet oavsett vad vi står inför just nu?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/02/05.md b/src/sv/ss/2025-01/02/05.md new file mode 100644 index 0000000000..f0df51bc39 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/02/05.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: Förlora nåden +date: 08/01/2025 +--- + +Guds kärlek är evig och alltid oförtjänt. Människor kan dock förkasta den. Vi har möjlighet att acceptera eller förkasta den kärleken, men bara för att Gud frivilligt älskar oss med sin perfekta, eviga kärlek före allt vi gör (Jer. 31:3). Vår kärlek till Gud är ett svar på vad som redan har givits oss innan vi ens bad om det. + +`Läs 1 Joh. 4:7–20, med särskild tonvikt på verserna 7 och 19. Vad säger detta oss om vilka prioriteringar som gäller för Guds kärlek?` + +Guds kärlek kommer alltid först. Om Gud inte först älskade oss, skulle vi inte kunna älska honom i gengäld. Även om Gud skapade oss med förmågan att älska och bli älskade, är det Gud själv som är grunden och källan till all kärlek. Vi har dock valet om vi vill acceptera den och sedan återspegla den i våra liv. Denna sanning exemplifieras i Kristus liknelse om den oförlåtande tjänaren (se Matt. 18:23–35). + +I liknelsen kan vi se att det inte fanns någon möjlighet för tjänaren att någonsin betala tillbaka det han var skyldig sin herre. Enligt Matt. 18 var tjänaren skyldig sin herre 10 000 talenter. En talent motsvarade ungefär 6 000 denarer. Och en denar var vad en genomsnittlig arbetare fick betalt för en dags arbete (jämför med Matt. 20:2). Det skulle alltså ta en genomsnittlig arbetare 6 000 dagars arbete att tjäna ihop en talent. Antag att en genomsnittlig arbetare arbetar 300 dagar per år och därmed tjänar 300 denarer på ett år, efter att ha tagit hänsyn till lediga dagar. Det skulle alltså ta en genomsnittlig arbetare ungefär 20 år att återbetala en talent, som bestod av 6 000 denarer (6 000/300 = 20). För att tjäna 10 000 talenter skulle en genomsnittlig arbetare alltså behöva arbeta i 200 000 år. Kort sagt, tjänaren kunde aldrig betala tillbaka denna skuld. Men mästaren kände medlidande med sin tjänare och efterskänkte frivilligt hans enorma skuld. + +Men när den förlåtne tjänaren vägrade att förlåta en av sina medtjänare för en mycket, mycket mindre skuld på 100 denarer och lät kasta honom i fängelse för skuldens skull, blev hans herre rasande och återkallade sin nåderika förlåtelse. Tjänaren förlorade sin herres kärlek och förlåtelse. Även om Guds medkänsla och barmhärtighet aldrig tar slut, kan man slutligen avvisa, till och med förverka, fördelarna med Guds medkänsla och barmhärtighet. + +`Tänk på vad du har blivit förlåten och vad det kostade dig att bli förlåten av Jesus. Vad borde detta säga dig om att förlåta andra?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/02/06.md b/src/sv/ss/2025-01/02/06.md new file mode 100644 index 0000000000..a883e1f847 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/02/06.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Ge som gåva vad ni fått som gåva +date: 09/01/2025 +--- + +Precis som tjänaren aldrig kunde betala tillbaka sin skuld till sin herre, kan vi aldrig betala tillbaka till Gud. Vi kan aldrig förtjäna eller göra oss förtjänta av Guds kärlek. ”Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare” (Rom. 5:8). Vilken fantastisk kärlek! Som 1 Joh. 3:1 uttrycker det: ”Vilken kärlek har inte Fadern skänkt oss när vi får heta Guds barn.” + +Men vad vi kan och bör göra är att återspegla Guds kärlek till andra så mycket som vi bara kan. Om vi har fått en sådan stor medkänsla och förlåtelse, hur mycket mer borde vi då inte skänka medkänsla och förlåtelse till andra! Kom ihåg att tjänaren gick miste om sin herres medkänsla och förlåtelse eftersom han misslyckades med att skänka dem till sin medtjänare. Om vi verkligen älskar Gud kommer vi inte att misslyckas med att återspegla hans kärlek till andra. + +`Läs Joh. 15:12; 1 Joh. 3:16 och 4:7–12. Vad lär dessa avsnitt oss om förhållandet mellan Guds kärlek, vår kärlek till Gud och kärlek till andra?` + +Strax efter att Jesus hade uttalat orden i Joh. 15:12 sade han till sina lärjungar: ”Ni är mina vänner om ni gör vad jag befaller er” (Joh. 15:14). Och vad befallde Jesus dem? Bland annat befallde Jesus dem (och oss) att älska andra på samma sätt som han älskade dem. Här och på andra ställen befaller Herren oss att älska Gud och att älska varandra. + +Kort sagt, vi bör inse att vi har blivit förlåtna en oändlig skuld, en skuld som vi aldrig kan betala tillbaka, en skuld som betalades för oss på korset. Därför bör vi älska och prisa Gud och leva med kärlek och nåd gentemot andra. Luk. 7:47 lär oss att den som får mycket förlåtet älskar mycket, men ”den som får litet förlåtet visar liten kärlek”. Och vem av oss inser inte hur mycket han eller hon har blivit förlåten? + +Om att älska Gud innebär att vi älskar andra, bör vi snarast dela budskapet om Guds kärlek, både i ord och i handling. Vi bör hjälpa människor i deras dagliga liv här och nu, och även försöka vara en kanal för Guds kärlek och visa människor vägen till den som ger dem löftet om evigt liv i en ny himmel. Löftet innefattar också en ny jord som blir en helt ny skapelse från denna värld, som är så skadad och härjad av synd och död, de sorgliga frukterna av att förkasta Guds kärlek. + +`Vilka konkreta steg kan du ta för att älska Gud genom att älska andra? Vad kan du göra idag och under de kommande dagarna för att visa människor Guds kärlek och (så småningom) inbjuda dem att njuta av vad det innebär att ha löftet om evigt liv?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/02/07.md b/src/sv/ss/2025-01/02/07.md new file mode 100644 index 0000000000..af09bfa4a7 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/02/07.md @@ -0,0 +1,30 @@ +--- +title: Studiehjälp +date: 10/01/2025 +--- + +Läs Ellen White, ”Bönens välsignelse”, s. 111–123, i Vägen till Kristus. + +”Gå till Gud med dina behov, dina glädjeämnen, dina sorger och bekymmer. Låt Gud få veta vad du ängslas för. Ingen börda är för tung för honom. Du kan inte trötta ut honom. Han räknar alla håren på ditt huvud. Han struntar inte i sina barns behov. ‘Herren är rik på medlidande och barmhärtighet’, står det i Bibeln (Jak. 5:11). Gå till honom med allt som ger dig huvudbry. Hans hjärta klappar för oss. Han känner medlidande + +när vi talar om våra sorger. Inget problem är för stort för honom för han håller världarna i sin hand och styr allt i universum. Om någonting stör vår frid lägger han märke till det även om det är en småsak. Han läser vårt livs historia och inget kapitel är för mörkt för honom. Det finns ingenting som är så tilltrasslat att inte han kan reda ut det. Ingen olycka kan drabba hans minsta barn utan att han ser det. Han lägger märke till om vi är stressade och oroliga. Han intresserar sig för allt som händer oss. Om vi är glada och muntra ser han det. + +Ingen uppriktig bön kommer över våra läppar utan att vår far i himlen vet om det. ‘Han helar dem som har förkrossade hjärtan, deras sår förbinder han’ (Ps. 147:3; FB). Gud står i förbindelse med varje människa för sig. + +Han är så personligt intresserad av var och en som om det var den enda som hans älskade son hade dött för” (Ellen White, Vägen till Kristus, s. 119). + +**Samtalsstart** + +Har ni upplevt Guds kärlek den här veckan? Hur har ni upplevt den? + +**Förbön** + +Be att Gud ska hjälpa er att visa ännu mer av hans kärlek för människorna runt omkring er. + +**SAMTALSFRÅGOR** + +`Tänk på meningarna ovan: ”Gud står i förbindelse med varje människa för sig. Han är så personligt intresserad av var och en som om det var den enda som hans älskade son hade dött för.” Vilken tröst ger detta dig, och hur ska du leva ditt liv när du känner Guds närhet till dig och hans omsorg om dig? Hur kan du lära dig att leva med innebörden av detta underbara löfte? Tänk om du, dag för dag, verkligen kunde tro på det.` + +`Hur förstår du Ps. 103:17, 18 i ljuset av den här veckans studium? Vad säger de verserna om hur Guds kärlek är evig, och hur fördelarna med en relation med Gud är beroende av om vi tar emot hans kärlek?` + +`På vilket sätt gör denna vetskap skillnad i din relation till Gud? Hur påverkar det ditt sätt att tänka på andras sorger?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/02/info.yml b/src/sv/ss/2025-01/02/info.yml new file mode 100644 index 0000000000..615e141b8b --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/02/info.yml @@ -0,0 +1,4 @@ +--- +title: "Kärlek i förbundets anda" +start_date: "04/01/2025" +end_date: "10/01/2025" \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/02/inside-story.md b/src/sv/ss/2025-01/02/inside-story.md new file mode 100644 index 0000000000..ba8c3ded4c --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/02/inside-story.md @@ -0,0 +1,46 @@ +--- +title: Missionsnytt +date: 10/01/2025 +--- + +#### En irriterande tjej + +MissionsnyTt FRÅN HELA VÄRLDEN | Sabbaten den 11 januari 2025 + +En irriterande tjej + +Elberel blev rastlös under covid-19-karantänen. Han studerade vid Tusgalskolan. Det är Adventistsamfundets skola i Mongoliet. Elberels skola var bland de första som stängdes och sedan bedrev sin undervisning online. Han tyckte inte om att sitta framför datorskärmen varje dag medan barn som gick i den kommunala skolan skrattade och hade roligt. + +Elberel frågade sin mamma om han fick byta till den kommunala skolan. + +Mamma hade inte något emot det, men då sa pappa nej. Han var adventistpastor och studerade långt hemifrån vid Andrews University i USA. Pappa sa till mamma: ”Jag är inte i Mongoliet för att hjälpa dig med Elberel om han skulle lära sig dåliga vanor i den kommunala skolan.” + +Men sedan stängdes också den kommunala skolan och lektionerna hölls online. Elberel såg inte längre andra barn skratta och ha roligt. Hans önskan att byta skola gick över. + +Men när karantänen upphörde och alla skolorna öppnade igen började Elberel tänka på den kommunala skolan på nytt. Problemet var en tjej i hans klass. Hon verkade tycka om att irritera och förolämpa honom. + +Efter två månader hade Elberel fått nog. Han trodde att det skulle vara lättare att byta skola än att stå ut med flickans elakheter. Han ringde sin pappa som fortfarande studerade vid Andrews University. + +”Den här tjejen fortsätter att vara dum mot mig”, sa han. ”Jag vill gå i den kommunala skolan i stället.” + +Pappa försökte få Elberel att förstå att hans plan förmodligen inte skulle lösa problemet. + +”Du har det faktiskt bättre i skolan än du tror. Alla andra är snälla mot dig, eller hur?” sa han. ”Men många fler barn kommer att vara hårda mot dig i den kommunala skolan.” + +Men Elberel gav inte upp, och pappa gav med sig. ”Jag låter dig flytta nästa läsår”, sa han. + +Den första skoldagen i den kommunala skolan kom som en chock för Elberel. Många av pojkarna i hans klass vejpade. De förolämpade också varandra hela tiden. Efter skolan umgicks de och drack alkohol. Elberel ville inte ha sådana vänner. + +Dessutom hade Elberel problem med maten. I adventistskolan fick barnen en vegetarisk lunch i kafeterian varje dag, men den kommunala skolan hade ingen matsal. Elberel var tvungen att leta efter ett ställe att köpa mat på gatan. + +Allt eftersom dagarna gick insåg Elberel att han hade ett annat problem. Lektionerna var tråkiga. Han visste redan allt som lärdes ut. + +Efter en månad hade Elberel fått nog. Han önskade att han hade lyssnat på pappa, men han skämdes för att erkänna att han hade haft fel. + +Nästa dag frågade mamma Elberel om skolan. När hon hörde att han inte lärde sig något nytt, frågade hon: ”Skulle du vilja gå tillbaka till adventistskolan?” + +Frågan var som musik i Elberels öron. ”Ja”, sa han. ”Det vill jag.” + +Men hur skulle han hantera problemet med flickan? Nu kändes det inte lika svårt. Han hade varit med om värre saker. Han skulle göra som pappa föreslog och bara ignorera allt dumt hon sa. + +Av Andrew mcchesney | mongoliet | norra asien–Stilla havet divisionen \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/03/01.md b/src/sv/ss/2025-01/03/01.md new file mode 100644 index 0000000000..2117e5fb51 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/03/01.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Att vara behaglig för Gud +date: 11/01/2025 +--- + +>Nyckeltext
+> ”Herren, din Gud, bor hos dig, en hjälte som räddar. Med stilla kärlek älskar han dig, och han gläds över dig med jubelrop” (Sef. 3:17, nuB). + +### Veckans Huvudtexter +Luk. 15:11–32; Sef. 3:17; Ef. 5:25–28; Jes. 43:4; Rom. 8:1; 5:8; Mark 9:17–29. + +Föreställ dig följande scenario: + +Ett femårigt barn kommer till sin far med en dåligt inslagen present på Fars dag. Ivrigt ger han presenten till sin far. Föreställ dig att pappan säger: ”Min son, jag bryr mig inte om din gåva. Det finns trots allt inget du kan ge mig som skulle glädja mig. Allt du kan ge mig kan jag skaffa själv, och allt du ger mig har antingen köpts för mina pengar eller tillverkats av material som jag har betalat för. Så behåll din gåva. Jag behöver den inte och vill inte ha den. Men jag älskar dig ändå.” + +Aj då! + +Vad tycker du om den här faderns reaktion? Ord som ”hjärtlös”, ”kall” och ”okänslig” kommer till mig. Är det så här Gud reagerar på oss? Kan vi verkligen vara behagliga för Gud? Hur svårt det än är att föreställa sig så kan till och med vi som är fallna varelser, fördärvade av synd och benägna till ondska — ja, vi kan vara behagliga för Gud! Med andra ord ser Gud inte på oss, eller de gåvor vi ger honom, med den inställning som den här fadern visade upp. Tvärtom, vi kan vara behagliga för Gud, men bara genom Kristus. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/03/02.md b/src/sv/ss/2025-01/03/02.md new file mode 100644 index 0000000000..3667111eaa --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/03/02.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: Mer värdefull än du kan föreställa dig +date: 12/01/2025 +--- + +Som vi såg i ett tidigare avsnitt finns det ingen, inte ens den värsta syndare eller värsta illgärningsman, som Gud inte älskar. Och eftersom Gud värdesätter människor mer än vi någonsin kan föreställa oss, är han bestört över synden eftersom han älskar oss och vet vad synden gör med oss också. + +`Läs Luk. 15:11–32. Vad avslöjar liknelsen om den förlorade sonen om Guds medkänsla och kärlek? Vilken varning ger den till dem som, liksom den andre sonen, stannade hemma?` + +I den här liknelsen som Jesus berättar begär mannens son att få ut sitt arv tidigt och avvisar effektivt sin far och sin fars hushåll. Den förlorade sonen fortsätter sedan att slösa bort sitt arv och blir fattig och hungrig och avundsjuk på grisar som äter från ett tråg. När han inser att tjänarna i hans fars hus har mer än tillräckligt med mat bestämmer han sig för att återvända hem i hopp om att bli en tjänare. + +Det som följer är mäktigt. Vissa fäder skulle ha avvisat en sådan son när han återvände. ”Du tog ditt arv och avskärmade dig från mitt hus. Du har inte längre något hem här.” Det skulle vara en logisk, till och med rimlig, inställning, eller hur? I vissa mänskliga föräldrars ögon hade sonen gått för långt för att accepteras hemma igen, särskilt som son. + +Men i liknelsen reagerar fadern (som representerar Gud själv) inte på något av dessa sätt. Tvärtom, ”redan på långt håll fick fadern syn på honom [den förlorade sonen]. Han fylldes av medlidande och sprang emot honom och omfamnade och kysste honom” (Luk. 15:20). Även om det på den tiden ansågs mindre än värdigt för husets herre att springa ut för att träffa någon, sprang fadern i sin stora medkänsla ut för att träffa sin son. Ännu mer förvånande är det att han återförde sonen till sitt hushåll och till och med höll en fest för honom. Det visar Guds stora medkänsla för varje egensinnig person och glädjen han upplever även om det bara är en enda person som återvänder hem. Vilken bild av Gud! + +`Den andra sonens reaktion är intressant. Varför var denna reaktion så mänsklig, åtminstone delvis baserad på rättvisa, och dessutom så förståelig? Men vad lär hans del av berättelsen oss om hur mänskliga rättvisebegrepp inte fångar djupet i evangeliet eller i Guds kärlek till oss?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/03/03.md b/src/sv/ss/2025-01/03/03.md new file mode 100644 index 0000000000..1cf3376748 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/03/03.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Jubla med glädje +date: 13/01/2025 +--- + +Hur svårt det än är för oss att föreställa oss så anser Gud att varje människa har ett oändligt värde, vilket är anledningen till att han gläds över att en enda människa blir räddad. + +`Läs Sef. 3:17. Hur kastar denna vers ljus över liknelsen om den förlorade sonen?` + +Sef. 3:17 visar med eftertryck Guds stora glädje över sitt återlösta folk. Nästan varje ord för glädje och förtjusning i det hebreiska språket finns med i denna enda vers, som beskriver Guds förtjusning över sitt återlösta folk. Det är nästan som om inget av orden i sig är tillräckligt för att beskriva omfattningen av Guds glädje den dagen. + +Lägg också märke till var Gud befinner sig enligt denna vers: han ”bor hos dig”. Försoningen som uppstår ur kärleksrelationen kommer med Guds omedelbara närvaro. Precis som fadern kommer springande när han ser sonen långt borta är Gud här mitt ibland sitt folk. + +I Jes. 62:4 används ett liknande bildspråk i en äktenskapsanalogi. Enligt den hebreiska texten i Jes. 62:4 kommer Guds folk att kallas ”Hefzibah”, vilket betyder ”Hon som jag har kär”, och landet kommer att kallas ”Beulah”, vilket betyder ”Den äkta makan”. Varför då? Därför att, som det står i texten, ”HERREN har dig kär och ditt land skall äktas av honom”. Höjdpunkten i Guds glädje är reserverad för återställelsens dag, då han kommer att ta emot sitt folk och glädja sig över oss, precis som fadern gladde sig över sin förlorade son. + +`Läs Ef. 5:25–28. Vad säger detta om den typ av kärlek som vi också är kallade att visa?` + +Detta avsnitt uppmanar män att älska sina hustrur ”så som Kristus har älskat kyrkan och utlämnat sig själv för den”, och att älska dem ”som sin egen kropp” (Ef. 5:25, 28). Dessa texter belyser inte bara den typ av osjälvisk och uppoffrande kärlek som en man ska ha för sin hustru, utan visar också att Kristus själv älskar sitt folk (kyrkan) som en del av sig själv. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/03/04.md b/src/sv/ss/2025-01/03/04.md new file mode 100644 index 0000000000..6a9b79873b --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/03/04.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Att behaga Gud? +date: 14/01/2025 +--- + +Hur kan det komma sig att universums Gud finner behag i vanliga människor, flyktiga klumpar av protoplasma på en liten planet mitt i vad som förmodligen är ett oändligt universum? + +Hur kan det vara möjligt att människor kan betyda så mycket för den Högsta Gudomen, som är allsmäktig och som inte behöver någonting? Dessa frågor kan analyseras utifrån två aspekter. För det första, hur kan Gud själv vara upprymd? För det andra, hur kan människor glädja honom, särskilt med tanke på vår syndfullhet? Den första aspekten av dessa frågor är ämnet för idag och den andra för imorgon. + +`Läs Jes. 43:4; Ps. 149:4; och Ords. 15:8, 9. Vad säger de oss om att Gud finner glädje i sitt folk?` + +Som vi delvis såg igår kan Gud vara nöjd med människor eftersom han älskar människor på ett sätt som tar hänsyn till deras bästa intressen, precis som alla som älskar och bryr sig om andra skulle göra. + +Omvänt blir Gud missnöjd med sitt folk när de gör ont. Ords. 15:8, 9 (FB) lär oss att medan de ogudaktigas ”offer” och ”väg” är ”avskyvärda för HERREN”, är ”de ärligas bön” något som ”behagar honom” och ”han älskar den som strävar efter rättfärdighet”. Detta avsnitt visar inte bara att Gud är missnöjd med det onda, utan också att han gläds åt det goda. Det sätter också gudomlig glädje och kärlek i direkt parallell med varandra, vilket visar den djupa kopplingen mellan Guds kärlek och hans glädje, som förekommer i hela Skriften. + +Ps. 146:8 (FB) säger att ”HERREN älskar de rättfärdiga”. 2 Kor. 9:7 tillägger: ”Gud älskar en glad givare”. Lägg först märke till vad dessa texter inte säger. De säger inte att Gud bara älskar de rättfärdiga eller att Gud bara älskar den som ger med glädje. Gud älskar alla. Men för att dessa texter ska förmedla något alls, måste de betyda att Gud älskar de ”rättfärdiga” och de ”glada givarna” i någon speciell mening. Det vi har sett i Ords. 15:8, 9 ger oss ledtråden: Gud älskar dessa och andra i betydelsen att han är nöjd med dem. + +`Tänk på hur nära knutna himmel och jord måste vara för att Gud, universums skapare, ska kunna vara så intimt involverad, till och med känslomässigt, med oss. Vilket hopp borde denna fantastiska idé ge dig, särskilt om du går igenom en svår tid?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/03/05.md b/src/sv/ss/2025-01/03/05.md new file mode 100644 index 0000000000..f21f4b483a --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/03/05.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: Levande stenar +date: 15/01/2025 +--- + +Hur kan vi, som fallna, syndiga varelser, vara behagliga för en helig Gud? + +`Läs Rom. 8:1 och 5:8. Vad säger dessa texter om vår ställning inför Gud?` + +Gud skänker människor nåd före varje mänskligt svar. Innan vi säger eller gör något sträcker Gud ut handen till oss och ger oss möjlighet att acceptera eller avvisa hans kärlek. Som Rom. 5:8 uttrycker det: ”Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare” (jämför med Jer. 31:3). Och vi kan bli försonade med Gud och till och med behagliga i hans ögon genom tro på vår Frälsares verk. + +`Läs 1 Pet. 2:4–6 och jämför med Heb. 11:6. Vad säger de här verserna oss om hur vi kan vara behagliga för Gud?` + +Utan Guds ingripande är fallna människor oförmögna att föra något värdefullt till Gud. Men i sin nåd och barmhärtighet har Gud skapat en väg genom Kristus. Vi ”kan frambära andliga offer som Gud vill ta emot tack vare Jesus Kristus” (1 Pet. 2:5). Även om ingen ”utan tro kan ... finna nåd hos honom” (Heb. 11:6), kommer Gud genom Kristus förmedlande verk att ”styrka er i allt gott, så att ni kan göra hans vilja. Må han låta det som behagar honom förverkligas i oss genom Jesus Kristus. Hans är härligheten i evigheters evighet, amen” (Heb. 13:21). De som svarar Gud genom tro räknas som rättfärdiga i hans ögon genom den medling som Kristus har gjort, vars rättfärdighet allena är godtagbar. Och de som svarar på Guds kärleksfulla vädjanden förklaras värdiga genom Kristus medling (2 Thess. 1:11, 12) och han förvandlar dem till sin avbild (1 Kor. 15:51–57; 1 Joh. 3:2). Guds frälsningsverk är inte bara för oss, utan också i oss. + +`Varför är tanken på att Kristus medlar för dig i himlen så uppmuntrande?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/03/06.md b/src/sv/ss/2025-01/03/06.md new file mode 100644 index 0000000000..7a5ebc30bf --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/03/06.md @@ -0,0 +1,20 @@ +--- +title: Ett värdigt mål +date: 16/01/2025 +--- + +Under paraplyet av Guds barmhärtighet och medling gläder sig Gud åt även det minsta positiva svaret på hans kärlek. Genom den som ensam är värd kärlek och själv är fullkomligt rättfärdig, kan var och en av oss räknas som rättfärdig och räknas bland Guds älskade som kommer att leva med honom i fullkomlig kärlek i evighet. Detta är det stora hoppet i återlösningen, som innefattar Kristus verksamhet för oss i himlen. + +Men, undrar du kanske, kan detta omfatta även mig? Tänk om jag inte är tillräckligt bra? Tänk om jag är rädd för att jag inte har tillräckligt med tro? + +`Läs Mark. 9:17–29. Hur reagerar Gud på mannen i berättelsen? Hur mycket tro är tillräcklig tro?` + +Lärjungarna kunde inte driva ut demonen; allt hopp verkade förlorat. Men Jesus kom och sa till fadern till pojken: ”Om du kan? Allt är möjligt för den som tror” (Mark. 9:23, FB). Och fadern svarade tårögt: ”Jag tror; hjälp min otro!” (Mark. 9:24). + +Lägg märke till att Jesus inte sa till mannen: ”Kom tillbaka till mig när du har mer tro.” I stället var hans rop, ”Hjälp min otro”, tillräckligt. + +Utan tro är det omöjligt att behaga Gud (Heb. 11:6), men Jesus accepterar även den minsta tro, och genom tro (genom Kristus förmedling) kan vi vara behagliga för honom. Genom tro och tack vare Kristus verk för vår räkning kan vi svara på ett sätt som behagar Gud, på samma sätt som en mänsklig far blir glad när ett barn ger honom en gåva som annars är värdelös. + +Därför bör vi följa Paulus råd att göra det till vårt mål att ”vara” Gud ”till behag” (2 Kor. 5:9, 10; jämför med Kol. 1:10; 1 Thess. 4:1; Heb. 11:5). Och vi bör be Gud att omvandla våra intressen till att omfatta det bästa för dem som vi älskar, och att utvidga vår kärlek så att den når ut till andra. ”Visa varandra tillgivenhet och broderlig kärlek, överträffa varandra i ömsesidig aktning. Slappna inte i er iver, håll er brinnande i anden. Tjäna Herren. Gläd er i hoppet, var uthålliga i lidandet och ihärdiga i bönen. Hjälp Guds heliga med vad de behöver, vinnlägg er om gästfrihet” (Rom. 12:10–13). + +`Om Gud accepterar oss genom Kristus, hur mycket mer bör vi då acceptera andra? Vilket ljus kastar budet att älska sin nästa som sig själv (3 Mos. 19:18; Matt. 22:39) och den gyllene regeln att behandla människor som man själv vill bli behandlad på denna idé?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/03/07.md b/src/sv/ss/2025-01/03/07.md new file mode 100644 index 0000000000..14c540686a --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/03/07.md @@ -0,0 +1,28 @@ +--- +title: Studiehjälp +date: 17/01/2025 +--- + +Läs Ellen White, ”Låt inte era hjärtan oroas” s. 618–635, i Messias. + +”Herren blir besviken när hans folk sätter ett lågt värde på sig själva. Han vill att hans utvalda arv ska värdera sig själva utifrån det pris som han har satt på dem. Gud ville få dem. Annars skulle han inte ha sänt sin Son på ett uppdrag som kostade så mycket för att han skulle frälsa dem. Han hade användning för dem. Han gläder sig när de ställer de allra högsta krav på honom för att de ska kunna förhärliga hans namn. De kan förvänta sig stora saker om de tror på hans löften. + +Men att be i Jesus namn innebär mycket. Det innebär att vi måste ta emot hans väsens egenskaper, visa samma anda som han och göra det som han gjorde. ’Om ni älskar mig håller ni fast vid mina bud’, säger han (Joh.14:15). Han räddar inte människor i synd utan från synd. De som älskar honom ska visa sin kärlek genom att visa lydnad. + +All sann lydnad kommer från hjärtat. Jesus arbetade med hjärtat. Om vi samtycker till det kommer han att finnas i våra tankar och målsättningar. Han formar våra tankar och sinnen så att de stämmer överens med hans vilja. Så när vi lyder honom följer vi bara våra egna impulser. Vår vilja kommer att vara renad och helgad, och dess största glädje är att tjäna honom. När vi lär känna Gud på det sätt som vi har fått förmånen att kunna lära känna honom kommer vårt liv att bli ett liv i oavbruten lydnad. Synden kommer att bli avskyvärd för oss när vi tar till oss Jesus väsens egenskaper och lever i gemenskap med Gud” (Ellen White, Messias, s. 622). + +**Samtalsstart** + +Är ni övertygade om att Gud har räddat er? Kan ni vara övertygade om det? Hur kan ni vara det? + +**Förbön** + +Tacka Gud för löftet: ”Ni ska veta att ni har evigt liv” (1 Joh. 5:13). + +**SAMTALSFRÅGOR** + +`Vad kan det betyda att ”osjälviskt ta emot”? Hur tror du att förhållandet mellan att ge och ta emot kommer att se ut i himlen och på den nya jorden?` + +`Från en avlägsen del av kosmos — kanske längre bort än vad James Webb-teleskopets mest kisande ögon kan nå — kallade himmelska budbärare profeten Daniel för chamudot, ”älskad, åtråvärd, dyrbar”. Och de gjorde det tre gånger. I Dan. 9:23 säger Gabriel ki chamudot attah, ”ty du är högt älskad”. I Dan. 10:11 kallar en himmelsk varelse (kanske Gabriel igen) honom ish chamudot, en ”högt älskad man” (FB), en fras som upprepas för Daniel senare (Dan. 10:19). Fundera på vad det säger om Gud och hur nära han är oss. Vilket hopp kan du hämta för dig själv från denna fantastiska sanning?` + +`Hur förhåller sig de exempel på troshjältar som diskuteras i Heb. 11 till innehållet i denna veckas studium? Mer specifikt, vad avslöjar sådana exempel om hur man kan vara ”behaglig för Gud” genom tro? Vad kan du lära dig och tillämpa i ditt dagliga liv från sådana exempel på tro och trofasthet?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/03/info.yml b/src/sv/ss/2025-01/03/info.yml new file mode 100644 index 0000000000..05bb803401 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/03/info.yml @@ -0,0 +1,4 @@ +--- +title: "Att vara behaglig för Gud" +start_date: "11/01/2025" +end_date: "17/01/2025" \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/03/inside-story.md b/src/sv/ss/2025-01/03/inside-story.md new file mode 100644 index 0000000000..0948cba708 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/03/inside-story.md @@ -0,0 +1,50 @@ +--- +title: Missionsnytt +date: 17/01/2025 +--- + +#### ”De är spioner” + +MissionsnyTt FRÅN HELA VÄRLDEN | Sabbaten den 18 januari 2025 + +”De är spioner” + +Mamma blev upprörd när hennes 22-åriga dotter Debbie besökte mötena i Adventkyrkan i Mongoliet. ”Gå inte på amerikanernas möten!” sa hon. ”De är spioner.” + +Det var september 1992 och livet i Mongoliet höll på att bli annorlunda efter kommunismens fall. + +Mammas vrede exploderade när Debbie blev den första personen i Mon-goliet som blev adventist. + +”Amerikaner är dåliga människor, de är spioner”, sa mamma. + +Kristendomen var inte den traditio-nella religionen i Mongoliet, men mamma tyckte att all religion var dålig. Hon var ateist och hade aktivt stött kommunismen. Genom hennes inflytande hade många människor blivit medlemmar i partiet. Det verkade otänkbart att mamma någonsin skulle ändra sin uppfattning om Gud. + +Debbie lämnade Mongoliet. I två år studerade hon vid Adventist International Institute of Advanced Studies (AIIAS) i Filippinerna. När hon kom hem bjöd hon in mamma till en liten bibelstudiegrupp som hon hade bildat. På den tiden var de flesta nyblivna adventister ungdomar. Debbies lilla bibelstudiegrupp riktade sig till äldre människor. + +Mamma var mycket misstänksam, men hon var också nyfiken på bibel- + +studiegruppen. Hon hade sett en förändring hos Debbie som hade blivit en snällare och mer ödmjuk person. + +”Hon har förändrats”, tänkte mamma. ”Vad var det som fick henne att ändra sig?” + +Sedan döptes Debbies syster som en gång i tiden hade varit en stark motståndare till kristendomen. Mamma såg att hon också hade förändrats. + +Det räckte. År 2000 bestämde sig mamma för att följa Jesus. 53 år gammal blev hon döpt och medlem i adventistförsamlingen. Alla fem medlemmarna i den lilla bibelstudiegruppen blev döpta. + +Förr hade mamma arbetat för att övertyga människor att följa Lenins ideologi. Men efter sitt dop letade hon i stället efter förlorade får för Guds rike. Genom hennes inflytande gav många människor sina hjärtan till Jesus. + +Mamma var trogen ända till sin död. När hon blev så svag att hon inte längre kunde gå i kyrkan bildade hon en hus-församling i sin hem. + +Mamma dog i cancer 2020. En traditionell mongolisk begravning innebär vanligtvis många dyra ritualer. Men mamma hade bara velat ha en enkel kristen begravning. Hennes begravning skilde sig så mycket från de vanliga begravningarna i Mongoliet att hennes släktingar häpnade. De insåg att något var annorlunda med kristendomen. + +”Vilken fridfull begravning”, sa en släkting. + +”Jag skulle vilja att min begravning blir sådan”, sa en annan begravningsgäst. + +Strax innan mamma dog sa hon till Debbie: ”Mitt hopp är i Jesus. Jag vill sova tills han kommer.” + +Nu väntar mamma på att Herren ska uppväcka henne på den härliga morgonen. + +Tack för era missionsgåvor! En del av de gåvor som vi kommer att ge den 29 mars kommer att användas till att öppna ett fritidscenter i Mongoliets huvudstad Ulan Bator där barn och deras föräldrar kan lära känna Jesus. + +Av Andrew mcchesney | mongoliet | norra asien–Stilla havet divisionen \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/04/01.md b/src/sv/ss/2025-01/04/01.md new file mode 100644 index 0000000000..dcd5ddea4c --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/04/01.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: Gud är passionerad och omtänksam +date: 18/01/2025 +--- + +>Nyckeltext
+> ”Glömmer en kvinna sitt lilla barn, bryr hon sig inte om den hon själv har fött? Och även om hon skulle glömma, glömmer jag aldrig dig” (Jes. 49:15). + +### Veckans Huvudtexter +Ps. 103:13; Jes. 49:15; Hos. 11:1–9; Matt. 23:37; 2 Kor. 11:2; 1 Kor. 13:4–8. + +Känslor betraktas ofta som något oönskat och något som bör undvikas. För vissa människor är känslor i sig irrationella, och därför skulle den goda mannen eller kvinnan inte beskrivas som ”känslosam”. I vissa antika grekiska filosofier hyllas idén om den ”rationella” människan, som (oftast) antingen är oemottaglig för passioner eller som styr över sina känslor med hjälp av ett känslolöst förnuft, som idealet. + +Otyglade känslor kan vara problematiska, ja. Men Gud skapade människor med förmåga att ha känslor, och Gud själv framställs i hela Bibeln som en person som upplever djupa känslor. Om Gud kan uppleva djupa känslor, som Bibeln konsekvent skildrar, då kan känslor inte vara dåliga eller irrationella i sig – Bibelns Gud är fullkomligt god och besitter fullkomlig vishet. + +Det finns faktiskt vackra sanningar att hämta från insikten att Guds kärlek till oss är en djupt känslomässig kärlek, men alltid med förbehållet att även om Guds kärlek (känslomässig eller annan) är fullkomlig, bör den inte betraktas som identisk med känslor så som människor upplever dem. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/04/02.md b/src/sv/ss/2025-01/04/02.md new file mode 100644 index 0000000000..daa533156b --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/04/02.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: Mer än bara en mors kärlek +date: 19/01/2025 +--- + +Den kanske största kärleken som är vanligast för människor att uppleva är kärleken mellan en förälder och ett barn. Bibeln använder ofta bilden av relationen mellan förälder och barn för att beskriva Guds fantastiska medkänsla för människor. Den betonar att Guds omtanke om oss är ofantligt mycket större än till och med det djupaste och vackraste mänskliga uttrycket för samma känsla. + +`Läs Ps. 103:13; Jes. 49:15 och Jer. 31:20. Vad förmedlar dessa skildringar om naturen och djupet i Guds barmhärtighet?` + +Enligt dessa texter förhåller sig Gud till oss som sina älskade barn och älskar oss som en god far och mor älskar sina barn. Men, som Jes. 49:15 förklarar, även en mänsklig mor kan ”glömma sitt ammande barn” eller ”inte ha medkänsla med sonen i sitt moderliv”, men Gud glömmer aldrig sina barn, och hans omtanke upphör aldrig (Klag. 3:22). + +Det hebreiska ordet raḥam som används för omtanke här och i många andra texter som beskriver Guds överflödande barmhärtiga kärlek, tros härledas från den hebreiska termen för livmoder (reḥem). Och som forskare har noterat är Guds omtanke således en ”livmoderliknande moderskärlek”. Den är faktiskt ofantligt mycket större än någon mänsklig omtanke, till och med den som en mor har för sitt nyfödda barn. + +Enligt Jer. 31:20 ser Gud på sitt förbundsfolk som sin ”käraste son” och sitt ”älsklingsbarn”, trots att de ofta gjorde uppror mot honom och bedrövade honom. Ändå förklarar Gud: ”Mitt hjärta blöder för honom” och ”jag måste förbarma mig över honom.” Ordet som översätts med ”förbarmande” här är det ord som används ovan för gudomligt medlidande (raḥam). Vidare kan frasen ”Mitt hjärta blöder” översättas bokstavligen med ”Mina inälvor vrålar”. Denna beskrivning är den gudomliga känslans djupt inlevelsefulla språk och visar på det väldiga djupet i Guds omtänksamma kärlek till sitt folk. Trots deras otrohet fortsätter Gud att skänka sin överflödande omtanke och barmhärtighet till sitt folk och gör det bortom alla rimliga förväntningar. + +`För vissa av oss är det en stor tröst att inse att Guds omtanke om oss liknar omtanken hos en kärleksfull far eller mor. Men för andra är det jobbigt eftersom deras förälder eller föräldrar inte var kärleksfulla. På vilka andra sätt kan Guds medkänsla visa sig för dem?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/04/03.md b/src/sv/ss/2025-01/04/03.md new file mode 100644 index 0000000000..c8f3439b8b --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/04/03.md @@ -0,0 +1,20 @@ +--- +title: Förkrossande kärlek +date: 20/01/2025 +--- + +De omätbara djupen i Guds medkännande kärlek till mänskligheten visar sig i Hoseas bok. + +Gud hade befallt profeten Hosea: ”Gå och skaffa dig en horkvinna och horungar, ty landet horar sig bort från Herren” (Hos. 1:2). Hos. 11 skildrar senare Guds relation till sitt folk, men med metaforen av en kärleksfull far till sitt barn. + +`Läs Hos. 11:1–9. Hur ger bildspråket i dessa verser liv åt det sätt på vilket Gud älskar och bryr sig om sitt folk?` + +Guds kärlek till sitt folk liknas vid en förälders ömma tillgivenhet för ett barn. Skriften använder bilder av att lära ett litet barn att gå, att ta sitt älskade barn i sina armar, att hela och ge näring och att på andra sätt ömt ta hand om sitt folk. Skriften säger också att Gud ”bar” sitt folk precis ”som en man bär sin son” (5 Mos. 1:31). ”Det var han som befriade dem av kärlek och medömkan. Alltid i gångna tider lyfte han upp dem och bar dem” (Jes. 63:9). + +I kontrast till Guds orubbliga trofasthet var hans folk upprepade gånger otrogna, vilket i slutändan stötte bort Gud och förde dom över dem själva och djupt bedrövade honom. Gud är barmhärtig, men aldrig på ett sätt som utesluter rättvisa. (Som vi kommer att se i ett senare avsnitt hör kärlek och rättvisa ihop). + +Har du någonsin varit så upprörd över något att du fått magknip? Det är den typ av bildspråk som används för att beskriva djupet i Guds känslor för sitt folk. Bilden av att hjärtat vänder sig och att medlidande väcks är ett idiomatiskt språk för djupa känslor, och det används om både Gud och människor. + +Denna bild, av medlidande som tänds (kamar), används i fallet med de två kvinnor som kom inför Salomo, och båda hävdade att samma barn var hennes eget. När Salomo beordrade att barnet skulle huggas itu (utan avsikt att skada barnet), beskrev detta bildspråk den känslomässiga reaktionen hos den riktiga modern (1 Kung. 3:26; jämför med 1 Mos. 43:30). + +`Alla som någonsin har varit förälder vet vad detta handlar om. Ingen annan jordisk kärlek är jämförbar med den. Hur hjälper detta oss att förstå verkligheten i Guds kärlek till oss, och vilken tröst kan vi hämta från denna förståelse?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/04/04.md b/src/sv/ss/2025-01/04/04.md new file mode 100644 index 0000000000..88137b98e7 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/04/04.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: Jesus medkänsla +date: 21/01/2025 +--- + +I Nya testamentet används samma typ av bildspråk som i Gamla testamentet för att beskriva Guds medkänsla. Paulus hänvisar till Fadern som ”barmhärtighetens fader och all trösts Gud” (2 Kor. 1:3). Vidare förklarar Paulus i Ef. 2:4 att Gud är ”rik på barmhärtighet” och återlöser människor på grund av att han ”har älskat oss med så stor kärlek”. + +I olika liknelser använder Kristus själv upprepade gånger ord som uttrycker starka känslor för att beskriva Faderns medkänsla (Matt. 18:27; Luk. 10:33; 15:20). Och samma språk som skildrar gudomlig medkänsla i Gamla och Nya testamentet används också i evangelierna för att skildra Jesus medkännande svar till dem som är i nöd. + +`Läs Matt. 9:36; 14:14; Mark. 1:41; 6:34 och Luk. 7:13. Se även Matt. 23:37. Hur kastar dessa verser ljus över hur Kristus berördes av människors situation?` + +Om och om igen i evangelierna sägs Kristus ha gripits av medlidande med människor i nöd eller i behov av hjälp. Och han kände inte bara medlidande, han tog också itu med människornas behov. + +Och ja, Jesus klagade också över sitt folk. Man kan föreställa sig tårarna i Kristus ögon när han ser ut över staden: ”Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, som en höna samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte” (Matt. 23:37). Här ser vi att Kristus klagan stämmer väl överens med Guds klagan i Gamla testamentet. Faktum är att många bibelforskare noterar att bilden av en fågel som tar hand om sina ungar är ett bildspråk som bara användes i samband med gudarna i det forntida Främre Orienten. Här ser många en anspelning på bilden i 5 Mos. 32:11 där Guds omsorg liknas vid en fågel som svävar över, skyddar och tar hand om sina ungar. + +`Det finns inget bättre exempel på Guds stora medkännande kärlek till oss än Jesus själv – som gav sig själv för oss i den största kärleksdemonstrationen av alla. Men Kristus är inte bara den fullkomliga avbilden av Gud. Han är också den fullkomliga modellen av mänskligheten. Hur kan vi forma våra liv efter Kristus liv, fokusera på andras behov och på så sätt inte bara predika Guds kärlek utan också visa den på ett konkret sätt?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/04/05.md b/src/sv/ss/2025-01/04/05.md new file mode 100644 index 0000000000..35eb78c48c --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/04/05.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: En svartsjuk Gud? +date: 22/01/2025 +--- + +Bibelns Gud är den ”medkännande Guden”. På hebreiska kallas Gud el raḥum ( 5 Mos. 4:31). Termen ”el” betyder ”Gud”, och raḥum är en annan form av ordet för medlidande (raḥam). Men Gud kallas inte bara den medkännande Guden utan också den svartsjuke Guden, el qana’. Som 5 Mos. 4:24 uttrycker det: ”HERREN din Gud är en förtärande eld, en svartsjuk Gud [el qana’]” (Se 5 Mos. 4:24; 6:15; Jos. 24:19; Nah. 1:2 nuB). + +`1 Kor. 13:4 förklarar att ”kärleken är inte avundsjuk” (nuB). Hur kan det då komma sig att Gud är en ”svartsjuk Gud”? Läs 2 Kor. 11:2 och fundera över hur Guds folk var otrogna mot honom i Bibelns berättelser (se t.ex. Ps. 78:58). Vilket ljus kastar dessa avsnitt på förståelsen av gudomlig ”svartsjuka”?` + +”Guds svartsjuka” är ofta missförstådd. Om du kallar någon för en svartsjuk man eller hustru, menar du det sannolikt inte som en komplimang. Ordet svartsjuka ger ofta negativa associationer på många språk. Men i Bibeln har gudomlig svartsjuka inga negativa kopplingar. Det är en kärleksfull makes rättfärdiga passion för att få ha en fullkomlig relation med sin hustru. + +Även om det finns en sorts svartsjuka som är emot kärleken (1 Kor. 13:4), finns det enligt 2 Kor. 11:2 en god och rättfärdig ”svartsjuka”. Paulus kallar den gudomlig svartsjuka (2 Kor. 11:2). Guds svartsjuka är endast och alltid av det rättfärdiga slaget och kan bättre beskrivas som Guds passionerade kärlek till sitt folk. + +Guds passion (qana’) för sitt folk härrör från hans djupa kärlek till dem. Gud vill ha en exklusiv relation med sitt folk; endast han ska vara deras Gud. Ändå framställs Gud ofta som en försmådd älskare, vars kärlek inte är besvarad (se Hos. 1–3; Jer. 2:2; 3:1–12). Guds ”svartsjuka” eller ”passion” är alltså aldrig oprovocerad, utan alltid en reaktion på otrohet och onda människor. Guds svartsjuka (eller ”passionerade kärlek”) saknar de negativa betydelser som mänsklig svartsjuka har. Den är aldrig avundsjuk utan alltid den korrekta rättfärdiga passionen för en exklusiv relation med sitt folk och för deras bästa. + +`Hur kan vi lära oss att visa samma typ av god ”svartsjuka” mot andra som Gud visar mot oss?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/04/06.md b/src/sv/ss/2025-01/04/06.md new file mode 100644 index 0000000000..63dd8d23bc --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/04/06.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Medkännande och passionerad +date: 23/01/2025 +--- + +Bibelns Gud är medkännande och passionerad, och dessa gudomliga känslor är i högsta grad exemplifierade i Jesus Kristus. Gud har medkänsla (jämför med Jes. 63:9; Hebr. 4:15) och är djupt berörd av sitt folks sorger (Dom. 10:16; Luk. 19:41) och villig att höra, svara och trösta (Jes. 49:10, 15; Matt. 9:36; 14:14). + +`Läs 1 Kor. 13:4–8. På vilket sätt uppmanar detta avsnitt oss att återspegla Guds omtänksamma, medkännande och fantastiska kärlek i våra relationer med andra?` + +Vi längtar efter att få umgås med personer som exemplifierar den typ av kärlek som beskrivs i 1 Kor. 13:4–8. Men hur ofta försöker vi vara denna typ av person gentemot andra? Vi kan inte göra oss själva tålmodiga och vänliga; vi kan inte göra om oss själva till att inte vara avundsjuka, inbilska, oförskämda eller själviska. Vi kan inte uppbåda en kärlek i oss själva som ”bär allt, tror allt, hoppas allt, uthärdar allt” och ”aldrig upphör” (se 1 Kor. 13:7, 8). En sådan kärlek kan bara exemplifieras i våra liv som en frukt av den heliga Anden. Och prisa Gud för att den heliga Anden utgjuter Guds kärlek i hjärtat på dem som genom tro är i Kristus Jesus (Rom. 5:5). + +På vilka praktiska sätt kan vi svara på och återspegla Guds djupt känslomässiga, men alltid helt rättfärdiga och rationella, kärlek tack vare Guds nåd och den heliga Andens kraft? För det första är den enda lämpliga reaktionen att tillbe den Gud som är kärlek. För det andra bör vi svara på Guds kärlek genom att aktivt visa omtanke, medkänsla och välvillig kärlek till andra. Vi ska inte bara bli tröstade i vår kristna tro, utan vi ska bli motiverade att trösta andra. Slutligen bör vi inse att vi inte kan förändra våra hjärtan, utan att bara Gud kan det. + +Så låt oss be Gud att ge oss ett nytt hjärta för honom och för andra – en ren och renande kärlek som lyfter fram det som är gott och avlägsnar agnarna inifrån. + +Låt vår bön vara: ”måtte Herren låta er kärlek till varandra och till alla människor bli rik och överflödande, ... så att ni blir styrkta i era hjärtan och kan stå oförvitliga och heliga inför vår Gud och fader, när vår herre Jesus kommer med alla sina heliga” (1 Thess. 3:12, 13). + +`Varför är en död från oss själva och, själviskheten och det fördärvliga i våra naturliga hjärtan det enda sättet att visa denna typ av kärlek? Vilka är de val som vi kan göra för att kunna dö denna död från oss själva?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/04/07.md b/src/sv/ss/2025-01/04/07.md new file mode 100644 index 0000000000..556ad2c9ac --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/04/07.md @@ -0,0 +1,24 @@ +--- +title: Studiehjälp +date: 24/01/2025 +--- + +Läs Ellen White, ”Saligheterna”, sid. 15–52, i Men jag säger ... + +”Alla som är medvetna om fattigdomen i sin egen själ och känner att de inte har något gott i sig själva kan få rättfärdighet och kraft genom att se på Jesus. Han säger: ’Kom till mig alla ni som är trötta och bär tunga bördor’ (Matt. 11:28). Han uppmanar dig att byta ut din torftighet mot rikedomen som finns i hans nåd. Vi är inte värda en sådan kärlek från Gud, men Kristus, vår garant, är värdig och han är mer än mäktig att frälsa alla som kommer till honom. Ditt förflutna har ingen betydelse, och inte heller hur nedslående än dina nuvarande förhållanden är. Om du kommer till Jesus precis som du är – svag, hjälplös och förtvivlad – kommer vår kärleksfulla frälsare att möta dig på långt avstånd. Han kommer att slå sina kärleksfulla armar runt dig och klä dig i sin rättfärdighets dräkt. Klädda i hans egen karaktärs vita dräkt för han fram oss inför Fadern, och han säger: ’Jag har tagit syndarens plats. Se inte på detta egensinniga barn, utan se på mig.’ När Satan högljutt anklagar oss för synder vi begått och kräver att vi ska bli hans byte vädjar Kristus offerdöd för oss med större kraft” (Ellen White, Men jag säger ..., s. 17, 18). + +**Samtalsstart** + +Vi är skapade till Guds avbild och har känslor precis som Gud – eller har vi det? Samtala om likheter och skillnader. + +**Förbön** + +Be för dem som med svårighet försöker greppa att Gud älskar dem trots deras svaghet och brist. + +**SAMTALSFRÅGOR** + +`Titta på vad Ellen White ovan sade om hur vi, tack vare Jesus, presenteras för Fadern. ”Klädda i hans egen karaktärs vita dräkt för han fram oss inför Fadern.” Ibland kan vi bli mycket modfällda över våra fel och brister. Och vi kan ofta bli nedslagna över att vi inte återspeglar den typ av kärlek som Gud öser över oss. Varför måste vi då alltid komma tillbaka till de underbara nyheterna att vi är accepterade av Fadern eftersom Jesus ”presenterar oss för Fadern klädda i den vita dräkt som är hans egen karaktär”?` + +`Föreställ dig hur modern måste ha känt sig i fallet med de två kvinnorna som kom till Salomo och hävdade att samma barn var deras barn. Tänk igen på det känslospråk som används i 1 Kung. 3:26. Hur kastar detta ljus över samma typ av språk när det används för att beskriva Guds känslor för sitt folk i Hos. 11:8?` + +`I evangelierna har vi sett att Jesus ofta blev berörd av människors behov. Och vad gjorde han då? Han agerade på ett sätt som tillgodosåg människornas behov. På vilka praktiska sätt kan du som individ, eller kanske till och med ni som en grupp, möta behoven hos dem som behöver tröst?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/04/info.yml b/src/sv/ss/2025-01/04/info.yml new file mode 100644 index 0000000000..c137839b3a --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/04/info.yml @@ -0,0 +1,4 @@ +--- +title: "Gud är passionerad och omtänksam" +start_date: "18/01/2025" +end_date: "24/01/2025" \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/04/inside-story.md b/src/sv/ss/2025-01/04/inside-story.md new file mode 100644 index 0000000000..0bfeb126e8 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/04/inside-story.md @@ -0,0 +1,64 @@ +--- +title: Missionsnytt +date: 24/01/2025 +--- + +#### Han sökte svar – del 1 + +MissionsnyTt FRÅN HELA VÄRLDEN | Sabbaten den 25 januari 2025 + +Han sökte svar – del 1 + +Detta är den första av tre delar av en berättelse om Bold Batsukh. Han gav sitt hjärta till Gud i början av 1990-talet och blev Mongoliets första sjundedagsadventistpastor. + +När Bold var barn och hade en fråga litade han på att hans pappa hade svaret. + +”Jag är mörkrädd”, sa han. ”Varför är jag mörkrädd?” + +”Allt du är rädd för finns bara i din fantasi”, svarade pappa. + +En annan gång hade Bold hört talas om Gud och djävulen. Han sprang till pappa. + +”Finns djävulen och Gud?” frågade han. + +”Allt sådant finns bara i din fantasi”, sa pappa. + +Bold litade på sin pappa. Pappa hade läst många böcker, så Bold visste att han hade samlat på sig mycket kunskap. + +Men Bold var ändå mörkrädd. Han var inte heller så säker på att Gud inte fanns. Han förstod inte varför, men han kände att Gud måste finns någonstans därute i universum. + +Trots att Bold var ung var han mycket allvarlig. När han tänkte på framtiden tänkte han på döden. Den skrämde honom. + +”Varför dör vi?” undrade han. ”Vad händer efter döden? Är det här livet allt vi får?” + +En dag blev pappa sjuk. I flera månader fick han olika behandlingar på sjukhuset. Men han blev bara svagare och svagare. Till slut kunde han inte äta själv. Hans mat mosades som barnmat och någon matade honom med en sked. + +En eftermiddag ropade en kompis på Bold som lekte utomhus. + +”Din pappa är död! Din pappa är död!” skrek pojken. + +Bold trodde att pojken försökte skämta, och han blev arg. + +”Det är sant”, sa pojken. ”Alla letar efter dig.” + +Bold sprang hem. En ambulans stod utanför huset. Bold förstod då att pappa hade dött. Han blev bara 45 år gammal. Bold var 13 år. + +Bold grät och frågade: ”Varför? Varför?” Men han fick inget svar. + +För första gången i sitt liv talade han med den Gud som hans far hade sagt inte finns. Han sa: ”Varför måste pappa dö?” Han fick inget svar. + +Bold hade varit mörkrädd. Men nu växte hans rädsla, och han fick skrämmande drömmar om sin pappa. I sina drömmar frågade han sin pappa: ”Varför lämnade du oss?” Han fick inget svar. + +Pappa hade varit familjens enda försörjare. Utan honom var livet svårt för familjen. Mamma saknade också pappa fruktansvärt mycket. Hon hade också frågor. Hon började besöka en lärare som tillhörde en traditionell mongolisk religion och som påstod sig ha svaren. + +Bold undrade om läraren kunde svara på hans frågor. + +”Får jag följa med och hälsa på honom?” frågade han. + +”Ja, vi kan gå dit tillsammans”, + +svarade mamma. + +Be för människor i Mongoliet som idag söker efter svar på sina frågor om framtiden. Ett av det här kvartalets speciella missionsprojekt blir att öppna en fritidsgård i Mongoliet för att hjälpa barn att hitta svaren på sina funderingar. + +Av Andrew mcchesney | mongoliet | norra asien–Stilla havet divisionen \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/05/01.md b/src/sv/ss/2025-01/05/01.md new file mode 100644 index 0000000000..6586fb3773 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/05/01.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: Vreden i den gudomliga kärleken +date: 25/01/2025 +--- + +>Nyckeltext
+> ”Men han är barmhärtig, han förlåter synder och vill ingens fördärv. Han håller ofta sin vrede tillbaka, låter inte all sin harm bryta fram” (Ps. 78:38). + +### Veckans Huvudtexter +Ps. 78; Jona 4:1–4; Matt. 10:8; 21:12, 13; Jer. 51:24, 25; Rom. 12:17–21. + +Även om Guds barmhärtighet ofta hyllas, finner många att tanken på hans vrede är störande. Om Gud är kärlek borde han aldrig uttrycka vrede, tänker de. Denna uppfattning är dock falsk. Hans vrede härrör direkt från hans kärlek. + +Vissa hävdar att Gamla testamentets Gud är en vredens Gud och att Nya testamentets Gud är en kärlekens Gud. Men det finns bara en Gud, och han uppenbaras som samma person i båda testamentena. Den Gud som är kärlek blir vred på ondskan – just därför att han är kärlek. Jesus själv uttryckte en djup vrede mot ondskan, och Nya testamentet undervisar många gånger om Guds rättfärdiga och passande vrede. + +Guds vrede är alltid hans rättfärdiga och kärleksfulla svar på ondska och orättvisa. Gudomlig vrede är rättfärdig upprördhet som motiveras av perfekt godhet och kärlek, och den strävar efter att hela skapelsen ska blomstra. Guds vrede är helt enkelt kärlekens lämpliga svar på ondska och orättvisa. Följaktligen provocerar ondskan Gud till passion till förmån för ondskans offer och mot dess förövare. Gudomlig vrede är alltså ett annat uttryck för gudomlig kärlek. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/05/02.md b/src/sv/ss/2025-01/05/02.md new file mode 100644 index 0000000000..5d5248b837 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/05/02.md @@ -0,0 +1,28 @@ +--- +title: Bedrövad över ondskan +date: 26/01/2025 +--- + +Bibelns Gud älskar rättvisa och hatar ondska. Synd och ondska väcker därför hans passion, en passion som uttrycks å de förtrycktas och misshandlades vägnar, och även i fall där ens ondska främst drabbar en själv. Gud hatar ondska eftersom ondska alltid skadar hans varelser, även om den är självförvållad. I de bibliska berättelserna provoceras Gud upprepade gånger till vrede av det som bibelforskare kallar för upprorets cykel. Denna cykel går till på följande sätt: + +Folket gör uppror mot Gud och begår onda, ibland till och med fruktansvärda illdåd, såsom barnoffer och andra styggelser i hans åsyn. + +Gud drar sig tillbaka i enlighet med folkets beslut. + +Folket förtrycks av främmande nationer. + +Folket ropar till Gud om befrielse. + +Gud befriar nådigt folket. + +Folket gör uppror mot Gud igen, ofta på ett mer förfärande sätt än tidigare. + +Inför denna cykel av allvarlig ondska och otrohet möter Gud gång på gång människans otrohet, men han gör det med oändlig trofasthet, långmodig fördragsamhet, fantastisk nåd och djup medkänsla. + +`Läs Ps. 78. Vad förmedlar detta avsnitt om Guds svar på sitt folks upprepade uppror?` + +Enligt Bibeln är kärlek och rättvisa sammanflätade. Gudomlig vrede är kärlekens rätta reaktion mot ondska, eftersom ondska alltid skadar någon som Gud älskar. Det finns inget exempel i Skriften där Gud är godtyckligt eller orättvist vredgad eller arg. + +Och medan Guds folk upprepade gånger övergav och förrådde honom, fortsatte Gud genom århundradena att tålmodigt skänka barmhärtighet bortom alla rimliga förväntningar (Neh. 9:7–33). Han visade därmed det ofattbara djupet i sin långmodiga medkänsla och barmhärtiga kärlek. Enligt Ps. 78:38 förlåter Gud i sin barmhärtighet ”synder och vill ingens fördärv. Han håller ofta sin vrede tillbaka, låter inte all sin harm bryta fram”. + +`Du har säkert varit arg över det onda som andra har utsatts för. Hur kan denna känsla hjälpa dig att bättre förstå Guds vrede mot ondskan?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/05/03.md b/src/sv/ss/2025-01/05/03.md new file mode 100644 index 0000000000..ac8e82b0da --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/05/03.md @@ -0,0 +1,20 @@ +--- +title: Gud är sen till vrede +date: 27/01/2025 +--- + +Gud blir vred på det onda eftersom Gud är kärlek. Gud är så barmhärtig och nådig att en biblisk profet till och med kritiserade Gud för att vara alltför barmhärtig! + +`Läs berättelsen om Jona och reflektera över Jonas reaktion på Guds medkännande förlåtelse av Nineves folk, i Jona 4:1–4. Vad säger detta oss om Jona och om Gud? (Se även Matt. 10:8)` + +Jonas reaktion på Guds barmhärtighet är talande på två sätt. För det första visar den Jonas egen hårdhjärtade inställning. Han hatade assyrierna så mycket för vad de hade gjort mot Israel att han inte ville att Gud skulle visa dem någon barmhärtighet. + +Vilken lärdom för oss! Vi måste vara noga med att skydda oss mot samma attityd, hur förståelig den än kan vara. Av alla människor borde de som har tagit emot Guds nåd inse hur oförtjänt nåden är och därmed vara villiga att utsträcka nåden till andra. + +För det andra förstärker Jonas reaktion hur central Guds medkänsla och nåd är för hans karaktär. Jona var så förtrogen med Guds barmhärtighet för att Gud är ”nådig och barmhärtig” och ”sen till vrede och rik på kärlek” (Jon. 4:2) och därför visste Jona innerst inne att Herren skulle hålla inne med att fälla dom över Nineve. Gud handlar rättvist och barmhärtigt med alla folk och nationer. + +Den hebreiska frasen som översätts med ”sen till vrede” eller ”långmodig” kan bokstavligen översättas med ”lång näsa”. I det hebreiska språkbruket förknippades ilska på ett bildlikt sätt med näsan, och längden på näsan är en bild på hur lång tid det tar för en person att bli arg. + +Hänvisningar till Gud som ”lång näsa” förmedlar alltså att Gud är långsam i sin vrede och långmodig. Medan det inte tar lång tid för människor att bli arga, är Gud oerhört långmodig och tålmodig och skänker nåd fritt och överflödande dock utan att rättfärdiga synd eller blunda för orättvisa. I stället försonar Gud själv synd och ondska via korset så att han både kan vara rättvis och göra den rättfärdig som tror på honom (Rom. 3:25, 26). + +`Har du någonsin misslyckats med att visa barmhärtighet eller nåd mot någon som har gjort dig orätt? Hur kan du bäst minnas vad Gud har gjort för dig så att du kan visa mer nåd mot andra som svar på den rikliga nåd som Gud har visat dig? Och hur gör vi detta, visar barmhärtighet och nåd, men utan att ge fri lejd till synd eller möjliggöra övergrepp eller förtryck?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/05/04.md b/src/sv/ss/2025-01/05/04.md new file mode 100644 index 0000000000..c4ba5d37c4 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/05/04.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Rättfärdig vrede +date: 28/01/2025 +--- + +Det finns många olämpliga former av ilska, men Bibeln lär oss också att det finns ”rättfärdig vrede”. + +Tänk dig en mamma som ser sin treåriga dotter leka på lekplatsen och så plötsligt ser en man attackera hennes dotter. Borde hon inte bli arg? Jo, naturligtvis. Vrede är kärlekens rätta reaktion i en sådan situation. Det här exemplet hjälper oss att förstå Guds ”rättfärdiga motvilja”. + +`Läs Matt. 21:12, 13 och Joh. 2:14, 15. Lägg märke till Jesus reaktion på hur templet användes. Vad säger det oss om att Gud blir vred på det onda?` + +I dessa fall visar Jesus den rättfärdiga vredens gudomliga lidelse mot dem som behandlade Guds tempel som ett vanligt hus och som hade gjort det till en ”saluhall” för att utnyttja änkor, föräldralösa barn och fattiga (Matt. 21:13; jämför med Joh. 2:16). Templet och gudstjänsterna, som skulle symbolisera Guds nådefulla förlåtelse och hans rening av syndare, användes i stället för att lura och förtrycka några av de mest utsatta. Borde inte Jesus bli arg över denna styggelse? + +Mark. 10:13, 14 och 3:4, 5 ger fler exempel på hans rättfärdiga motvilja. När människor kom med små barn till Jesus och ”lärjungarna visade bort dem”, blev Jesus ”förargad” – bokstavligen ”upprörd”. Han sade till dem: ”Låt barnen komma hit till mig” (Mark. 10:13, 14). + +Vid ett annat tillfälle, då fariséerna väntade på att anklaga Jesus för att bryta mot sabbaten genom att bota en människa på den, frågade Jesus dem: ”Vad är tillåtet på sabbaten, att göra gott eller att göra ont, att rädda liv eller att döda?” (Mark. 3:4). ”Då såg han på dem fylld av vrede och sorg över att de var så förstockade” och fortsatte sedan att bota mannen (Mark. 3:5). Jesus vrede är här förknippad med sorg över deras hårdhet. Den är kärlekens rättfärdiga vrede, lika mycket som den vrede som tillskrivs Gud i Gamla testamentet är kärlekens rättfärdiga vrede. Hur skulle kärlek inte kunna bli upprörd över ondska, särskilt när ondskan skadar kärlekens mottagare? + +`Hur kan vi vara försiktiga så att vi inte försöker rättfärdiga självisk ilska som ”rättfärdig vrede”? Varför är det så lätt att göra det, och hur kan vi skydda oss mot denna hårfina men verkliga fälla?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/05/05.md b/src/sv/ss/2025-01/05/05.md new file mode 100644 index 0000000000..7bfb2351f7 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/05/05.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Gud plågar inte med berått mod +date: 29/01/2025 +--- + +Genom hela Bibeln visar Gud upprepade gånger sin passion för dem som är underkuvade och förtryckta och sin motsvarande rättfärdiga motvilja mot dem som är förövare och förtryckare. Om det inte fanns något ont skulle Gud inte vara vred. Hans vrede är endast och alltid riktad mot det som skadar hans skapelse. + +Enligt Klag. 3:32, 33 vill Gud inte plåga (bokstavligen: Gud plågar inte ”av hjärtat”). Han vill inte döma de onda, men kärleken kräver till slut rättvisa. + +Denna sanning exemplifieras av hur länge Gud fortsatte att förlåta sitt folk och upprepade gånger gav dem möjligheter att omvända sig och försonas med honom. Om och om igen ropade Gud till sitt folk genom profeterna, men de vägrade att lyssna (se Jer. 35:14–17; Ps. 81:11–14). + +`Läs Esra 5:12 och jämför den versen med Jer. 51:24, 25, 44. Vad förklarar de här bibeltexterna om den dom som kom över Jerusalem via babylonierna? (Se även 2 Krön. 36:16.)` + +Enligt Esra 5, efter att folket ihärdigt och utan ånger hade provocerat Gud till vrede, drog han sig till slut tillbaka och ”gav” folket ”i kaldén Nebukadnessars hand, den babyloniske kungen” (Esra 5:12, FB). Men Gud gjorde det först när det inte mer fanns ”någon bot” (2 Krön. 36:16, FB), och han dömde senare Babylon för den oerhörda förödelse de tillfogade Juda (Jer. 51:24, 25, 44; jämför med Sak. 1:15). + +Många andra domar som Skriften beskriver som orsakade av Gud förklaras som fall där Gud ”ger” folket till deras fiender (Dom. 2:13, 14; Ps. 106:41, 42), i enlighet med folkets beslut att överge Herren och tjäna nationernas ”gudar” (Dom 10:6–16; 5 Mos. 29:24–26). Guds vrede mot ondskan, som slutligen kommer att kulminera i att all ondska utrotas en gång för alla, härrör från hans kärlek till alla och från hans önskan om universums slutliga väl, vilket i sig har ett intresse i hela frågan om synd, uppror och ondska. + +`Hur påverkar det faktum att Gud inte vill döma någon din förståelse av gudomlig vrede och ilska? Om Gud är långsam i sin vrede, borde vi då inte vara mer tålmodiga och långmodiga mot dem omkring oss? Hur kan vi vara det samtidigt som vi skyddar och bryr oss om offren för felaktiga handlingar?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/05/06.md b/src/sv/ss/2025-01/05/06.md new file mode 100644 index 0000000000..9e1bfa6a18 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/05/06.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: Visa medkänsla +date: 30/01/2025 +--- + +Även om gudomlig vrede är en ”fruktansvärd” sak, är den inte på något sätt omoralisk eller kärlekslös. Tvärtom, i Gamla och Nya testamentet uttrycker Gud vrede mot det onda på grund av sin kärlek. Den gudomliga vreden är fruktansvärd på grund av ondskans lömska ondska i kontrast till Guds rena godhet och prakt. + +I detta avseende är kärlek väsentlig för Gud; vrede är det inte. Där det inte finns någon ondska eller orättvisa, där finns det ingen vrede. I slutändan kommer Guds mest kärleksfulla handling att utrota ondskan från universum också att effektivt eliminera ilska och vrede. Och det beror på att det aldrig mer kommer att finnas någon orättvisa eller ondska. För evigt kommer det bara att finnas en evighet av lycka och rättvisa i ett perfekt kärleksförhållande. Det kommer aldrig mer att finnas gudomlig vrede, eftersom det aldrig mer kommer att finnas något behov av den. Vilken underbar tanke! + +Vissa oroar sig för att gudomlig vrede oavsiktligt kan uppfattas som att den ger människan rätt att hämnas. Läs 5 Mos. 32:35, FB; Ords. 20:22; 24:29; Rom. 12:17–21 och Heb. 10:30. Hur skyddar dessa texter mot mänsklig hämnd? + +Enligt Bibeln har Gud rätt att döma, och när han gör det gör han det alltid med fullkomlig rättvisa. Både det Gamla och det Nya testamentet reserverar uttryckligen hämnden för Gud. Som Paulus skriver i Rom. 12:19: ”Ta inte rätten i egna händer, mina kära, utan låt Guds vrede ha sin gång, ty det står skrivet: Min är hämnden, jag skall utkräva den, säger Herren” (citerat från 5 Mos. 32:35). + +Även om Gud till slut kommer att döma orättvisa och ondska har Kristus skapat en väg för alla som tror på honom. Det är faktiskt ”Jesus, som räddar oss från den stundande vreden” (1 Thess. 1:10; jämför med Rom. 5:8, 9). Och detta är i enlighet med Guds plan: ”Gud har inte bestämt oss till att bli offer för vreden utan till att vinna frälsning genom vår herre Jesus Kristus” (1 Thess 5:9). Den gudomliga vreden är inte upphävd, men de som tror på Jesus kommer att befrias från denna vrede tack vare Kristus. + +`På vilket sätt har Kristus försoning upprätthållit rättvisa och samtidigt befriat oss från vrede? Hur mycket mer nådig har du inte anledning att vara mot andra när du inser vad han har gjort för dig trots dina tillkortakommanden?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/05/07.md b/src/sv/ss/2025-01/05/07.md new file mode 100644 index 0000000000..c68332dc54 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/05/07.md @@ -0,0 +1,30 @@ +--- +title: Studiehjälp +date: 31/01/2025 +--- + +Läs Ellen White, ”Avgudadyrkan vid Sinai”, s. 281–294, i Det var mycket gott. + +I samband med synden med guldkalven skrev Ellen White: ”Israeliterna hade frivilligt lovat att lyda Guds befallningar. Trots det hade de gjort sig skyldiga till förräderi mot en Kung som hade överhopat dem med välsignelser. Förrädarna måste drabbas av rättvisan för att det gudomliga väldet skulle kunna vidmakthållas. Men även här visade sig Guds nåd. Han upprätthöll sin lag, men samtidigt gav han alla frihet att välja och tillfälle att ångra sig. Endast de som höll fast vid sin olydnad blev dödade. + +Det var nödvändigt att denna synd blev bestraffad. Det skulle vara ett vittnesbörd för nationerna runt omkring att Gud avskydde avgudadyrkan. Mose var Guds redskap när han verkställde domen över de brottsliga, och han måste teckna ner en allvarlig och offentlig protest mot deras brott. Snart skulle israeliterna fördöma de omkringliggande stammarnas avgudadyrkan. Då skulle deras fiender bemöta dem med anklagelsen att det folk som kallade Herren för sin Gud hade gjort en kalv och tillbett den vid Horeb. Israeliterna var då tvungna att medge den vanärande sanningen, men de kunde peka på överträdarnas fruktansvärda öde som bevis på att deras synd inte hade blivit tillåten eller ursäktad. + +Både kärleken och rättvisan krävde att denna synd skulle bli bestraffad … Det var genom Guds nåd som några tusen människor fick lida, så att han inte skulle behöva sända straffdomar över flera miljoner. Han måste straffa några få för att kunna rädda ett stort antal” (Ellen White, Det var mycket gott, s. 288, 289). + +**Samtalsstart** + +Hur har din egen erfarenhet av människors vrede påverkat din bild av Guds vrede? Går de att jämföra? + +**Förbön** + +Be att människor får upp ögonen för vem Gud verkligen är. Be även för dem som behöver vänta på rättvisa och upprättelse. + +**SAMTALSFRÅGOR** + +`Varför tror du att så många människor har svårt att förstå begreppet gudomlig vrede? Vad hjälper dig att förstå det? Var ska vi leta efter svar när vår tro på Gud sätts på prov av prövningar eller människor vars egna lidanden får dem att ifrågasätta Guds godhet och kraft?` + +`Vilka problem uppstår alltid när människor söker hämnd och som aldrig uppstår när Gud gör det?` + +`På vilket sätt var Guds dom över Israel efter guldkalvsupproret också ett exempel på gudomlig barmhärtighet? Vilka andra exempel i Skriften visar att även Guds dom är en kärlekshandling?` + +`Även om vi förstår att Gud blir rättfärdigt upprörd över det onda och dömer med fullkomlig rättvisa, hur viktigt är det då för oss att avstå från att fördöma andra? Diskutera detta särskilt i ljuset av 1 Kor. 4:5.` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/05/info.yml b/src/sv/ss/2025-01/05/info.yml new file mode 100644 index 0000000000..3eb6668318 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/05/info.yml @@ -0,0 +1,4 @@ +--- +title: "Vreden i den gudomliga kärleken" +start_date: "25/01/2025" +end_date: "31/01/2025" \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/05/inside-story.md b/src/sv/ss/2025-01/05/inside-story.md new file mode 100644 index 0000000000..52f5087144 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/05/inside-story.md @@ -0,0 +1,44 @@ +--- +title: Missionsnytt +date: 31/01/2025 +--- + +#### Han sökte svar – del 2 + +MissionsnyTt FRÅN HELA VÄRLDEN | Sabbaten den 1 februari 2025 + +Han sökte svar – del 2 + +Detta är den andra delen av berättelsen om Bold Batsukh som blev Mongoliets första adventistpastor. Berättelsen fortsätter där 13-årige Bold söker svar på frågan varför hans pappa dog oväntat. Tillsammans med sin mamma besöker Bold en lärare som tillhör en traditionell mongolisk religion. + +Varje dag trängdes många människor utanför lärarens hus för att be honom om råd. När någon kom in i huset frågade läraren: ”Vad är ditt problem?” + +Sedan lyssnade han länge. Därefter öppnade han sina heliga skrifter och sjöng något på tibetanska. Ingen förstod vad han sjöng, eftersom ingen talade tibetanska, men folk lämnade huset och såg glada ut ändå. + +Läraren kunde inte berätta för Bold varför hans far hade dött, men pojken var imponerad av läraren och hans heliga skrifter. + +Hemma sa Bold till sin mamma: ”Jag kanske också ska bli lärare. Kan du fråga din lärare om han vill utbilda mig?” + +Mamma lovade att fråga. + +”Läraren blev glad när jag berättade för honom att du vill bli lärare”, sa hon senare. ”Han sa att han länge har velat vara mentor åt en ung man. + +Bold bodde hos läraren i två år. Han memorerade alla texter som läraren gav honom att lära sig utantill. När han var 15 år tog läraren med honom till ett kloster där han också kunde utbildas till lärare. + +Rektorn på klostret träffade Bold. ”Du har utbildat honom väl”, sa han till Bolds lärare. ”Men i år har vi inga platser kvar. Kom hit med honom nästa år så får han första platsen.” + +Det blev en vändpunkt för Bold. Han ville inte vänta sysslolöst. Han bestämde sig för att gå i skolan igen. Det hade gått två år, och Bold låg långt efter sina tidigare klasskamrater. Men han ville hellre studera med jämnåriga än med yngre barn. + +Till Bolds förvåning var skolarbetet enkelt. Och han fick de bästa betygen i klassen. Hans klasskamrater kunde inte förstå varför det gick så bra för honom. Bold insåg först senare att två års memorering av texter hade hjälpt honom att klara sina skoluppgifter. + +Efter studenten bestämde sig Bold för att studera engelska. Men redan efter några dagar på universitetet höll han på att misslyckas. Engelskan var mycket svårare än han hade förväntat sig. Vad skulle han göra? + +Hans tvillingsyster hade ett förslag. Hon hade lärt känna några amerikaner som undervisade henne i engelska. ”Kom och träffa dem”, sa hon. ”Amerikanerna är kristna. De talar om Jesus.” + +Bold blev förskräckt. ”Du borde sluta träffa dem”, sa han. ”Vi har vår egen traditionella religion i Mongoliet.” + +Bold fortsatte att kämpa med sina studier. En dag kom han att tänka på amerikanerna. Han tänkte: ”De kan kanske hjälpa mig med min engelska. Om de talar om kristendomen får jag göra klart för dem att den är ingenting för oss här i Mongoliet.” + +Bold frågade sin syster om han fick träffa amerikanerna. Systern berättade för dem om sin bror och de svarade: ”Ta gärna med honom till mötet på sabbaten.” + +Av Andrew mcchesney | mongoliet | norra asien–Stilla havet divisionen \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/06/01.md b/src/sv/ss/2025-01/06/01.md new file mode 100644 index 0000000000..04db00f629 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/06/01.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Guds kärlek till rättvisan +date: 01/02/2025 +--- + +>Nyckeltext
+> ”Den som vill vara stolt skall vara stolt över detta: att han har insikt och kunskap om mig, om att jag, Herren, verkar i kärlek, i rätt och rättfärdighet på jorden, ty däri har jag min glädje, säger Herren” (Jer. 9:24). + +### Veckans Huvudtexter +Ps. 33:5; 85:11; 5 Mos. 32:4; Jak. 1:17; Tit. 1:2; 2 Mos. 32:14; Matt. 5:43–48. + +I det forntida Främre Orienten var nationernas ”gudar” inte bara nyckfulla, omoraliska och oförutsägbara, utan de beordrade även grymheter som barnoffer. Och även då kunde de hedniska massorna inte räkna med deras gunst, och därför vågade de inte gå emot sina ”stamgudar”. + +Enligt 5 Mos. 32:17 fanns det demoner bakom sådana ”gudar” (se även 1 Kor. 10:20, 21). Och deras former av dyrkan var mogna för exploatering, vilket lämnade folket i stort andligt och moraliskt mörker. + +Bibelns Gud kunde inte vara mer olik dessa demoniska krafter. Jahve är fullkomligt god och hans karaktär är oföränderlig. Och det är bara tack vare Guds ständiga godhet som vi kan ha något hopp, nu och i evighet. + +I skarp kontrast till de falska gudarna i den antika världen, och även till dagens moderna ”gudar”, är Jahve djupt bekymrad över ondska, lidande, orättvisa och förtryck. Allt detta fördömer han ständigt och otvetydigt. Och viktigast av allt, en dag kommer han också att utrota dem alla. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/06/02.md b/src/sv/ss/2025-01/06/02.md new file mode 100644 index 0000000000..1bec1da931 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/06/02.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Kärlek och rättvisa +date: 02/02/2025 +--- + +I hela Bibeln hör kärlek och rättvisa ihop. Sann kärlek kräver rättvisa, och sann rättvisa kan bara styras av och utmätas i kärlek. Vi är inte vana vid att tänka på dessa två begrepp tillsammans, men det beror bara på att både kärlek och rättvisa har förvrängts kraftigt av mänskligheten. + +`Läs Ps. 33:5; Jes. 61:8; Jer. 9:24; Ps. 85:11 och 89:14. Hur kastar dessa texter ljus över Guds omsorg om rättvisa?` + +Dessa texter förklarar uttryckligen att Gud älskar rättvisa (Ps. 33:5; Jes. 61:8). I Bibeln är begreppen kärlek och rättvisa oupplösligt förbundna med varandra. Guds kärlek och Guds rättfärdighet hör ihop, och han är djupt angelägen om att rättfärdighet och rättvisa skipas i denna värld. + +Av goda skäl fördömer profeterna därför konsekvent alla typer av orättvisor, inklusive orättvisa lagar, falska vågskålar och förtryck av fattiga och änkor eller andra utsatta. Även om människor begår många onda och orättvisa handlingar är Gud den som ständigt ”verkar i kärlek, i rätt och rättfärdighet på jorden” (Jer. 9:24). Följaktligen förväntar sig de som är trogna Gud i hela Bibeln att den gudomliga domen ska bli något mycket bra, eftersom den medför straff för de onda och förtryckarna, och den medför rättvisa och befrielse för offren för orättvisa och förtryck. + +Faktum är att rättfärdighet och rättvisa är grunden för Guds regering. Guds moraliska kärleksregering är rättvis och rättfärdig, helt annorlunda än de korrupta regeringarna i den här världen, som ofta upprätthåller orättvisor för personlig vinning och personlig makt. ”Nåd och sanning ska mötas, rättfärdighet och frid ska kyssas” (Ps. 85:11, FB). + +Och Gud gör det klart vad han förväntar sig av oss. ”Människa, du har fått veta vad det goda är, det enda Herren begär av dig: att du gör det rätta, lever i kärlek och troget håller dig till din Gud” (Mika 6:8). Om det är något vi bör återspegla av Guds karaktär så är det kärlek, och den rättvisa och barmhärtighet som följer av den. + +`Vad finns det för exempel, även nu, på en förvrängd mänsklig rättvisa? Hur kan vi då låta bli att ropa efter att Guds fullkomliga rättvisa ska komma en dag?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/06/03.md b/src/sv/ss/2025-01/06/03.md new file mode 100644 index 0000000000..d774a52601 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/06/03.md @@ -0,0 +1,20 @@ +--- +title: Gud är helt igenom god och rättfärdig +date: 03/02/2025 +--- + +Gud gör inte bara anspråk på att älska rättvisa och uppmanar människor att älska och handla rättvist, utan Gud själv exemplifierar dessa egenskaper på ett perfekt och orubbligt sätt. Bibeln lär oss att Gud är helt och hållet helig, trofast, rättfärdig och kärleksfull. Gud gör bara och alltid det som är kärleksfullt, rättfärdigt och rättvist. Han gör aldrig något fel. + +`Läs 5 Mos. 32:4 och Ps. 92:15, 16. Vad säger dessa avsnitt om Guds trofasthet och rättfärdighet?` + +Dessa och många andra texter förklarar att Gud är rättvis och kärleksfull – ”i honom finns ingen orätt” (Ps. 92:16, jämför med Ps. 25:8–10; 129:4). Gud ”gör aldrig orätt. Var morgon fäller han sin dom, den uteblir ej då dagen gryr. Men syndaren har ingen skam i sig” (Sef. 3:5). Lägg märke till den direkta kontrasten mellan Guds karaktär och karaktären hos dem som älskar orättvisa. + +Gud vet vad som är bäst för alla, vill vad som är bäst för alla och arbetar ständigt för att åstadkomma det bästa resultatet för alla inblandade. + +`Läs Ps. 9:8, 9 och 145:8–17. Vad lär dessa verser om Gud?` + +Bibelns Gud är ”en rättvis domare” (Ps. 7: 12) och ingen ondska bor hos honom (Ps. 5: 5). Som 1 Joh. 1:5 lär oss, ”Gud är ljus och att inget mörker finns i honom”. Gud är inte bara fullkomligt god, utan enligt Jak. 1:13 kan inte Gud ”frestas av det onda” (jämför med Hab. 1:13). + +I allt detta är Guds godhet och härlighet oupplösligt förbundna med varandra. Medan många avgudar makt är Gud allsmäktig, men han utövar sin makt endast på sätt som är rättvisa och kärleksfulla. Det är ingen slump att när Mose bad Gud: ”Låt mig få se din härlighet!”, svarade Gud med att säga: ”Jag skall låta min höghet och prakt gå förbi dig” (2 Mos. 33:18, 19). + +`Varför tillåter en så god Gud så mycket av det onda som finns i den här världen? Diskutera ditt svar i studiegruppen.` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/06/04.md b/src/sv/ss/2025-01/06/04.md new file mode 100644 index 0000000000..95f04d90d2 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/06/04.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Guds oföränderliga karaktär +date: 04/02/2025 +--- + +`Läs Mal. 3:6 och Jak. 1:17. Vad lär dessa avsnitt om Guds karaktär?` + +I Mal. 3:6 förklarar Gud: ”Jag, Herren, har inte förändrats”. Medan vissa läser denna del av versen och tolkar det som att Gud inte förändras på något sätt, visar resten av versen och dess omedelbara sammanhang att Guds oföränderlighet som bekräftas här är Guds moraliska oföränderlighet. Resten av versen indikerar att Gud kan förändras relationellt, för Gud säger: ”Därför blir ni inte förtärda, o Jakobs söner” (nuB). Och i nästkommande vers förkunnar Gud för sitt folk: ”Vänd tillbaka till mig, så vänder jag tillbaka till er” (Mal. 3:7). + +Gud ingår alltså i relationer fram och tillbaka med sin skapelse, men genom alla sådana relationer fram och tillbaka, och genom allt annat, är Guds karaktär konstant. Detta bekräftas också i Jak. 1:17, som förkunnar att alla goda och perfekta gåvor kommer från Gud, och hos honom sker det ingen förändring. Gud är inte källan till ondska. + +Här och på andra ställen lär Skriften upprepade gånger att Guds karaktär är oföränderlig. Med andra ord lär Bibeln konsekvent att Gud är moraliskt oföränderlig. Ändå kan Gud ingå och ingår i verkliga relationer med varelser som Gud återkopplar till, men alltid med kärlek och rättvisa. + +`Läs 2 Tim. 2:13; Tit. 1:2; och Heb. 6:17, 18. Vad lär dessa texter ut om Gud?` + +Gud kan inte förneka sig själv; Gud ljuger aldrig; och Guds löften är obrytbara. Vi kan vara säkra på att Bibelns Gud är samma Gud som (i Kristus) frivilligt gav sig själv för oss på korset. Han är en Gud som vi kan lita på utan förbehåll, och vi kan ha tillförsikt och hopp inför framtiden eftersom, som Heb. 13:8 uttrycker det, ”Jesus Kristus är densamme igår, idag och i evighet”. + +`Hur kan du lära dig att lita på Guds godhet även när saker och ting har gått riktigt illa i ditt liv? Vad gör bilden av Gud på korset för att hjälpa dig att lära dig att lita på hans godhet?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/06/05.md b/src/sv/ss/2025-01/06/05.md new file mode 100644 index 0000000000..97353b7283 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/06/05.md @@ -0,0 +1,20 @@ +--- +title: En ångerfull Gud? +date: 05/02/2025 +--- + +Kan Gud ”ångra sig”? Om så är fallet, vad skulle det innebära? Vi har sett att Guds karaktär aldrig förändras. Men vissa bibliska texter talar om Gud som ”ångerfull” eller ”eftergiven”. Åtminstone för människor innebär ånger att man erkänner att man har gjort något fel. Hur kan då vissa bibeltexter beskriva Gud som ”ångerfull”? + +`Läs 2 Mos. 32:14 och jämför med Jeremia 18:4–10. Vad tycker du om dessa beskrivningar av Guds ”omvändelse”?` + +I dessa och många andra ställen beskrivs Gud som en som ger upp sin dom som svar på viss omvändelse eller förbön från människor. + +Gud lovar att om människorna vänder om från sin ondska, kommer han att vända om från den dom han planerat. Att Gud avstår från att döma som svar på människors omvändelse är ett genomgående tema i Skriften. + +`Läs 4 Mos. 23:19 och 1 Sam. 15:29. Vad säger dessa texter om huruvida Gud ”ger efter” eller ”ångrar sig”?` + +Dessa avsnitt förklarar uttryckligen att Gud ”är inte en människa, en som kan ångra sig” (1 Sam. 15:29) och ”Gud är ingen människa, han ljuger inte, han är ingen dödlig, som ändrar sig. Vad han sagt, det gör han, vad han lovat, håller han” (4 Mos. 23:19). + +I ljuset av de andra avsnitten kan dessa texter inte tolkas som att Gud inte alls ”ger efter”, utan i stället förmedlar de sanningen att han inte ”ger efter” eller ”ångrar sig” på det sätt som människor gör. Snarare håller Gud alltid sina löften, och även om han kommer att ändra kurs som svar på mänsklig omvändelse, gör han det alltid i enlighet med sin godhet och sitt Ord. Gud avstår från att döma som svar på omvändelse, just för att hans karaktär är god, rättfärdig, kärleksfull och barmhärtig. + +`Vad är betydelsen av de bibliska skildringarna av gudomlig ”återhållsamhet”? Vad förmedlar detta om beständigheten i Guds karaktär vid sidan av det faktum att Gud går in i äkta ge-och-ta-relationer som faktiskt gör skillnad för honom?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/06/06.md b/src/sv/ss/2025-01/06/06.md new file mode 100644 index 0000000000..8a56437780 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/06/06.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: Stå fast vid kärlek och rättvisa +date: 06/02/2025 +--- + +Bibeln lär konsekvent att ”det är Herren, din Gud, som är Gud, den trofaste Gud som håller sitt förbund och visar godhet i tusen släktled mot dem som älskar honom och håller hans bud” (5 Mos. 7:9). Hans karaktär av godhet och kärlek demonstrerades på ett överlägset sätt av Jesus på korset (se Rom. 3:25, 26; 5:8). Enligt Psalm 100:5 är Herren ”god, evigt varar hans nåd, från släkte till släkte hans trofasthet” (jämför med Ps. 89:2, 3). Därför kan man lita på Gud; han ger bara goda gåvor till sina barn (Jak. 1:17; jämför med Luk. 11:11–13). Faktum är att han skänker goda ting även till dem som anser att de är hans fiender. + +`Läs Matt. 5:43–48. Vad lär oss detta om Guds fantastiska kärlek? Hur bör vi agera mot andra i ljuset av denna Jesus undervisning?` + +Matt. 5 beskriver Guds kärlek som fullkomlig kärlek. Ofullkomlig kärlek är när man älskar bara dem som älskar en själv. Men Gud älskar även dem som hatar honom, även dem som betraktar sig själva som hans fiender. Hans kärlek är fullständig och därför fullkomlig. + +Även om Guds kärlek och barmhärtighet vida överträffar alla rimliga förväntningar, åsidosätter den aldrig eller strider mot rättvisan. Tvärtom för den samman rättvisa och barmhärtighet (Ps. 85:11). På samma sätt uppmanar Bibeln oss: ”Håll fast vid kärlek och rätt och hoppas alltid på din Gud” (Hos. 12:6). Som en annan version uttrycker det: ”Håll fast vid kärlek och rätt och vänta ständigt på din Gud” (Hos. 12:6, FB; jämför med Luk. 11:42). + +I slutändan kommer Gud själv att åstadkomma fullkomlig rättvisa. Rom. 2:5 lär oss att hans ”rättfärdiga dom ska uppenbaras” (Rom. 2:5, FB). Slutligen kommer de återlösta att sjunga: ”Stora och underbara är dina gärningar, Herre Gud Allsmäktig. Rätta och sanna är dina vägar, du folkens Kung. Vem skulle inte vörda dig, Herre, och prisa ditt namn? Bara du är helig, och alla folk ska komma och tillbe inför dig, för dina rättfärdiga domar har uppenbarats” (Upp. 15:3, 4, FB; jämför med Upp. 19:1, 2). + +`Jes. 25:1 förkunnar: ”Herre, du är min Gud, jag vill lova dig och prisa ditt namn. Du har utfört dina allvisa planer, dina löften från fordom står orubbligt fast.” Hur kan vi lära oss att prisa Gud, även i dåliga tider? På vilka sätt kan ditt liv i sig vara en lovsång till Gud på ett sätt som främjar rättvisa i din omvärld?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/06/07.md b/src/sv/ss/2025-01/06/07.md new file mode 100644 index 0000000000..f1a355c069 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/06/07.md @@ -0,0 +1,26 @@ +--- +title: Studiehjälp +date: 07/02/2025 +--- + +Läs s. 7–15 från kapitlet ”Guds kärlek till människan” i Ellen Whites bok Vägen till Kristus. + +”Guds ord visar oss hans karaktär. Gud har själv talat om sin oändliga kärlek och sitt medlidande. Mose bad: ’Låt mig få se din härlighet.’ Herren svarade: ’Jag ska låta all min godhet gå förbi framför dig’ (2 Mos. 33:18, 19; FB). Guds godhet är hans härlighet. Herren gick förbi Mose. Han ropade: ‘Herren, Herren är en barmhärtig och nådig Gud, sen till vrede och rik på kärlek och trofasthet. Han håller fast vid sin kärlek mot tusenden, han förlåter synd’ (2 Mos. 34:6, 7). Gud är ’nådig och barmhärtig’, för han ’vill helst visa nåd’ (Jona 4:2; Mika 7:18). + +Gud drar oss till sitt hjärta genom att visa oss sin skaparmakt i himlen och på jorden. Han uppenbarar sig i naturen. Han visar sig i den mest innerliga och ömma kärlek som binder människor till varandra. Men varken naturen eller människors kärlek ger en fullständig bild av Guds kärlek. Det goda har en fiende som gjorde människorna blinda. Då såg de inte alla tecken på Guds kärlek utan de såg på honom med rädsla och trodde att han var sträng och oförsonlig. Den onde ville få dem att tro att Gud är en hårdhjärtad domare eller en som barskt kräver tillbaka det som han har lånat ut. Han utmålade Skaparen som en som svartsjukt spionerar på människorna och lägger märke till deras fel så att han kan straffa dem. Jesus kom hit och levde bland oss för att ge oss den verkliga bilden av Gud. Han kom för att ta bort den mörka skuggan. Han kom för att visa Guds gränslösa kärlek” (Ellen White, Vägen till Kristus, s. 8, 9). + +**Samtalsstart** + +Vad betyder det i praktiken för oss var och en och kollektivt som församling att vi tillber en Gud som så tydligt karaktäriseras i Bibeln som rättvis och kärleksfull? + +**Förbön** + +Ta en stund att nämna och be för människor i era liv som behöver se Guds orubbliga kärlek i sina liv. + +**SAMTALSFRÅGOR** + +`Varför är det så viktigt att inse att Guds härlighet är förbunden med hans godhet? Hur förhindrar detta en härlighetsteologi som betonar ren makt utan att betona Guds kärlek och karaktär?` + +`Har du någonsin ifrågasatt Guds godhet? Känner du någon som har ifrågasatt Guds godhet på grund av hur de som säger sig följa Gud ibland agerar, eller helt enkelt på grund av all ondska i världen? Hur bearbetade du den frågan för dig själv, och hur skulle du kunna hjälpa någon som kämpar med frågan om Guds godhet? Se nästa veckas studium.` + +`Utveckla svaret på måndagens fråga i gruppen. Hur hjälper insikten om den stora striden oss att förstå all den ondska som finns nu?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/06/info.yml b/src/sv/ss/2025-01/06/info.yml new file mode 100644 index 0000000000..fe30d49577 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/06/info.yml @@ -0,0 +1,4 @@ +--- +title: "Guds kärlek till rättvisan" +start_date: "01/02/2025" +end_date: "07/02/2025" \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/06/inside-story.md b/src/sv/ss/2025-01/06/inside-story.md new file mode 100644 index 0000000000..518e80e558 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/06/inside-story.md @@ -0,0 +1,42 @@ +--- +title: Missionsnytt +date: 07/02/2025 +--- + +#### Han sökte svar – del 3 + +MissionsnyTt FRÅN HELA VÄRLDEN | Sabbaten den 8 februari 2025 + +Han sökte svar – del 3 + +Detta är den sista delen av Bold Batsukhs berättelse. Han bad sin tvillingsyster att presentera honom för några amerikaner som lärde henne engelska och om Gud. + +Amerikanerna höll sina sabbatsmöten i vardagsrummet i sitt hem i Ulan Bator i Mongoliet. De hälsade vänligt på Bold när han kom dit tillsammans med sin tvillingsyster. + +Det var en mycket ovanlig upplevelse för Bold. Ett 20-tal personer satt i en ring på golvet och sjöng. Orden lät konstiga, tyckte Bold. Han undrade: ”Vad menar de med ’hosianna’? Varför sjunger de om ett ’lamm’?” + +Efter sångstunden talade amerikanerna om kung Nebukadnessars dröm som beskrivs i Danielsbokens andra kapitel. Bold blev fascinerad och hade många frågor. Men han höll tyst. + +Sedan höll en av amerikanerna en kort predikan om att Jesus ska komma tillbaka, och Bold undrade: ”Vart tog han vägen, och varför behöver han komma tillbaka?” + +Efter lunchen åkte gruppen till ett barnhem för att göra pyssel med barnen. Bold tyckte om att hjälpa barnen. ”Jag måste ge amerikanerna en chans”, tänkte han. ”Jag borde kanske lyssna på dem.” + +Han väntade ivrigt på nästa sabbat. + +Amerikanerna slog upp Bibeln till Första Moseboken och läste skapelseberättelsen högt. Som pojke hade Bold studerat i två år hos en lärare från en traditionell mongolisk religion. Men hans lärare hade inte haft någon förklaring till hur vatten, luft och levande varelser kan finnas. Men Bibeln berättade om Skaparen. + +Bold hade många frågor och nu började han ställa dem. De amerikanska missionärerna besvarade dem med hjälp av Bibeln. När de fick veta att han kunde ryska, gav de honom en rysk bibel. På den tiden fanns bara Nya testamentet på mongoliska. Så den ryska bibeln gav Bold tillgång till hela Guds ord. + +Den tredje sabbaten frågade en missionär Bold: ”Varför undervisar du inte om berättelser i Gamla testamentet? Du kan illustrera dem på flanellograftavlan.” + +Bold blev förvånad. Han kände sig inte kvalificerad att undervisa någon om Bibeln. Missionären uppmuntrade honom att försöka. + +Under veckan läste Bold noggrant det ryska Gamla testamentet och gjorde anteckningar på mongoliska. På fredagen gick han till missionärernas hem och valde ut flanellograffigurer som han kunde använda nästa dag. På sabbaten berättade han ur Gamla testamentet på mongoliska för en hänförd publik i husförsamlingen. + +Hemma fortsatte Bold att läsa Bibeln, och han fick svar på alla sina frågor. Han läste också i Första Moseboken kapitel 3 om Guds plan för att rädda mänskligheten. Han lärde sig att döden inte behöver vara slutet, eftersom Gud har lovat att alla människor som tror på Jesus har evigt liv. + +Idag är Bold ledare för Adventistsamfundet i Mongoliet. Han talar också flytande engelska. + +”Jag gav Bibeln en chans, och det är därför jag är adventist idag. Bibeln gav mig svaret på frågorna jag hade när pappa dog. Jag förstod det inte då, men Gud var med mig hela tiden.” + +Av Andrew mcchesney | mongoliet | norra asien–Stilla havet divisionen \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/07/01.md b/src/sv/ss/2025-01/07/01.md new file mode 100644 index 0000000000..e5ce7abb64 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/07/01.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Problemet med ondskan +date: 08/02/2025 +--- + +>Nyckeltext
+> ”Han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta” (Upp. 21:4). + +### Veckans Huvudtexter +Job 30:26; Matt. 27:46; Job 38:1–12; Ps. 73; 1 Mos. 2:16, 17; Upp. 21:3, 4. + +Det kanske största problemet som kristendomen står inför är problemet med ondskan och hur man ska förena det faktum att Gud är fullkomligt god och kärleksfull med det faktum att det finns ondska i denna värld. Kort sagt, om Gud är alltigenom god och allsmäktig, varför finns det då ondska, och dessutom så mycket av den? + +Detta är inte bara ett akademiskt problem utan något som djupt oroar många människor och som hindrar vissa från att lära känna och älska Gud. + +”För många är syndens orsaker och skälen för dess existens en källa till stor förvirring. De ser det ondas verk med dess fruktansvärda resultat av lidande och förödelse. De frågar hur allt detta kan existera under en härskare som är oändlig i vishet, kärlek och makt. Detta är ett problem som de inte kan finna någon förklaring till” (Ellen White, Från mörker till ljus, s. 428). + +Många ateister pekar på ondskans problem som skälet till att de är ateister. Men som vi kommer att se den här veckan och under kommande veckor är Bibelns Gud helt igenom god, och vi kan lita på honom, trots den ondska som så infekterar vår fallna värld. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/07/02.md b/src/sv/ss/2025-01/07/02.md new file mode 100644 index 0000000000..c9fc8fa50f --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/07/02.md @@ -0,0 +1,20 @@ +--- +title: ”Hur länge, o Herre?” +date: 09/02/2025 +--- + +Problemet med ondska uttrycks inte bara i samtida sammanhang utan även i Bibeln själv. + +`Läs Job 30:26; Jer. 12:1; 13:22; Mal. 2:17 och Ps. 10:1. Hur lyfter dessa texter fram ondskans problem i den mänskliga erfarenheten?` + +Dessa texter väcker många frågor som fortfarande är aktuella. Varför verkar det som om de onda har framgång och de som gör det onda drar nytta av sin ondska, om än inte alltid så ändå tillräckligt ofta? Varför lider de rättfärdiga så mycket? Var finns Gud när ondska inträffar? Varför verkar Gud ibland vara långt ifrån oss, till och med dold? + +Vad vi än säger om dessa frågor och om ondskans problem mer allmänt, bör vi vara noga med att inte bagatellisera ondskan. Vi bör inte heller försöka lösa problemet genom att bagatellisera den typ eller mängd av ondska som finns i världen. Ondska är mycket illa – och Gud hatar den ännu mer än vi gör. Därför kan vi ansluta oss till det rop som ljuder genom hela Skriften som svar på de många hemskheterna och orättvisorna i världen: ”Hur länge, o Herre?” + +`Läs Matt. 27:46. Hur uppfattar du det som Jesus säger här? Vad förmedlar de om hur ondskan berörde Gud på det mest slående av sätt?` + +På korset ställde Jesus själv frågan: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” (Matt. 27:46). Här ser vi särskilt att Gud själv berörs av ondskan, en häpnadsväckande sanning som kraftfullt framhävdes i Kristus lidande och död på korset, där all världens ondska föll över honom. + +Men även här finns det hopp. Det som Kristus gjorde på korset besegrade ondskans källa, Satan, och kommer så småningom att upphäva ondskan helt och hållet. Jesus citerade från Ps. 22:2, och resten av psalmen slutar i triumf. + +`På korset såg Jesus fram emot ett hopp som han vid den tidpunkten inte kunde se. Hur kan vi hämta tröst från hans erfarenhet när vi inte heller kan se hoppet framför oss?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/07/03.md b/src/sv/ss/2025-01/07/03.md new file mode 100644 index 0000000000..3166f0927b --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/07/03.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: ”Det finns mycket vi inte känner till” +date: 10/02/2025 +--- + +Historiens slut kommer att komma med kärlekens triumf över ondskan. Men under tiden kvarstår många besvärande frågor. Hur kan vi tänka och tala om ondskans problem på ett sätt som kan vara till hjälp? + +`Läs Job 38:1–12. Hur kastar Guds svar till Job ljus över problemet med ondska? Hur mycket vet vi och hur mycket vet vi inte om vad som kan pågå bakom kulisserna?` + +I berättelsen hade Job lidit mycket och hade själv ställt många frågor om varför så mycket ondska och lidande hade drabbat honom. Han begärde audiens hos Gud för att få svar på sina frågor, utan att veta att det pågick mycket mer bakom kulisserna, i den himmelska domstolen (se Job 1–2). + +Guds svar till Job är slående: ”Vem är du som höljer min visa plan i mörker med ord utan förnuft?” (Job 38:1, 2). På ren svenska skulle man kunna uttrycka det på följande sätt: ”Varför pratar du så mycket när du vet så lite?” Och Gud tillägger i Job 38:4: ”Var var du när jag lade jordens grund? Låt höra, om du vet och kan!” + +`Läs Job 42:3. Hur belyser Jobs svar vad vi bör inse om vår egen situation?` + +Genom sina svar till Job gjorde Gud klart för honom att det fanns många saker som Job inte visste och inte förstod. Precis som Job bör även vi ödmjukt inse att det finns många saker som pågår i världen och bakom kulisserna som vi inte vet någonting om. Det faktum att vi kanske inte vet vad svaren på våra frågor är betyder inte att det inte finns bra svar eller att allt en dag kommer att lösas. Fram till dess måste vi lita på Guds godhet, som har uppenbarats för oss på så många sätt. + +`Tänk på hur lite vi vet om det mesta. Varför ska vi då lära oss att leva med obesvarade frågor om det svåraste av ämnen: ondska och lidande?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/07/04.md b/src/sv/ss/2025-01/07/04.md new file mode 100644 index 0000000000..6d89e15d3e --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/07/04.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Den skeptiska teisten +date: 11/02/2025 +--- + +Gud förkunnar i Jes. 55:8, 9: ”Mina planer är inte era planer och era vägar inte mina vägar, säger Herren. Liksom himlen är högt över jorden, så är mina vägar högt över era vägar, mina planer högt över era planer.” + +Guds planer är mycket högre än våra. Vi kan inte ens föreställa oss komplexiteten i Guds plan för historien. Med tanke på detta, varför skulle vi förvänta oss att vara i stånd att veta precis vilka Guds skäl är för vad han gör eller inte gör i olika situationer? + +Ett sätt att närma sig ondskans problem, baserat på insikten om hur lite vi vet, kallas ”skeptisk teism”. En skeptisk teist tror att Gud har goda skäl att agera som han gör, men med tanke på vår begränsade kunskap bör vi inte förvänta oss att vara i stånd att veta exakt vilka dessa skäl är. Den skeptiske teisten är skeptisk till människans förmåga att vara medveten om eller till fullo förstå Guds skäl till hur han förhåller sig till ondskan i denna värld. Bara för att man inte kan se, till exempel, bakterier som flyter i luften runt omkring oss, betyder det inte att det inte finns bakterier som flyter i luften runt omkring oss. Det faktum att man inte vet vilka Guds skäl är betyder absolut inte att Gud inte har några goda skäl. + +`Läs Ps. 73. Hur förhåller sig psalmisten till ondskan och orättvisorna omkring honom? Vad ser han som sätter hans förståelse i ett annat perspektiv?` + +Psalmisten var djupt bekymrad över ondskan i världen. Han såg sig omkring och såg de onda blomstra. Allt verkade orättvist och orättfärdigt. Han hade inga svar att ge. Han undrade om det ens var värt att tro på och tjäna Gud. Tills han såg in i helgedomen, vill säga. + +Helgedomen ger en del av lösningen på ondskans problem, nämligen att erkänna att det finns en rättfärdig domare som kommer att bringa rättvisa och dom i sin egen tid. + +`Hur kan adventisternas förståelse av domen och helgedomsläran kasta ljus över ondskans problem? Är det till hjälp för dig att veta att även om vi har många frågor nu, så kommer detaljerna i historien och Guds rättfärdiga domar att uppenbaras i slutändan?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/07/05.md b/src/sv/ss/2025-01/07/05.md new file mode 100644 index 0000000000..6fc64b0417 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/07/05.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: Försvaret av den fria viljan +date: 12/02/2025 +--- + +Hur mycket vi än inte förstår av Guds vägar och tankar, avslöjar Bibeln vissa saker som hjälper oss att hantera problemet med ondska. Ett sätt att ta itu med ondskans logiska problem är det så kallade försvaret av den fria viljan. + +Försvaret av den fria viljan är uppfattningen att ondskan är ett resultat av missbruk av den skapade fria viljan. Gud kan alltså inte klandras för ondskan, eftersom ondskan är resultatet av att vi människor missbrukar den fria vilja som Gud har gett oss av goda skäl. Men varför skulle Gud ge oss en sådan fri vilja? Om detta skrev C. S. Lewis en gång att ”fri vilja, även om den gör ondska möjlig, också är det enda som möjliggör kärlek, godhet eller glädje som är värd att ha. En värld av automater – av varelser som fungerade som maskiner – skulle knappast vara värd att skapa. Den lycka som Gud planerar för sina högre varelser är lyckan att fritt och frivilligt vara förenade med honom och med varandra. … Och för det måste de vara fria” (C. S. Lewis, Mere Christianity [New York: MacMillan, 1960], s. 52 – utgiven på svenska under titeln Kan man vara kristen?). + +`Läs 1 Mos. 2:16, 17. Hur visar dessa verser den moraliska frihet som Adam och Eva fick?` + +Varför beordra Adam och Eva om de inte hade en fri vilja från början? De åt av den förbjudna frukten, och sedan dess har vår planet varit fylld av ondska. I 1 Mos. 4, kapitlet efter syndafallsberättelsen, ser vi syndens fruktansvärda konsekvenser när Abel mördas av sin bror. Berättelsen om syndafallet visar hur Adam och Evas missbruk av sin fria vilja förde in synd och ondska i vår planets historia. + +Genom hela Bibeln ser vi att en fri moralisk vilja är en verklighet. (Se 5 Mos. 7:12, 13; Jos. 24:14, 15; Ps. 81:11–14; och Jes. 66:4.) Varje dag i våra liv utövar vi själva, i högre eller lägre grad, den fria vilja som vår Skapare har gett oss. Utan fri vilja skulle vi inte kännas igen som människor. Vi skulle vara mer som maskiner, eller till och med känslolösa robotar. + +`Sony Corporation har skapat en robothund som kallas Aibo. Den ser ut som en riktig hund men blir inte sjuk, får inte loppor, bits inte, behöver inte vaccineras och fäller inte päls. Skulle du byta din hund av kött och blod mot en Aibo? Om inte, hur kan ditt val hjälpa dig att bättre förstå varför Gud skapade oss som han gjorde, med fri vilja – trots riskerna?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/07/06.md b/src/sv/ss/2025-01/07/06.md new file mode 100644 index 0000000000..7f42f3a364 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/07/06.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Kärlek och ondska? +date: 13/02/2025 +--- + +Gud har gett varelser fri vilja eftersom den är nödvändig för kärlek; missbruk av denna fria vilja är orsaken till ondska. Ändå kvarstår många frågor. Gud tillåter ondska (för en tid), samtidigt som han passionerat föraktar den, eftersom att utesluta dess möjlighet skulle utesluta kärlek, och att förstöra den i förtid skulle skada det förtroende som är nödvändigt för kärlek. + +”Jorden blev förmörkad på grund av att man missförstod och missuppfattade Gud. Satans förföriska makt måste brytas för att de dystra skuggorna skulle kunna lyftas och för att världen skulle kunna föras tillbaka till Gud. Det kunde inte göras med makt. Att använda makt eller våld strider mot Guds rikes principer. Gud vill bara ha en tjänst som kommer från kärlek. Det går inte att tvinga någon till att visa kärlek. Ingen kan vinna kärleken genom att använda tvång eller makt. Det är bara kärlek som kan skapa kärlek. Att känna Gud är detsamma som att älska honom. Gud måste visa att hans natur var motsatsen till Satans natur” (Ellen White, Messias, s. 20). + +Utan fri vilja kan det inte finnas någon kärlek, och om Gud är kärlek verkar det uppenbart att det inte är ett alternativ för Gud att förneka kärlek eller den frihet som behövs för att kärlek ska kunna existera. Man kan också anta att om vi visste slutet från början, som Gud gör, så skulle vi inte vilja att han gjorde sig av med vår frihet. När allt kommer omkring, vem skulle vilja leva i ett kärlekslöst universum? + +`Läs Rom. 8:18 och Upp. 21:3, 4. Hur kan dessa texter ge oss övertygelse att lita på Guds godhet, trots allt det onda i vår värld?` + +Även när vi inte kan se genom mörkret kan Gud se slutet från början. Han kan också se den eviga salighet som utlovas till alla som sätter sin tro till Jesus. Enligt Rom. 8:18 betyder ”lidanden i denna tid ingenting ... mot den härlighet som skall uppenbaras och bli vår”. Har vi den tro och tillit som krävs för att tro på detta fantastiska löfte? + +Kärleken och den inneboende friheten i kärleken var också så helig, så grundläggande, att Jesus hellre än att förneka oss den visste att det skulle skicka honom till korset, där han skulle lida mycket. Men han gav oss ändå denna frihet, medveten om vad det skulle kosta honom. Varför är detta en så viktig tanke att alltid ha framför oss? + +`Hur kan det faktum att Gud ger oss fri vilja skydda oss från att tro att allt som händer är Guds vilja?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/07/07.md b/src/sv/ss/2025-01/07/07.md new file mode 100644 index 0000000000..67aa452fb1 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/07/07.md @@ -0,0 +1,24 @@ +--- +title: Studiehjälp +date: 14/02/2025 +--- + +Läs Ellen White, ”Varför tilläts synden?” s. 16–26, i Det var mycket gott. + +”Inte ens när Satan hade blivit utkastad från himlen ville Guds Son, som är den Oändliga Visheten, förgöra honom. Gud kan bara godta kärlekens tjänst, och därför måste alla väsens trohet vila på en övertygelse om hans rättvisa och välvilja. Himlens och andra världars invånare kunde ännu inte begripa vad synden var och vad den skulle leda till. Därför skulle de inte ha förstått Guds rättvisa om han hade utplånat Satan då. Om han hade blivit utplånad genast skulle några ha tjänat Gud av fruktan snarare än av kärlek. Bedragarens inflytande skulle inte ha blivit helt förintat och upprorsandan skulle inte ha blivit fullständigt utplånad. Det var för hela världsalltets bästa under alla kommande tidsåldrar som han måste utveckla sina principer utförligare. Då kunde hans beskyllningar mot det gudomliga styret betraktas i sitt rätta ljus av alla skapade väsen. På så sätt kunde Guds rättvisa och nåd samt hans lags oföränderlighet ställas utom allt tvivel för evigt. + +Satans uppror skulle bli en lärdom för världsalltet under alla kommande tidsåldrar, ett evigt vittnesbörd om hurdan synden är och dess förfärliga följder. Konsekvenserna av Satans välde och dess inflytande på både människor och änglar skulle visa vad ohörsamhet mot Guds myndighet ledde till. Det skulle bevisa att alla skapade väsens välfärd är beroende av Guds välde. Därför skulle berättelsen om detta förfärliga upprors-experiment bli ett ständigt beskydd för alla heliga väsen. Den skulle förhindra dem från att bli bedragna beträffande syndens natur och rädda dem från att synda och drabbas av syndens straff” (Ellen White, Det var mycket gott, s 25, 26). + +**Samtalsstart** + +Blir problemet med ondskan i världen mer eller mindre om man tror på Gud jämfört med om man inte gör det? Varför? + +**Förbön** + +Gud, ge oss urskiljning att förstå när teodicé är en ursäkt för att undvika dig och när det är ett uppriktigt bekymmer. Och ge oss vishet att möta den underliggande frågan med omsorg. + +**SAMTALSFRÅGOR** + +`”Teodicé” är en term för rättfärdigandet av Gud inför ondskan. Men det är inte rättfärdigandet för ondskan själv. Tänk dig någon i himlen som säger: ”Åh, ja, Jesus, nu förstår jag varför min familj torterades och mördades framför mina ögon. Ja, allt är väldigt logiskt nu. Tack, Jesus!” Det är absurt. Hur kan vi förstå att det är Gud, inte ondskan, som i slutändan får rätt i den stora striden? (Se studium nio).` + +`Har du någonsin känt dig lite som Job? Har du någonsin frestats att tro att det omöjligt kan finnas en bra förklaring till det lidande som du eller dina nära och kära har upplevt? Hur kan Jobs slutliga insikt om att han har ”talat om vad” han ”inte begriper” (Job 42:3) kasta ljus över den situation vi befinner oss i när det gäller våra egna frågor?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/07/info.yml b/src/sv/ss/2025-01/07/info.yml new file mode 100644 index 0000000000..c611650cc6 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/07/info.yml @@ -0,0 +1,4 @@ +--- +title: "Problemet med ondskan" +start_date: "08/02/2025" +end_date: "14/02/2025" \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/07/inside-story.md b/src/sv/ss/2025-01/07/inside-story.md new file mode 100644 index 0000000000..a48b00b1d5 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/07/inside-story.md @@ -0,0 +1,28 @@ +--- +title: Missionsnytt +date: 14/02/2025 +--- + +#### Ett nytt och tryggt hus + +MissionsnyTt FRÅN HELA VÄRLDEN | Sabbaten den 15 februari 2025 + +Ett nytt och tryggt hus + +”Tidigare levde jag bra i Demokratiska Republiken Kongo”, berättar Nyandwi. ”Min sons dröm var att bli lärare. Jag stöttade honom så att hans önskan en dag skulle kunna bli verklighet. Varje dag gick jag till marknaden för att sälja mjölk från mina två kor. Jag hade även tillräckligt med besparingar så att jag kunde odla olika grödor.” + +Nyandwis liv förändrades till det sämre 2018 när väpnad milis attackerade hennes hem, slog henne så att hon förlorade medvetandet och lämnades för död. När hon återfick medvetandet var hennes 17-årige son borta, och det var omöjligt att hitta honom. + +”Det var svårt för mig att stanna hemma ensam i mitt hem. Jag kunde inte sova ordentligt, och jag var rädd att den väpnade milisen skulle komma tillbaka och den här gången döda alla byborna”, berättar hon. + +Tillsammans med några andra bybor bestämde hon sig för att fly till Uganda. Flykten tog över tre månader, och under resan var de tvungna att undvika beväpnad milis som fanns längs vägen. De sov mest i buskarna (borta från vägarna) och ibland i kyrkor. + +Nyandwi fick en plats i flyktinglägret Kyaka i Uganda. Där tilldelades hon en liten tomt så att hon kunde bygga sitt nya hem. + +”Det var väldigt svårt att bygga ett hus”, säger hon. ”När det regnade blev huset lerigt och kallt eftersom det regnade in och droppade i varje hörn. Under regnperioden fick jag knappt någon sömn, eftersom det inte gick att ligga ner och sova när det regnar in.” + +Vid ett tillfälle när Nyandwi lämnade sitt hem för att gå till marknaden och köpa mat, brann hennes grästäckta hus ned och allt inuti förstördes. + +”Medlemmarna i kyrkan jag går till stöttade mig och byggde ett litet hus som jag sedan fick bo i tills ADRA-arbetare kom och berättade att de skulle bygga ett ordentligt hus åt mig”, fortsätter hon. + +”Idag har jag ett så fint hus. Det har två rum med fönster som man kan stänga med luckor och en dörr med lås, och taket är av fin plåt. Nu regnar det inte in, och jag är inte orolig för att någon ska ta det lilla jag har. Så nu sover jag gott om nätterna”, avslutar hon sin berättelse. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/08/01.md b/src/sv/ss/2025-01/08/01.md new file mode 100644 index 0000000000..b8723f6f39 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/08/01.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: Fri vilja, kärlek och den gudomliga försynen +date: 15/02/2025 +--- + +>Nyckeltext
+> ”Detta har jag talat till er för att ni ska ha frid i mig. Här i världen kommer ni att möta bedrövelser men var vid gott mod, jag har besegrat världen” (Joh. 16:33, NuB). + +### Veckans Huvudtexter +Luk. 13:34; Jer. 32:17–20; Heb. 1:3; 5 Mos. 6:4, 5; Ef. 1:9–11; Joh. 16:33. + +Försyn är den term som används för att beskriva Guds agerande i världen. Hur vi tänker om Guds försyn gör en enorm skillnad i hur vi förhåller oss till Gud, hur vi förhåller oss till andra och hur vi tänker kring ondskans problem. + +Kristna har olika uppfattningar om den gudomliga försynen. Vissa tror att Gud utövar sin makt på så sätt att han fastställer att alla händelser inträffar precis som de gör. Han väljer till och med vem som ska bli räddad och vem som ska gå förlorad! Enligt detta synsätt är människor inte fria att välja något annat än det Gud har bestämt. Faktum är att människor som tror på detta sätt hävdar att även mänskliga önskningar bestäms av Gud. + +Däremot visar starka bibliska bevis att Gud inte bestämmer allt som händer. I stället ger han människor fri vilja, till och med till den grad där de (och änglar) kan välja att agera i strid med hans vilja. Historien om syndafallet, synden och ondskan är ett dramatiskt och tragiskt uttryck för resultatet av att missbruka denna fria vilja. Frälsningsplanen instiftades för att avhjälpa den tragedi som orsakats av missbruket av den fria viljan. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/08/02.md b/src/sv/ss/2025-01/08/02.md new file mode 100644 index 0000000000..edeb12604f --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/08/02.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Vår Allsmäktige Gud +date: 16/02/2025 +--- + +” ’Gud är allsmäktig’, lärde ungdomspastorn sin mellanstadiegrupp. ’Det betyder att han kontrollerar allt som händer.’ En förbryllad mellanstadieelev svarade: ’Så Gud hade kontroll när min hund dog? Varför skulle Gud döda min hund?” + +Ungdomspastorn försökte besvara frågan och svarade: ’Det är en svår fråga. Men ibland låter Gud oss gå igenom svåra tider så att vi är förberedda på ännu svårare saker i framtiden. Jag minns hur svårt det var när min hund dog. Men att gå igenom det hjälpte mig att hantera en ännu svårare tid senare när min mormor dog. Förstår du vad jag menar?’ + +Efter en lång paus svarade mellanstadieeleven: ’Så Gud dödade min hund för att förbereda mig för när han kommer att döda min mormor?’ ” (Marc Cortez, citerad i John C. Peckham, Divine Attributes: Knowing the Covenantal God of Scripture (Michigan: Baker Academic, 2021), s. 141). + +Människor antar ibland att allt som sker utspelar sig precis på det sätt som Gud vill. Vad som än händer i världen är allt precis enligt Guds vilja. Gud är ju trots allt allsmäktig. Hur skulle då något kunna inträffa som inte är i enlighet med Guds vilja? Följaktligen, oavsett vad som händer, oavsett hur illa det är, var det alltså Guds vilja. Det är åtminstone vad denna teologi lär ut. + +`Läs Ps. 81:11–14; Jes. 30:15, 18; 66:4; och Luk. 13:34. Vad säger dessa texter om frågan huruvida Guds vilja alltid sker?` + +Många människor tror att Gud alltid måste få det han vill ha, men Bibeln berättar en helt annan historia. Om och om igen skildrar Bibeln Gud som en som upplever ouppfyllda önskningar. Det vill säga, det som händer går ofta stick i stäv med vad Gud säger att han faktiskt föredrar ska hända. I många fall förklarar Gud uttryckligen att det som händer är motsatsen till vad han vill. Han önskade ett visst resultat för sitt folk, men de valde ett annat i stället. Gud själv beklagar sig: ”Men mitt folk hörde inte på mig, Israel ville inte veta av mig. Då lät jag dessa förstockade hållas, de fick följa sina egna planer. Om ändå mitt folk ville höra mig, om Israel ville följa min väg! Då skulle jag genast kväsa deras fiender, gripa in mot deras motståndare” (Ps. 81:12–15). + +`Tänk igenom konsekvenserna av en teologi som tillskriver allt som händer till Guds direkta vilja. Vilken typ av djupa problem, särskilt i samband med ondska, skulle en sådan teologi skapa?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/08/03.md b/src/sv/ss/2025-01/08/03.md new file mode 100644 index 0000000000..db6a81902d --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/08/03.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Pantokrator +date: 17/02/2025 +--- + +Genom hela Bibeln manifesteras Guds fantastiska kraft. Bibeln innehåller otaliga berättelser om hur han utövar sin makt och utför underverk. Och ändå, trots detta, händer många saker som Gud inte vill ska hända. + +`Läs Upp. 11:17; Jer. 32:17–20; Luk. 1:37 och Matt. 19:26. Tänk också på Heb. 1:3. Vad lär dessa avsnitt om Guds makt?` + +Dessa och andra texter lär oss att Gud är allsmäktig och att han upprätthåller världen genom sin kraft. Uppenbarelseboken hänvisar upprepade gånger till Gud som ”HERREN, Gud, allsmäktig” (t ex Upp. 11:17; jämför med 2 Kor. 6:18; Upp. 1:8; 16:14; 19:15; 21:22) och det grekiska grundordet pantokrator betyder bokstavligen ”allsmäktig”. Det faktum att Gud är allsmäktig bekräftas inte bara i ord, utan manifesteras i de många fantastiska situationer där Gud använder sin makt för att befria sitt folk eller på annat mirakulöst sätt ingriper i världen. + +Men att säga att Gud är ”allsmäktig” betyder inte att Gud kan göra vad som helst. Bibeln lär oss att det finns vissa saker som Gud inte kan göra; till exempel säger 2 Tim. 2:13 att Gud ”inte kan förneka sig själv”. + +Följaktligen är de flesta kristna överens om att Gud är allsmäktig (omnipotent), vilket innebär att Gud har makt att göra allt som inte innebär en motsägelse – det vill säga allt som är logiskt möjligt och förenligt med Guds natur. Att vissa saker inte är möjliga för Gud eftersom de skulle innebära en motsägelse är uppenbart i Kristus bön i Getsemane. Medan Kristus bekräftade att ”för Gud är allting möjligt” (Matt. 19:26), bad han också till Fadern när korsfästelsen närmade sig: ”Fader, låt denna bägare gå förbi mig, om det är möjligt. Men inte som jag vill, utan som du vill” (Matt. 26:39). + +Naturligtvis hade Fadern den fullkomliga kraften att befria Kristus från lidandet på korset, men han kunde inte göra detta samtidigt som han räddade syndare. Det måste vara antingen det ena eller det andra, inte både och. + +`Bibeln lär också att Gud vill rädda alla (t.ex. 1 Tim. 2:4–6; Titus 2:11; 2 Pet. 3:9; Hes. 33:11), men att inte alla kommer att bli räddade. Vad lär detta faktum oss om den fria viljans verklighet och gränserna för Guds makt över varelser som tilldelats fri vilja?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/08/04.md b/src/sv/ss/2025-01/08/04.md new file mode 100644 index 0000000000..94c6dd2a16 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/08/04.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Att älska Gud +date: 18/02/2025 +--- + +Att Gud är allsmäktig innebär inte att han kan göra det logiskt omöjliga. Följaktligen kan Gud inte genom orsak och verkan bestämma att någon älskar honom frivilligt, av fri vilja. Om att göra något fritt och frivilligt innebär att göra något som inte är bestämt av någon annan, då är det per definition omöjligt att få någon att fritt göra något. Kort sagt, som vi har sett och måste understryka på nytt – Gud kan inte tvinga någon att älska honom, för i samma ögonblick som det framtvingas är det inte längre kärlek. + +`Läs Matt. 22:37 och 5 Mos. 6:4, 5. Vad lär dessa verser ut om den fria viljans verklighet?` + +Det största budet, att älska Gud, är ett bevis på att Gud verkligen vill att alla ska älska honom. Men alla människor älskar inte Gud. Varför får då Gud helt enkelt inte alla att älska honom? Återigen beror det på att om kärlek ska vara kärlek måste den ges av fri vilja. + +`Läs Heb. 6:17, 18 och Titus 1:2. Vad lär dessa texter ut om Gud?` + +”Gud är ingen människa, han ljuger inte” (4 Mos. 23:19). Gud ljuger aldrig (Titus 1:2); Gud håller alltid sitt ord och bryter aldrig ett löfte (Heb. 6:17, 18). Om Gud har lovat eller förbundit sig till något, är hans framtida handlande moraliskt begränsat av detta löfte. + +Detta innebär att i den mån Gud ger varelser friheten att välja något annat än vad Gud föredrar, är det inte upp till Gud vad människor väljer. Om Gud har åtagit sig att ge varelserna fri vilja, har människorna förmågan att utöva sin frihet på sätt som går emot Guds ideala önskningar. Tragiskt nog utnyttjar många människor sin frihet på detta sätt, och följaktligen inträffar många saker som Gud inte skulle ha önskat. Mensträngt taget är det inte upp till Gud. + +`Som kristna vill vi använda vår fria vilja till att välja det som Gud vill. Vad kan vi göra för att vår vilja ska stämma överens med hans?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/08/05.md b/src/sv/ss/2025-01/08/05.md new file mode 100644 index 0000000000..9798dc747e --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/08/05.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Guds ideala och reparerande vilja +date: 19/02/2025 +--- + +`Läs Ef. 1:9–11. Vad säger texten om det förutbestämda? Är vissa människor förutbestämda att bli räddade och andra att gå förlorade?` + +Den grekiska termen prohorizo (”förutbestämmande”) som här och på andra ställen i Bibeln översätts med ”förutbestämt”, lär inte ut att Gud kausalt bestämmer historien. Snarare betyder den grekiska termen helt enkelt ”att besluta i förväg”. + +Naturligtvis kan man ensidigt besluta något i förväg, eller så kan man besluta något i förväg på ett sätt som tar hänsyn till andras fria beslut. Bibeln lär oss att Gud gör det senare. + +Här och på andra ställen (till exempel Rom. 8:29, 30) hänvisar termen ”förutbestämt” till vad Gud planerar för framtiden efter att ha tagit hänsyn till vad han vet i förväg om varelsernas fria beslut. På så sätt kan Gud genom sin försyn leda historien till sina önskade goda mål för alla, även om han respekterar den typ av skapelsefrihet som krävs för en äkta kärleksrelation. + +Ef. 1:11 förkunnar att Gud ”låter allt ske efter sin vilja och sitt beslut”. Betyder detta att Gud bestämmer att allt ska ske precis som han önskar? Om man läser Ef. 1:9–11 isolerat kan det tyckas bekräfta denna uppfattning. Men denna tolkning skulle motsäga de många texter vi såg tidigare som visar att människor ibland förkastar ”Guds vilja” (Luk. 7:30; jämför med Luk. 13:34; Ps. 81:11–14). Om Bibeln inte motsäger sig själv, hur kan då dessa avsnitt förstås på ett sätt som är konsekvent med varandra? + +Detta avsnitt är helt logiskt om man bara lägger märke till skillnaden mellan vad vi kan kalla Guds ”ideala vilja” och Guds ”korrigerande vilja”. Guds ”ideala vilja” är det som Gud faktiskt föredrar ska inträffa och som skulle inträffa om alla alltid gjorde exakt det som Gud önskar. Guds ”korrigerande vilja”, å andra sidan, är Guds vilja som redan har tagit hänsyn till alla andra faktorer, inklusive varelsernas fria beslut, som ibland avviker från vad Gud föredrar. Ef. 1:11 verkar hänvisa till Guds ”korrigerande vilja”. + +`Guds förkunskap om framtiden är så kraftfull att han, även om han känner till alla val som människor kommer att göra, inklusive de dåliga, ändå vet hur han ska kunna göra allt för att vi ska bli räddade (Rom. 8:28). Vilken tröst kan du hämta från denna sanning?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/08/06.md b/src/sv/ss/2025-01/08/06.md new file mode 100644 index 0000000000..be2abccbbf --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/08/06.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Kristus har besegrat världen +date: 20/02/2025 +--- + +Om allt skedde enligt Guds idealiska vilja skulle det aldrig ha funnits ondska utan bara kärlekens och harmonins perfekta lycka. Så småningom kommer universum att återställas till Guds perfekta, ideala vilja. Under tiden förverkligar Gud sin vilja på ett sätt som tar hänsyn till hans varelsers fria beslut. + +Föreställ dig en baktävling där alla deltagare måste använda en viss uppsättning ingredienser, men de kan också lägga till vilka andra ingredienser de vill för att baka vilken sorts kaka de vill. I slutändan kommer den sorts kaka som en deltagare till slut bakar att åtminstone delvis bestämmas av några ingredienser som deltagaren inte valde. + +På samma sätt (i detta begränsade avseende) är många av de ”ingredienser” som utgör världshistorien inte valda av Gud, utan de är faktiskt motsatsen till vad Gud önskar. Det beror på att Gud har åtagit sig att respektera varelsernas frihet på det sätt som kärleken kräver. + +Enligt detta synsätt är den gudomliga försynen inte bara endimensionell, som om Gud ensidigt kontrollerar allt som händer. Snarare kräver detta (åtminstone) en tvådimensionell syn på Guds försyn. Vissa saker i denna värld orsakas av Gud, men andra händelser är resultatet av varelsernas fria beslut (liksom allt ont). Många saker händer som Gud inte vill ska hända. + +`Läs Joh. 16:33. Vad ger texten oss för hopp, även mitt i alla prövningar?` + +Särskilt i tider av lidande eller prövningar kan människors tro vackla. Det beror på deras felaktiga uppfattning att Gud kommer att eller bör skona dem från lidande och prövningar i detta liv. Men Jesus berättar en helt annan berättelse för oss och varnar sina anhängare för att de kommer att uppleva prövningar och svårigheter i denna värld. Trots detta finns det hopp, för Kristus har besegrat världen (Joh. 16:33). + +Det faktum att vi möter lidande och prövningar betyder inte att det är vad Gud helst vill för oss. Vi måste alltid ha den stora bilden i åtanke: den stora striden. Men vi kan vara säkra på att även om ondskan i sig inte är nödvändig för det goda, så kan Gud skapa det goda även ur onda händelser. Och om vi litar på Gud kan Gud använda även våra lidanden för att föra oss närmare honom och för att motivera oss att vara medkännande och att bry oss om andra. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/08/07.md b/src/sv/ss/2025-01/08/07.md new file mode 100644 index 0000000000..253635f577 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/08/07.md @@ -0,0 +1,26 @@ +--- +title: Studiehjälp +date: 21/02/2025 +--- + +Läs Ellen White, ”Gud med oss”, s. 18–25, i Messias. + +”Frälsningsplanen är inte någon efterkonstruktion, en plan som formulerades efter det att Adam hade syndat. Den var en uppenbarelse av den ‘hemlighet som i oändliga tider varit dold’ (Rom. 16:25). Den visade de principer som har varit grunden för Guds regering i all evighet. Från begynnelsen visste Gud och Kristus att Satan skulle göra uppror och att människan skulle falla genom upprorsmakarens förföriska makt. Gud hade inte bestämt att synden skulle finnas till, men han förutsåg att den skulle komma. Därför hade han förberett för att möta den fruktansvärda olyckan. Hans kärlek till världen var så stor att han slöt ett förbund och lovade att han skulle ge sin enfödde Son ‘för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv’ (Joh. 3:16)” (Ellen White, Messias, s. 21). + +**Samtalsstart** + +Kärlek är inte förenligt med tvång. På vilket sätt kan detta påverka våra mellanmänskliga relationer? + +**Förbön** + +Be precis som Jesus lärt oss att Fadern ska få låta sin vilja ske i våra liv. + +**SAMTALSFRÅGOR** + +`Om Gud inte alltid får vad han vill, hur påverkar detta faktum ditt sätt att tänka på vad som händer i världen? Vilka är de praktiska konsekvenserna av att förstå att Gud har ouppfyllda önskningar?` + +`Om vi går tillbaka till jämförelsen med kakan i torsdagens studium kan vi förstå varför Gud skapade oss trots att ”Gud och Kristus [visste] att Satan skulle göra uppror”. Kärlek måste finnas med i bilden, och kärlek innebar frihet. I stället för att inte skapa oss som varelser med förmåga att älska, skapade Gud oss så att vi kunde älska, men han gjorde det med vetskapen om att det i slutändan skulle leda Jesus till korset. Vad säger det oss om hur helig och grundläggande kärleken var för Guds regering då Kristus skulle lida på korset hellre än att förneka oss den frihet som ligger i kärleken?` + +`Ofta klagar vi över ondskan och lidandet i världen, men hur ofta tar du dig tid till att tänka på att Gud själv klagar över och bedrövas av lidande och ondska? Vilken skillnad gör det för din förståelse av ondska och lidande när du inser att Gud själv lider på grund av ondskan?` + +`I världen händer det många saker som Gud inte vill. Hur hjälper denna sanning dig att hantera ditt eget lidande, särskilt när det inte är logiskt och inte verkar leda till något gott alls?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/08/info.yml b/src/sv/ss/2025-01/08/info.yml new file mode 100644 index 0000000000..9283e2272d --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/08/info.yml @@ -0,0 +1,4 @@ +--- +title: "Fri vilja, kärlek och den gudomliga försynen" +start_date: "15/02/2025" +end_date: "21/02/2025" \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/08/inside-story.md b/src/sv/ss/2025-01/08/inside-story.md new file mode 100644 index 0000000000..dc57dedf7d --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/08/inside-story.md @@ -0,0 +1,42 @@ +--- +title: Missionsnytt +date: 21/02/2025 +--- + +#### En bok att läsa om + +MissionsnyTt FRÅN HELA VÄRLDEN | Sabbaten den 22 februari 2025 + +En bok att läsa om + +När Yu Jin var nio år gammal fick hon en bok av sin mamma. + +”Det här är en bra bok. Den är på koreanska och engelska”, sa mamma. + +Boken var Vägen till Kristus av Ellen White. Tidigare hade Yu Jin bara läst böcker på koreanska. Men mamma ville att hon skulle lära sig engelska. + +Yu Jin läste boken varje dag på bussen till och från skolan i Sydkorea. Hon läste på lunchrasten i skolan. + +Den engelska texten var för svår att läsa, så hon hoppade över den och läste ut den koreanska delen av boken på en vecka. Hon förstod inte allt hon läste, men hon kände en stark övertygelse om att hon behövde bli döpt. + +”Jag vill bli döpt”, sa hon till sin mamma. + +Mamma log. ”När du blir lite större kan du bli döpt”, svarade hon. + +I Sydkorea börjar barn ofta tänka på dop först när de är ungefär 13 år gamla. Men Yu Jin var nio år. Hon var inte glad över att behöva vänta. Tiden gick. Hon talade inte mer om dopet. Hon fortsatte att gå i kyrkan varje sabbat, precis som tidigare. Men mest för att hon ville vara med i scoutklubben och delta i andra roliga aktiviteter. + +När Yu Jin fyllde 13 år blev hon döpt tillsammans med resten av sina vänner. Men hon hade inte samma övertygelse och längtan som när hon var nio år. + +Under tonåren tillbringade hon mer och mer tid med vänner som inte var kristna. Hon åt som sina vänner och skolkade ibland från kyrkan på sabbaten. Hon började tvivla på om Gud fanns. + +En sommar när Yu Jin var 16 år ställde hon trots detta upp som volontär för att hjälpa till under en serie evangeliska möten för ungdomar. Hennes uppgift var att dela ut flygblad och inbjuda ungdomar att komma till mötena. + +Ingen som fick en inbjudan av henne kom till det första mötet. Då kände hon sig misslyckad. En av de vuxna märkte hennes besvikelse och bad med henne. Till Yu Jins förvåning kom flera ungdomar som hon hade bjudit in till nästa möte. En glimt av tro blixtrade till i hennes hjärta. + +Yu Jin var som en ny person när höstterminen började vid hennes adventist-gymnasieskola. Varje fredagskväll deltog hon ivrigt i en studentledd bönegrupp som kallades ”Kneelers” (Knäböjarna). Hon fick ett nytt exemplar av Vägen till Kristus. Men den här gången läste hon den tillsammans med en grupp andra elever i en takt av ungefär ett kapitel i veckan. För henne var det som att läsa boken för första gången. + +Yu Jin säger att hon är glad att hon läste Vägen till Kristus när hon var nio år. ”När jag läste den första gången fick jag en längtan efter att följa Jesus och bli döpt”, säger hon. Hon tycker att boken inte kan läsas för många gånger. + +”Den gör mig övertygad om att Jesus håller sitt löfte att komma tillbaka”, avslutar hon vårt samtal. + +Av Andrew mcchesney | sydkorea | norra asien–Stilla havet divisionen \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/09/01.md b/src/sv/ss/2025-01/09/01.md new file mode 100644 index 0000000000..24bd38e6f8 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/09/01.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Den världsomfattande striden +date: 22/02/2025 +--- + +>Nyckeltext
+> ”Jag skall väcka fiendskap mellan dig och kvinnan, mellan din avkomma och hennes: de skall trampa på ditt huvud och du skall hugga dem i hälen” (1 Mos. 3:15). + +### Veckans Huvudtexter +Matt. 13:24–27; 1 Mos. 1:31; Hes. 28:12–19; Jes. 14:12–15; Matt. 4:1–11; Joh. 8:44, 45. + +Centralt för den bibliska teologin är den stora striden mellan Kristus och Satan. Idén om en kosmisk konflikt mellan Gud och de himmelska varelser som har fallit och gjort uppror mot Gud är ett framträdande motiv i Bibeln (Matt. 13:24–30, 37–39; Upp. 12:7–10) och även förekommer i stora delar av den kristna traditionen. Trots det har många kristna förkastat eller försummat hela idén. + +Ur ett bibliskt perspektiv är dock temat med en kosmisk konflikt, där Guds rike bekämpas av djävulen och hans änglar, inte ett tema som vi kan försumma utan att gå miste om en stor del av vad de bibliska berättelserna handlar om. Evangelierna är t.ex. fyllda med hänvisningar till djävulen och demoner som motsätter sig Gud. + +Till att börja med kommer vi denna vecka att ta upp hur de två följande frågorna kan besvaras utifrån några viktiga bibelställen: + +Var i Bibeln står det att det finns en världsomfattande maktkamp mellan Gud och Satan? Vilken karaktär har konflikten enligt Bibeln? \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/09/02.md b/src/sv/ss/2025-01/09/02.md new file mode 100644 index 0000000000..da71eae2d0 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/09/02.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: En fiende har gjort det här +date: 23/02/2025 +--- + +`Läs Matt. 13:24–27. Hur kan liknelsen hjälpa oss att förstå ondskan i vår värld?` + +Jesus berättar om en markägare som bara sår god säd på sin åker. Men bland vetet växer det upp ogräs. När ägarens tjänare ser detta frågar de honom: ”Herre, var det inte god säd du sådde i din åker? Varifrån kommer då ogräset?” (Matt. 13:27). Detta liknar den fråga som ofta ställs idag angående ondskans problem: Om Gud skapade världen helt och hållet god, varför finns det då ondska i den? + +`Läs Matt. 13:28–30 i ljuset av Kristus förklaring i Matt. 13:37–40. På vilket sätt belyser detta också den världsomspännande stridens natur?` + +Mästaren svarar på sin tjänares fråga: ”Det är en fiende som har varit framme” (Matt. 13:28). Jesus identifierar senare den som ”sår den goda säden” som ”Människosonen”, som är Jesus själv (Matt. 13:37). Han förklarar att ”åkern är världen” (Matt. 13:38) och att ”fienden som sådde” ”ogräset” är ”djävulen” (Matt. 13:39), vilket uttryckligen skildrar en kosmisk konflikt mellan Kristus och Satan. Varför finns det ondska i världen? Ondskan är ett resultat av att fienden (djävulen) motsätter sig mästaren. ”Det är en fiende som har varit framme” (Matt. 13:28). + +Detta svar framkallar emellertid följdfrågan: ”Skall vi alltså gå och rensa bort ogräset?” Med andra ord, varför inte rycka upp det onda med rötterna omedelbart? ”Nej,” svarar mästaren, ”då kan ni rycka upp vetet samtidigt som ni rensar bort ogräset. Låt båda växa tills det är dags att skörda” (Matt. 13:29, 30; jämför med Mark. 4:29). Enligt liknelsen kommer Gud till slut att göra slut på ondskan, men att rycka upp den med rötterna i förtid skulle leda till oåterkalleliga följdskador som skadar det goda. + +`Vad finns det för faror med att försöka rycka upp ogräset ur vetet nu? Varför innebär ändå inte detta att vi helt enkelt ska ignorera det onda som vi möter?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/09/03.md b/src/sv/ss/2025-01/09/03.md new file mode 100644 index 0000000000..c6ed6cc6e7 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/09/03.md @@ -0,0 +1,20 @@ +--- +title: Upphovet till stridigheterna på jorden +date: 24/02/2025 +--- + +Frågan i liknelsen är varför det finns dåligt utsäde på åkern om ägaren bara planterade gott utsäde. Parallellt med den frågan finns det en annan fråga: Om Gud skapade världen helt och hållet god, hur uppstod då ondskan här? + +`Läs 1 Mos. 1:31. Vad avslöjar Guds ord om tillståndet i skapelsen när Gud hade skapat färdigt, och varför är detta svar viktigt?` + +Enligt 1 Mos. 1:31 var världen ”mycket” god när Gud var färdig med att skapa den. I 1 Mos. 1 finns det ingen antydan till ondska i Guds skapelse av den här planeten. Hur kom då ondskan in i den mänskliga tillvaron? + +`Läs 1 Mos. 3:1–7. Vad säger detta oss om hur ondskan kom hit till jorden? Vilket ljus kastar detta över den kosmiska konfliktens natur? (Se även Upp. 12:7–9).` + +I den här berättelsen ser vi hur lögner om Guds karaktär framförs av ormen, som identifieras som djävulen själv (”ormen från urtiden”) i Upp. 12:7–9. Ormen använder först en fråga för att uttrycka tvivel på Guds befallning, och i sin fråga vänder han då nästan på det som Gud hade befallt. Sedan ifrågasätter ormen direkt vad Gud hade sagt och säger till Eva: ”Ni kommer visst inte att dö” (1 Mos. 3:4). + +Någon, antingen ormen eller Gud, ljög för Eva, som nu måste välja om hon vill tro på vad Gud sa till henne eller vad ormen sa. + +Här och på andra ställen i Bibeln handlar denna konflikt främst om vad och vem man ska tro på, vilket i sig är intimt förknippat med kärlek. Och det beror på att din tro på någon, vilken typ av person han eller hon är och om han eller hon går att lita på, djupt påverkar om du kommer att älska och lita på den personen. I det här fallet påverkar det också om du kommer att lyssna på vad personen säger till dig. + +`Läs 1 Mos. 3:15. Guds uttalande till ormen om att kvinnans säd, som syftar på Messias, skulle krossa ormens huvud identifieras ofta som det första evangeliet (protoevangelium) i Bibeln. Hur kan detta både förstärka konfliktens verklighet och samtidigt ge hopp för oss mitt i den?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/09/04.md b/src/sv/ss/2025-01/09/04.md new file mode 100644 index 0000000000..2243445224 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/09/04.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Upprinnelsen till striden i himlen +date: 25/02/2025 +--- + +Enbart 1 Mos. 1–3 visar att ondskan fanns före Adams och Evas fall. Begreppsmässigt har ”ondskan” redan dykt upp i namnet på ”trädet som ger kunskap om gott och ont” (1 Mos. 2:9, 17). Sedan anklagar ormen Gud för att ljuga när det i själva verket är han, ormen, som ljuger. Ormens existens (Upp. 12:9), tillsammans med hans lögn, visar att ondskan är en realitet där. Även i Eden före syndafallet är alltså ondskans närvaro uppenbar. + +`Läs Hes. 28:12–19 i ljuset av 2 Mos. 25:18–20. Vad är det för slags fall som denna varelse har gjort?` + +Enligt detta avsnitt började ondskans ursprung och den kosmiska konflikten i himlen. + +Innan han föll var den varelse som blev känd som Satan en skyddande kerub. Förutom att han identifierades som denna kerub, var han ”som en dyrbar sigillring”. Han var ”full av visdom och fulländat skön” och befann sig ”i Eden, Guds trädgård” (Hes. 28:12, 13). Inget av detta kunde sägas om den mänskliga kungen av Tyros (eller någon annan människa). Därför vet vi att vi här har fått en inblick i Satans fall. + +`Läs Jes. 14:12–15. Vilket ytterligare ljus kastar de här verserna över den stora stridens uppkomst?` + +Enligt Jes. 14 bestämde sig Satan för att upphöja sig själv och göra sig lik Gud. Denna bibeltext kompletterar det vi såg i Hesekiel 28, att hans ”hjärta var upphöjt” på grund av hans ”skönhet” (Hes. 28:17). Det borde ha fått honom att förhärliga den Gud som gjort honom vacker. I stället blev han stolt. Och vad värre var, i denna stolthet försökte han ta Guds plats och förtala honom. Den hebreiska termen för ”handel” i Hes. 28:16 betyder också ”förtal”, vilket är en indikation på hur Satan kommer att agera mot Gud och även mot oss. + +`Hur ska vi förstå det faktum att Satan, som föll, ursprungligen var ”fullkomlig ... från den dag” han skapades ”tills orättfärdighet blev funnen” i honom (Hes 28:15, FB)? Hur kunde en fullkomlig varelse falla om inte ”fullkomligheten” innefattade sann moralisk frihet?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/09/05.md b/src/sv/ss/2025-01/09/05.md new file mode 100644 index 0000000000..e91207e639 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/09/05.md @@ -0,0 +1,22 @@ +--- +title: Om ni tillber mig +date: 26/02/2025 +--- + +Satans strävan efter att tillskansa sig Guds tron avslöjas också i berättelserna om frestelserna i Matt. 4 och Luk. 4. I det dramatiska mötet mellan Jesus och frestaren avslöjas mycket om konfliktens natur. Här ser vi verkligheten i den stora striden mellan Kristus och Satan, men den utspelas i starka och grafiska termer. + +`Läs Matt. 4:1–11. På vilket sätt avslöjas här den stora striden mellan Kristus och Satan?` + +Anden hade ”lett” Jesus ut i vildmarken med det uttryckliga syftet att han skulle ”frestas av djävulen” (Matt. 4:1). Och innan Jesus ställdes inför detta förutbestämda möte fastade han i fyrtio dagar. Så när djävulen kom frestade han Jesus att förvandla stenar till bröd, och anspelade på Jesus extrema hunger. Men Jesus bemötte frestelsen med Skriften, och Satans knep misslyckades. + +I ett försök att få Jesus att agera förmätet frestade sedan djävulen Jesus att kasta sig ner från tempelmuren. Satan förvrängde Skriften för att antyda att om Jesus verkligen var Guds Son, skulle änglar skydda honom. Men Jesus läste Skriften rätt och bemötte återigen frestelsen. + +Den tredje frestelsen avslöjar tydligt vad djävulen försöker åstadkomma. Han vill att Jesus skall dyrka honom. Satan försöker tillskansa sig den tillbedjan som tillkommer Gud allena. + +Och för att göra det visar han Jesus ”alla riken i världen och deras härlighet” och hävdar sedan: ”Allt detta skall jag ge dig om du faller ner och tillber mig” (Matt. 4:8, 9). I Luk. 4:6, en text som är parallell med Matteus, hävdar djävulen faktiskt: ”Jag skall ge dig all denna makt och härlighet, ty den har lagts i mina händer och jag kan ge den åt vem jag vill” (Luk. 4:6). + +Än en gång bemöter Jesus frestelsen med Skriften, och än en gång misslyckas Satan. + +I alla tre fallen använde Jesus Skriften för att försvara sig mot fiendens attacker. + +`Ef. 6:12 påminner oss om att ”vi kämpar inte mot kött och blod, utan mot furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i mörkret och mot ondskans andemakter i himlarymderna”. -Vi ska inte leva i rädsla, men varför måste vi ändå alltid komma ihåg att det pågår en kamp runt omkring oss?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/09/06.md b/src/sv/ss/2025-01/09/06.md new file mode 100644 index 0000000000..9b681f13f5 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/09/06.md @@ -0,0 +1,14 @@ +--- +title: Den kosmiska konfliktens natur +date: 27/02/2025 +--- + +Vi har sett några avsnitt som visar oss en kosmisk konflikt mellan Gud och Satan. Men hur är en sådan konflikt ens möjlig? Hur skulle någon kunna motsätta sig den allsmäktige Guden? Om den kosmiska konflikten handlade om ren och skär makt skulle den ha varit över innan den ens började. Den måste vara av ett annat slag. I själva verket avslöjar Bibeln att konflikten är en tvist om Guds karaktär. Det är en konflikt om förtalande anklagelser som djävulen har riktat mot Gud, att han (bland annat) inte är helt god och kärleksfull. Sådana påståenden kan inte besegras med makt eller råstyrka utan endast genom att jämföra de två konkurrerande karaktärerna. + +”I sin kamp mot synden kunde Gud bara använda sig av rättfärdighet och sanning. Satan däremot kunde använda sig av det som Gud inte kunde – smicker och bedrägeri. Han förfalskade det som Gud sa och framställde hans regering i ett falskt ljus inför änglarna. Han påstod att Gud inte var rättfärdig när han utfärdade lagar och regler för himlens invånare. Han hävdade att när Gud krävde lydnad och underordnande av sina skapade väsen var det bara för att upphöja sig själv. Därför måste Gud göra det klart för änglarna i himlen och för invånarna i alla skapade världar att Guds regering var rättfärdig och att hans lag var fullkomlig. Satan framställde sig själv som världsalltets välgörare. Alla måste därför få se upprorsmakarens sanna karaktär och verkliga avsikt. Han måste få tid att avslöja sig själv genom sina onda gärningar” (Ellen White, Från mörker till ljus, s. 432, 433). + +`Läs Joh. 8:44, 45 i ljuset av Upp. 12:7–9. Vad avslöjar dessa avsnitt om djävulens karaktär och hans strategi?` + +Djävulens plan har från första början varit att försöka få varelserna att tro att Gud inte var riktigt rättvis och kärleksfull, och att hans lag var förtryckande och skadlig för dem. Inte undra på att Jesus kallar djävulen för ”en lögnare och lögnens fader” (Joh. 8:44). Jesus kom däremot för att ”vittna om sanningen” (Joh. 18:37) och direkt bemöta Satans lögner och förtal, besegra och slutligen förgöra djävulen och hans makt (1 Joh. 3:8; Heb. 2:14). + +`Upp. 12:9, 10 identifierar Satan som 1) ”ormen från urtiden”, 2) som den som anklagar Guds folk i den himmelska domstolen, och 3) som drakhärskaren som bedrar världen. Det grekiska ord som översatts med ”djävul” betyder bara ”förtalare”, vilket än en gång visar att konflikten handlar om trosföreställningar, inklusive trosföreställningar om Guds karaktär.` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/09/07.md b/src/sv/ss/2025-01/09/07.md new file mode 100644 index 0000000000..3ce26231de --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/09/07.md @@ -0,0 +1,28 @@ +--- +title: Studiehjälp +date: 28/02/2025 +--- + +Läs Ellen Whites kapitel ”Det ondas ursprung”, s. 428–437, i Från mörker till ljus. + +”Det finns inte någonting i Bibeln som är tydligare framställt än detta, att Gud inte på något sätt är ansvarig för att synden kom in i världen. Guds nåd drogs inte godtyckligt tillbaka. Det fanns inte någon brist i den gudomliga regeringen som gav anledning till uppror. Synden hade objuden trängt sig in. Ingen kan ge någon till-fredsställande förklaring på att den existerar. Den är mystisk och oförklarlig. Att ursäkta vore att försvara den. + +Om han genast hade blivit utplånad skulle de ha tjänat Gud av fruktan i stället för av kärlek. Bedragarens inflytande skulle inte ha blivit fullständigt utplånat och upprorsandan inte avlägsnad. Det onda måste få tid att mogna. Hänsyn till hela världsalltets bästa genom eviga tider krävde att Satan fick utveckla sina principer mer fullständigt. Då skulle alla skapade varelser se hans beskyllningar mot Guds regering i deras rätta ljus. Guds rättfärdighet och nåd och hans lags oföränderlighet skulle för alltid höjas över allt tvivel” (Ellen White, Från mörker till ljus, s. 428, 433). + +**Samtalsstart** + +Upplever du att det pågår en strid mellan gott och ont? Hur yttrar den sig i så fall? + +**Förbön** + +Tacka Gud för att han vunnit över ondskan genom att låta Jesus dö på korset. + +**SAMTALSFRÅGOR** + +`Många människor undrar hur en syndfri varelse som Satan var innan han föll, hur han kunde synda för första gången. Varför är synden så ”mystisk” och ”oförklarlig”? Hur kan vi förklara denna första synd utan att ursäkta den eller rättfärdiga den? Det vill säga, varför skulle en förklaring av dess ursprung vara detsamma som att rättfärdiga den?` + +`Varför utplånade inte Gud helt enkelt Satan ur tillvaron på en gång? Varför måste ondskan ”tillåtas att mogna”? På vilket sätt är detta ”till gagn för hela universum genom oändliga tidsåldrar.` + +`Varför är det så viktigt att förstå att konflikten mellan Gud och Satan inte handlar om ren och skär makt, utan om en konflikt av ett annat slag? På vilket sätt är en konflikt om karaktär begriplig på ett sätt som en konflikt om ren makt inte skulle vara?` + +`Hur kan förståelsen av konfliktens natur så att säga dra undan ridån för hur ditt eget liv kan vara ett mikrokosmos av den kosmiska konflikten? På vilka sätt upplever du redan nu den här konfliktens verklighet? Hur bör du reagera för att visa vems sida du egentligen står på?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/09/info.yml b/src/sv/ss/2025-01/09/info.yml new file mode 100644 index 0000000000..498e5b7836 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/09/info.yml @@ -0,0 +1,4 @@ +--- +title: "Den världsomfattande striden" +start_date: "22/02/2025" +end_date: "28/02/2025" \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/09/inside-story.md b/src/sv/ss/2025-01/09/inside-story.md new file mode 100644 index 0000000000..225ddf3c89 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/09/inside-story.md @@ -0,0 +1,31 @@ +--- +title: Missionsnytt +date: 28/02/2025 +--- + +#### Ett eget hus är lycka + +MissionsnyTt FRÅN HELA VÄRLDEN | Sabbaten den 1 mars 2025 + +Ett eget hus är lycka + +Alphonsina säger att hon tror att hon är 77 år gammal. Men det var inte så viktigt med exakta datum när hon föddes, så det är möjligt att hon är lite äldre. + +Tidigare hade hon ett gott liv i Burundi. Där hade hon byggt upp en liten affär där hon sålde många olika varor. Men under de senaste åren blev klankrigen mer omfattande och värre, och hon förlorade flera av sina släktingar som dödades under oroligheterna. + +Hon var den som fick ta hand om sitt barnbarn, och det var med henne som hon en dag flydde till Uganda. Resan tog mer än tre månader, och under vägen blev de misshandlade och rånade. De sov i bushen på platser långt från vägarna och fick tigga för att få mat under sin vandring. + +Äntligen kom de fram till Uganda, och Alphonsina och hennes barnbarn registrerades som flyktingar. De fick komma till Kyaka II, ett område där man ger flyktingar en bit mark och där de får möjlighet att sätta upp ett skydd att bo i. + +Eftersom hon är en gammal kvinna och hennes barnbarn mycket ungt så var det inte lätt att bygga ett ordentligt hem. Det blev bara ett temporärt skydd som bestod av lera, en presenning och ett grästak. Hyddan var inte vattentät, och det fanns inget sätt att skydda sig mot tjuvar. Därför var de alltid oroliga när de skulle sova på nätterna. + +Alphonsina var fast besluten att inte behöva tigga för sitt uppehälle, så hon började tillverka små energisnåla spisar som hon sålde till dem som bodde runt flyktingboendet. Det gav henne en liten inkomst så att hon och hennes barnbarn kunde få mat för dagen. + +”När ADRA kom och berättade för mig och mitt barnbarn att de skulle bygga ett litet hus åt oss blev vi så lyckliga att vi dansade!” berättar Alphonsina. ”Nu skulle vi kunna sova lugnt om nätterna. Och nu skulle jag kunna tillverka fler små spisar och inte vara rädd för att de skulle bli stulna, eftersom jag skulle kunna låsa dörren när jag gick till marknaden.” + +”Idag är våra liv så mycket bättre”, fortsätter hon. ”Jag har nästan sålt tillräckligt många spisar för att kunna köpa några hönor. En dröm jag har är att starta en höns- och ankfarm som kommer att ge oss både ägg, kött och möjligheter att sälja fåglar så att vi kan köpa annat som vi behöver. Och jag kan också göra det möjligt för mitt barnbarn att få utbildning.” + +”Visst saknar jag mitt hem i Burundi”, säger hon. ”Men att få komma till ett land som Uganda där vi kan leva i fred och där mitt barnbarn kan växa upp och få gå i skolan är något som jag är så oerhört tacksam för. Och att få ett ordentligt tak över våra huvuden – det är mer värt än guld.” + +ADRA förändrar världen – ett liv och ett hus i taget. + diff --git a/src/sv/ss/2025-01/10/01.md b/src/sv/ss/2025-01/10/01.md new file mode 100644 index 0000000000..4b22b06894 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/10/01.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Insatsregler +date: 01/03/2025 +--- + +>Nyckeltext
+> ”Den som syndar är djävulens barn, ty djävulen har syndat ända från början. Men Guds son har uppenbarats för att utplåna djävulens verk” (1 Joh. 3:8). + +### Veckans Huvudtexter +Dan. 10:1–14; Upp. 13:1–8; Job 1:1–12; 2:1–7; John 12:31; 14:30; Mark 6:5; 9:29. + +I 1 Kung. 18:19–40 finns en kraftfull berättelse som avslöjar den kosmiska konfliktens karaktär. Den handlar om Elia på berget Karmel, där Herren avslöjar de så kallade ”nationernas gudar”. Men det finns mer bakom kulisserna om dessa ”gudar” än att de bara är fantasifoster i hedningarnas föreställningsvärld. Bakom de ”gudar” som nationerna runt Israel trodde att de dyrkade fanns i själva verket något annat. + +”De offrade åt demoner som inte är gudar, åt gudar som var okända för dem, nya gudar som nyss hade kommit, obekanta för era fäder” (5 Mos. 32:17). Paulus tillägger: ”…det som de offrar offrar de åt demoner och inte åt Gud, och jag vill inte att ni skall ha gemenskap med demonerna” (1 Kor. 10:20). + +Bakom nationernas falska ”gudar” fanns alltså i själva verket förklädda demoner. Detta innebär alltså att alla de texter i Skriften som handlar om avgudadyrkan och de främmande gudarna är texter som handlar om ”kosmisk konflikt”. + +Med denna bakgrund kan man bättre förstå temat med den kosmiska konflikten. Denna sanning har också enorma konsekvenser för förståelsen av denna konflikts natur och hur den kastar ljus över ondskans problem. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/10/02.md b/src/sv/ss/2025-01/10/02.md new file mode 100644 index 0000000000..64932d7a5b --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/10/02.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: En ängel som försenades +date: 02/03/2025 +--- + +Som vi har sett var nationernas falska ”gudar” förklädda demoner. På andra ställen ser vi också bevis för att demoniska himmelska härskare ibland står bakom jordiska härskare. Även änglalika agenter som sänds av Gud kan motarbetas av fiendens styrkor. + +`Läs Dan. 10:1–14, med särskild uppmärksamhet på verserna 12 och 13. Vad lär dessa verser ut som är relevanta för den kosmiska konflikten? Hur tolkar du det faktum att ängeln som hade sänts ut av Gud blev ”motarbetad” i tjugoen dagar?` + +Hur kunde det komma sig att en ängel sänd av Gud kunde motstås i tre veckor? Eftersom Gud är allsmäktig hade han makt att svara Daniel omedelbart – det vill säga om han hade valt att göra det. Om han utövade sin makt att göra de, kunde han få en ängel att visa sig för Daniel direkt. Men i tre hela veckor gjorde ”Perserrikets änglafurste” motstånd mot den ängel som Gud sände. Vad hände här? + +”Under tre veckor brottades Gabriel med mörkrets makter för att försöka motarbeta det inflytande som påverkade Koreshs sinne. … Allt himlen kunde göra för Guds folk hade gjorts. Segern vanns till sist. De fientliga makterna hölls i schack under alla Koreshs dagar och alla dagar under hans son Kambyses” (Ellen White, Från makt till maktlöshet, s, 385). + +För att en sådan konflikt skall kunna inträffa får Gud inte utöva all sin makt. Fienden måste ges en viss verklig frihet och makt som inte avlägsnas godtyckligt, utan begränsas av vissa parametrar som är kända för båda parter (och vars detaljer inte uppenbaras för oss). Det verkar som om det måste finnas parametrar i den kosmiska konflikten som även Guds änglar verkar inom, och som i de kommande studierna kommer att kallas ”insatsreglerna”. + +På sätt och vis är det kanske inte så svårt att förstå dessa gränser om vi förstår den idé som vi redan har talat om, nämligen att Gud endast verkar genom kärlek, och att kärlek, inte tvång, är grunden för hans styre. Denna tanke, att Gud endast verkar genom de principer som härrör från kärleken, kan hjälpa oss att bättre förstå den stora striden. + +`Hur har du upplevt begränsningarna i att arbeta endast genom kärlekens principer och inte genom tvång? Vilka lärdomar har du dragit om maktens gränser?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/10/03.md b/src/sv/ss/2025-01/10/03.md new file mode 100644 index 0000000000..0f1c6685fa --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/10/03.md @@ -0,0 +1,22 @@ +--- +title: Draken i Uppenbarelseboken +date: 03/03/2025 +--- + +De himmelska härskarnas övergripande perspektiv i den kosmiska konflikten sammanfattas i Uppenbarelseboken, där djävulen avbildas som ”den stora draken” som motsätter sig Gud och ”förför hela världen” (Upp. 12:9). + +`Läs Upp. 13:1–8. Vad avslöjar detta om omfattningen av drakens maktområde?` + +Draken (Satan) krigar inte bara mot Gud (Upp. 12:7–9) och hans tjänare (t.ex. Upp. 12:1–6), utan han avbildas också som härskaren bakom de jordiska riken som förföljer Guds folk genom tiderna. + +Draken ”gav ... sin kraft, sin tron och stor makt” till vilddjuret från havet (Upp. 13:2; jämför med Upp. 13:5; 17:13, 14). Detta vilddjur från havet ”fick en mun som skröt och hädade, och det fick makt att hålla på i fyrtiotvå månader” (Upp. 13:5). + +Satan (draken) ger alltså makt och myndighet till ett odjur (en jordisk religiös-politisk makt). Denna makt utövas i syfte att tillskansa sig den tillbedjan som tillkommer Gud. Odjuret hädar Guds namn, det krigar också mot och till och med övervinner Guds heliga (helgon), åtminstone under en tidsperiod. Denna världsomspännande auktoritet och dessa maktbefogenheter har det fått av draken, denna världs ockuperande härskare. + +Men det finns också tydliga gränser för Satan och hans agenter, inklusive tidsmässiga gränser. ”Jubla därför, ni himlar och ni som bor i dem. Men ve över jorden och havet: djävulen har stigit ner till er, och hans raseri är stort, ty han vet att hans tid är kort” (Upp. 12:12). + +Satan ”vet att hans tid är kort” (Upp. 12:12), och de händelser som beskrivs i Uppenbarelseboken fortskrider längs profetiska tidslinjer, som visar specifika tidsgränser (se Upp. 12:14; 13:5) för dessa onda krafters välde. + +Gud triumferar faktiskt till slut. ”Han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta” (Upp. 21:4). + +`Hur svårt det än är för oss att se det nu, kommer det goda i slutändan att för evigt segra över det onda. Varför är det så viktigt att vi aldrig glömmer detta underbara löfte?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/10/04.md b/src/sv/ss/2025-01/10/04.md new file mode 100644 index 0000000000..4593036e12 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/10/04.md @@ -0,0 +1,24 @@ +--- +title: Exemplet Job +date: 04/03/2025 +--- + +I Jobs bok får vi några fascinerande inblickar i den stora stridens verklighet. + +`Läs Job 1:1–12 och 2:1–7. Vilka principer för den stora striden ser vi avslöjade här?` + +Många viktiga detaljer kan utläsas ur dessa verser. För det första verkar det vara någon form av himmelsk rådslagsscen, inte bara en dialog mellan Gud och Satan; andra himmelska varelser är inblandade. + +För det andra finns det en konflikt, vilket framgår av det faktum att Gud frågar om Satan har ”lagt märke till” Job. Lagt märke till Job för vad? Frågan är begriplig i samband med en större, pågående konflikt. + +För det tredje: Medan Gud förklarar Job oskyldig, rättskaffens och gudfruktig, hävdar Satan att Job verkar frukta Gud bara för att Gud skyddar honom. Detta är förtal av både Jobs och Guds karaktär (jämför med Upp. 12:10; Sak. 3). + +För det fjärde påstår Satan att Guds beskydd av Job är orättvist och gör det omöjligt för Satan att bevisa sina påståenden. Detta tyder på att det finns gränser för Satan (handlingsregler) och att Satan tydligen har försökt skada Job. + +Gud svarar på Satans anklagelse inför det himmelska rådet genom att tillåta Satan att pröva sin teori, men bara inom vissa gränser. Han ger först Satan makt över allt ”det som tillhör honom”, men förbjuder honom att skada Job personligen (Job 1:12). Senare, när Satan hävdar att Job bara bryr sig om sig själv, tillåter Gud Satan att plåga Job personligen, men Satan måste skona hans liv (Job 2:3–6). + +Satan utsätter Jobs hushåll för många olyckor, men vid varje tillfälle fortsätter Job att välsigna Guds namn (Job 1:20–22; 2:9, 10), vilket gör Satans anklagelser falska. + +Vi lär oss många saker här, till exempel att det finns regler för hur man ska agera i den kosmiska konflikten. Det finns parametrar i den himmelska domstolen inom vilka de anklagelser som riktas mot Gud kan avgöras, men utan att Gud bryter mot de heliga principer som ligger i kärleken, grunden för Guds styre och hur han styr universum och de intelligenta varelserna i det. + +Dessa himmelska scener i Jobs bok ger oss fascinerande inblickar i den stora stridens verklighet och hur den utspelar sig här på jorden. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/10/05.md b/src/sv/ss/2025-01/10/05.md new file mode 100644 index 0000000000..07251d3458 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/10/05.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: Denna världs (tillfälliga) härskare +date: 05/03/2025 +--- + +Vi har i tidigare avsnitt sett att Satan och hans medarbetare i den kosmiska konflikten tillfälligt får en betydande maktbefogenhet i den här världen, men att befogenheten också är begränsad enligt någon form av insatsregler. + +Dessa insatsregler begränsar inte bara fiendens, djävulens och hans anhangs, handlingar utan de begränsar också Guds handlingar för att eliminera eller mildra det onda som (tillfälligt) faller inom fiendens maktområde. Herren kommer aldrig att bryta sina löften. I den utsträckning som han har gått med på reglerna för strid, och därmed gett djävulen ett begränsat och tillfälligt herravälde, har han moraliskt begränsat sitt framtida handlande (utan att minska sin absoluta makt). + +`Läs Joh. 12:31; 14:30; 16:11; 2 Kor. 4:4 och Luk. 4:6. Vad lär dessa bibelverser oss om fiendens herravälde i denna värld?` + +I Nya testamentet beskrivs en kamp mellan riken, ljusets och mörkrets riken, där mörkret kommer från Satan och hans uppror. En del av Kristus uppdrag var att besegra Satans rike: ”Guds son har uppenbarats för att utplåna djävulens verk” (1 Joh. 3:8). + +Trots detta finns det ”regler” som begränsar vad Gud kan göra samtidigt som han förblir trogen mot principerna bakom sitt styre. Dessa begränsningar inkluderar i synnerhet: 1) att de skapade varelserna har en fri vilja och 2) förbundets regler för samverkan, som vi inte känner till, åtminstone inte nu. Sådana hinder och begränsningar för gudomligt handlande har betydande konsekvenser för Guds moraliska förmåga att minska och/eller omedelbart eliminera ondskan i denna värld. Därför ser vi fortsatt ondska och lidande, vilket verkligen kan få många människor att ifrågasätta antingen Guds existens eller hans godhet. Men när vi förstår bakgrunden till den stora striden och de gränser som Gud har satt för hur han ska hantera ondskan, kan vi i viss mån bättre förstå varför saker och ting är som de är — åtminstone fram till Guds slutliga seger över ondskan. + +`Hur kan det faktum att Jesus kallar Satan för världens ”härskare” åtminstone i någon mån hjälpa oss att förstå den ondska som finns i världen nu? Vilken tröst är det inte att veta att det faktiskt bara är ett temporärt styre!` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/10/06.md b/src/sv/ss/2025-01/10/06.md new file mode 100644 index 0000000000..52f6b4c637 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/10/06.md @@ -0,0 +1,20 @@ +--- +title: Begränsningar och regler +date: 06/03/2025 +--- + +Den kosmiska konflikten är i första hand en tvist om Guds karaktär, som orsakas av djävulens förtalande anklagelser mot Guds godhet, rättvisa och styre. Det är ett slags kosmisk förbundsrättegång. + +En sådan konflikt kan inte lösas med ren makt utan kräver i stället att man kan uppvisa tydliga argument. + +Om allvarliga anklagelser riktas mot en makthavare är det bästa (och kanske enda) sättet att motbevisa anklagelserna att tillåta en fri, rättvis och öppen utredning. Om anklagelserna hotar hela regeringen (av kärlek) kan de inte bara sopas under mattan. + +Vad betyder allt detta för att förstå den kosmiska konflikten och förhålla sig till ondskans problem? Om Gud ger ett löfte, skulle han då någonsin bryta det? Nej, naturligtvis inte. I den mån som Gud går med på spelregler skulle hans framtida agerande vara (moraliskt) begränsat. Detta innebär att vissa onda ting kan falla inom den tillfälliga domänen för mörkrets rike. + +`Läs Mark. 6:5 och 9:29. Vad visar dessa texter om hur även gudomligt handlande kan vara intimt förknippat med faktorer som tro och bön?` + +I båda dessa berättelser verkar det finnas vissa begränsningar eller regler för engagemang som är dynamiskt relaterade till saker som tro och bön. På andra håll ser vi rikliga bevis för att bönen gör skillnad i världen och öppnar vägar för gudomligt handlande som annars kanske inte skulle vara (moraliskt) tillgängliga. Vi bör dock inte göra misstaget att tro att tro och bön är de enda faktorerna. Det finns sannolikt många andra faktorer som vi kanske inte är medvetna om. + +Detta stämmer överens med vad vi tidigare har sett om regler för engagemang. + +`Läs Rom. 8:18 och Upp. 1:3, 4. Hur ger dessa texter dig tillförsikt om att vi, trots att det finns mycket vi inte vet, kan lita på att Gud vet vad som är bäst, vill vad som är bäst och kommer att göra slut på ondskan och inleda en evighet av lycksalighet?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/10/07.md b/src/sv/ss/2025-01/10/07.md new file mode 100644 index 0000000000..e07b15f41b --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/10/07.md @@ -0,0 +1,28 @@ +--- +title: Studiehjälp +date: 07/03/2025 +--- + +Läs Ellen White, ”The Power of Satan”, s 341-347 i Testimonies for the Church, vol. 1 + +”Den fallna människan är Satans laggivne fånge. Kristus uppdrag var att rädda henne från sin store motståndares makt. Människan är naturligt benägen att följa Satans förslag, och hon kan inte framgångsrikt motstå en så fruktansvärd fiende om inte Kristus, den mäktige Segraren, bor i henne, vägleder hennes önskningar och ger henne styrka. Endast Gud kan begränsa Satans makt. Han går fram och tillbaka på jorden och vandrar upp och ner på den. Han är inte borta från sin vakt för ett enda ögonblick av rädsla för att förlora ett tillfälle att förgöra själar. Det är viktigt att Guds folk förstår detta, så att de kan undkomma hans snaror. Satan förbereder sina bedrägerier, så att de i hans sista kampanj mot Guds folk inte ska förstå att det är han. 2 Kor. 11:14: ’Och det är inget att förvåna sig över, Satan själv uppträder ju som en ljusets ängel.’ Även om en del förledda människor hävdar att han inte finns, tar han dem till fånga och verkar i stor utsträckning genom dem. Satan vet bättre än Guds folk vilken makt de kan ha över honom när deras styrka finns i Kristus. När de ödmjukt ber den mäktige Mästaren om hjälp, kan den svagaste sanningstroende, som förlitar sig fast på Kristus, framgångsrikt slå tillbaka Satan och hela hans här. Han är för listig för att öppet och djärvt komma med sina frestelser, för då skulle den kristnes dåsiga energi vakna till liv och han skulle förlita sig på den starke och mäktige Befriaren. Men han kommer in obemärkt och verkar förklädd genom olydnadens barn som utger sig för att vara gudfruktiga” (Ellen White, Testimonies for the Church, vol. 1, s. 341). 1 + +**Samtalsstart** + +Upplever du/ni att det ändå verkar finnas begränsande regler i de krig som sker i vår värld? Eller är det bara i det andliga kriget mellan Gud och Satan? Varför i så fall? Finns det några fördelar med det? + +**Förbön** + +Be om att den heliga Anden ska leda och skydda oss från att bli lurade av Satans bedrägerier. + +**SAMTALSFRÅGOR** + +`Vad innebär det att vara ”Satans lagliga fånge”? Betyder det att djävulen kan göra vad han vill med människor? Om inte, varför inte? Hur förhåller sig detta till vad vi skulle kunna kalla ”insatsreglerna” i den kosmiska konflikten?` + +`Varför skulle Gud ge Satan någon som helst kontroll i den kosmiska konflikten, även om det bara är tillfälligt? Vad säger detta oss om hur Gud försöker besvara Satans anklagelser?` + +`Hur bemöter du personer, även kristna, som förnekar Satans existens som en verklig, personlig varelse? Även om vi inte kan bevisa Satans existens, vilka bevis kan du lägga fram som kan hjälpa någon att inse att djävulen är verklig?` + +--- + +1 Texten kan alltså betyda att Gud är Fader åt alla familjer, reds. anm. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/10/info.yml b/src/sv/ss/2025-01/10/info.yml new file mode 100644 index 0000000000..b375088a8f --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/10/info.yml @@ -0,0 +1,4 @@ +--- +title: "Insatsregler" +start_date: "01/03/2025" +end_date: "07/03/2025" \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/10/inside-story.md b/src/sv/ss/2025-01/10/inside-story.md new file mode 100644 index 0000000000..be17cd1f76 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/10/inside-story.md @@ -0,0 +1,50 @@ +--- +title: Missionsnytt +date: 07/03/2025 +--- + +#### ”Jag kan inte leva så här!” + +MissionsnyTt FRÅN HELA VÄRLDEN | Sabbaten den 8 mars 2025 + +”Jag kan inte leva så här!” + +Jin-seok var två år när hans pappa dog. Han har inga minnen av sin pappa. Han visste bara att pappa hade varit adventistpastor. Mamma blev ensamstående förälder till Jin-seok och hans bror. + +Jin-seok följde med till kyrkan tills han blev tonåring. Då började han få andra tankar och tvivla på att Gud finns. Han tänkte: ”Om Gud finns, varför lät han pappa dö?” + +När Jin-seok var 15 år bestämde han sig för att han hade fått nog av religion. Han hoppade av skolan och flyttade hemifrån. + +Under de följande tio åren rökte och drack Jin-seok och han umgicks med vänner som inte var troende. Han hatade kristna, inte minst adventister. + +Men en dag råkade han hamna på + +adventistuniversitetets campus i Syd- + +koreas huvudstad Seoul. Han hade följt med en vän som hade ett ärende på + +Sahmyook University. + +Medan Jin-seok väntade på sin vän blev han röksugen. Han visste att det var förbjudet att röka på universitetets område. Så han letade efter en plats där han kunde smygröka utan att åka fast. Han hittade en plats där han var skyddad av träd och buskar, och han satte sig på en bänk och tände en cigarett. + +Medan han rökte såg han sig omkring och fick syn på en bibelvers som var inristad i en sten. Plötsligt insåg han att han satt i universitetets böneträdgård. En flod av känslor fyllde hans hjärta. Han kom ihåg att hans pappa hade studerat vid samma universitet för att bli pastor. Pappa hade förmodligen bett i samma böneträdgård. + +Sedan tänkte Jin-seok på sin mamma. Han hade hört att hon var mycket sjuk. Flera personer hade berättat för honom att hon snart skulle dö. Plötsligt kände han sig ledsen. + +Pappa hade dött när Jin-seok var två år, och nu var mamma döende när han var 25. + +”Jag kan inte leva så här!” utbrast han. + +I universitetets böneträdgård, med en tänd cigarett mellan fingrarna, talade han med Gud för första gången på flera år. + +”Gud, om du finns, snälla hjälp mig”, sa han. ”Snälla, hjälp mamma. Om du gör det, överlämnar jag mitt hjärta till dig. Jag ska ge mitt liv till dig.” + +Inte långt efter den bönen tillfrisknade mamma, och Jin-seok höll sitt löfte. Han blev pastor, precis som hans pappa. Han tog examen från Sahmyook University, precis som hans pappa hade gjort. + +Men berättelsen slutar inte där. Jin-seok gifte sig och fick en dotter. Och idag hjälper han till med att uppfostra fyra pojkar från hem med ensamstående mödrar. + +Pojkarna har hunnit bli tonåringar. Men de lever helt andra liv än Jin-seok gjorde i deras ålder. De ser Jin-seoks kärlek och vet att de har en Far i himlen som älskar dem ännu mer. Alla fyra pojkarna har gett sina hjärtan till Jesus och blivit döpta. + +Borta är de dagar då Jin-seok utbrast: ”Jag kan inte leva så här!” Han har funnit att livet med Gud är värt att leva, och han ser fram emot att möta sin pappa när Jesus kommer tillbaka. + +Av Andrew mcchesney | sydkorea | norra asien–Stilla havet divisionen \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/11/01.md b/src/sv/ss/2025-01/11/01.md new file mode 100644 index 0000000000..ab26d2eab2 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/11/01.md @@ -0,0 +1,14 @@ +--- +title: Vad kunde jag ha gjort mer? +date: 08/03/2025 +--- + +>Nyckeltext
+> ”Pilatus frågade: ’Du är alltså kung?’ Jesus svarade: ’Du själv säger att jag är kung. Jag har fötts och kommit hit till världen för denna enda sak: att vittna för sanningen. Den som hör till sanningen lyssnar till min röst’ ” (Joh. 18:37). + +### Veckans Huvudtexter +Joh. 18:37; Rom. 3:23–26; 5:8; Jes. 5:1–4; Matt. 21:33–39; Jes. 53:4; Rom. 3:1–4. + +För några år sedan publicerades en insiktsfull barnberättelse i tidningen Guide. Berättelsen handlar om pojken Denis, som under medeltiden är föräldralös och bor som fosterbarn hos en familj. Denis hatar passionerat kungen i sitt land, för när hans föräldrar var sjuka förde kungens soldater bort honom och han såg dem aldrig mer. Först senare fick han veta att kungen hade skilt dem åt för att bespara de levande alla de fasor som pesten innebar. Sanningen om kungen befriar Denis från det hat som han hade hyst nästan hela sitt liv. Kungen hade alltid, och i varje enskilt fall, handlat av kärlek till sitt folk. + +Många människor idag ser på Gud ungefär på samma sätt som Denis såg på kungen. Det onda som de har bevittnat eller upplevt får dem att hata eller avfärda Gud. Var finns Gud när det finns lidande? Om Gud är god, varför finns det då så mycket ondska? Den kosmiska konflikten kastar ljus över denna avgörande fråga, men många frågor kvarstår. Men när alla våra försök till svar inte räcker till kan vi se till Jesus på korset och i honom se att Gud är att lita på, även med alla de frågor som för närvarande förblir obesvarade. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/11/02.md b/src/sv/ss/2025-01/11/02.md new file mode 100644 index 0000000000..54702ea79e --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/11/02.md @@ -0,0 +1,24 @@ +--- +title: Kristus Segraren +date: 09/03/2025 +--- + +Även om det finns en fiende som är aktiv och som Kristus själv kallar ”denna världens” (inkräktande) ”härskare”, är universums sanna kung Jesus Kristus. Jesus vinner segern åt oss, och i honom kan vi segra, även mitt i svårigheter och lidande. Kristus motarbetar faktiskt fienden vid varje tillfälle. + +Vi har sett att Bibeln beskriver djävulen som: + +hela världens bedragare från början (Upp. 12:9; Matt. 4:3; Joh. 8:44; 2 Kor. 11:3; 1 Joh. 3:8). + den som förtalar och anklagar Gud och hans folk i himlen (Upp. 12:10; 13:6; Job 1–2; Sak. 3:1, 2; Juda 9). + den här världens upprorshärskare (Joh. 12:31; Joh. 14:30; 16:11; Apg. 26:18; 2 Kor. 4:4; Ef. 2:2; 1 Joh. 5:19). + +`Läs Joh. 18:37. Vad säger detta oss om vad Kristus gör för att motverka fiendens bedrägerier? Vad betyder det att Jesus är kung?` + +Även om Bibeln lär att Satan är ärkebedragaren, förtalaren, anklagaren och världens upprorshärskare, lär den också att Jesus har segrat över Satan på alla sätt. + +Jesus ”kom till världen ... för att vittna om sanningen” (Joh 18:37). + Genom korset visade Jesus på ett enastående sätt Guds fullkomliga rättfärdighet och kärlek (Rom. 3:25, 26; 5:8) och motbevisade därmed djävulens förtalande anklagelser (Upp. 12:10, 11). + Jesus kommer slutligen att förgöra djävulens rike. Djävulen ”vet att hans tid är kort” (Upp. 12:12; jämför med Rom. 16:20), och Kristus ”skall vara konung i evigheters evighet” (Upp. 11:15). + +Oavsett vad Satan gör är han i slutändan redan en besegrad fiende, och nyckeln för oss är att göra anspråk på Kristus seger för oss själva varje dag, ögonblick för ögonblick, och också att göra anspråk på de löften som korset har gett oss. + +`I den stora striden vet vi vilken sida som vinner. Hur påverkar våra dagliga val vilken sida vi i slutändan hamnar på? Hur kan vi se till att vi är på den vinnande sidan redan nu?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/11/03.md b/src/sv/ss/2025-01/11/03.md new file mode 100644 index 0000000000..9cd590db37 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/11/03.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Den rättfärdige och rättfärdiggöraren +date: 10/03/2025 +--- + +Vid varje tillfälle omintetgör Kristus verk djävulens verk. Och enligt 1 Joh. 3:8 har Jesus ”uppenbarats för att utplåna djävulens verk” och enligt Heb. 2:14 för att ”göra dödens herre, djävulen, maktlös”. Men det totala besegrandet av fiendens herravälde sker i två steg. Först motbevisar Kristus genom korsets verk Satans förtalande påståenden. Och senare kommer Satan och hans rike att förgöras. + +`Läs Rom. 3:23–26 och 5:8. Vad säger dessa verser om på vilket sätt Kristus besegrar djävulens anklagelser?` + +Som vi har sett påstår fienden att Gud inte är helt rättfärdig och kärleksfull. Men i Kristus ger Gud den slutgiltiga uppenbarelsen av Guds rättfärdighet och kärlek, och han gjorde det genom korset. + +Efter Jesus död såg Satan ”att hans maskering hade slitits av honom. De syndfria änglarna och det himmelska världsalltet kunde tydligt se hur han härskade. Han hade avslöjat att han var en mördare. Genom att han hade utgjutit Guds Sons blod hade han förlorat all sympati hos de himmelska väsendena” (Ellen White, Messias, s. 711). + +`Läs Upp. 12:10–12 i ljuset av 1 Mos. 3:15. Hur belyser detta avsnitt den kosmiska betydelsen av Kristus seger på korset?` + +Återlösningens historia ger oss rikligt med bevis för att vi kan vara säkra på att Gud alltid arbetar för att i slutändan åstadkomma det som är gott för alla berörda. Skriftens Gud gör alltid det som är gott och att föredra, med tanke på de möjligheter som står till buds för honom i den stora striden (5 Mos. 32:4; 1 Sam. 3:18; Ps. 145:17; Dan. 4:34; Hab. 1:13; Upp. 15:3; 1 Mos. 18:25). + +`Varför är demonstrationen av Guds rättfärdighet och kärlek så viktig i den kosmiska konflikten? När du tänker på korset och alla Guds gärningar i frälsningsplanen, hur ger dessa dig förtröstan på Guds kärlek, även mitt i prövningar och lidanden?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/11/04.md b/src/sv/ss/2025-01/11/04.md new file mode 100644 index 0000000000..9c43a6ec1c --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/11/04.md @@ -0,0 +1,14 @@ +--- +title: Min älskades sång +date: 11/03/2025 +--- + +På fantastiska sätt har Gud uppenbarat sin kärlek och rättfärdighet mitt i den kosmiska konflikten. Men, frågar sig kanske någon, borde Gud ha gjort mer än han har gjort för att förhindra och/eller avlägsna ondskan? Vi har sett en ram för den kosmiska konflikten som visar att Gud har agerat för att respektera den fria vilja som krävs för att kärleksrelationerna mellan honom och mänskligheten ska kunna blomstra maximalt. Vidare har han tydligen agerat inom moraliska begränsningar, eller handlingsregler, inom ramen för en kosmisk konflikt om hans karaktär, som bara kan lösas genom att han visar sin kärlek. + +`Läs Jes. 5:1–4. Vem är det som talar i dessa verser? Vem är det Jesaja talar om? Vem representerar vingården och vingårdsägaren? Vilken betydelse har vingårdsägarens agerande för vingårdens räkning? Vad blir resultatet?` + +I dessa verser sjunger Jesaja en sång om en vingård. Vingårdsägaren är Gud själv, och sången handlar egentligen om hans folks liv (Jes. 5:1, FB). Vingården representerar Guds folk och landet de bor i (se t.ex. Jes. 1:8; Jer. 2:21). Men innebörden här kan också utvidgas till att gälla Guds bredare arbete i den här världen. Enligt dessa verser gjorde vingårdsägaren (Gud) allt som rimligen kunde förväntas för att hans vingård skulle blomstra. Vingården borde ha producerat goda druvor, men den producerade bara ”vilddruvor” (Jes. 5:2, FB), som i andra översättningar kallas ”värdelösa”. Den hebreiska ordalydelsen här skulle faktiskt bokstavligen kunna översättas med ”stinkfrukt”. Guds vingård ger upphov till ruttna druvor. + +Jes. 5:3 övergår till att Gud själv talar och inbjuder människor att ”döma” mellan honom och hans vingård. Och i Jesaja 5:4 ställer Gud själv den viktiga frågan: ”Vad mer kunde man göra för min vingård än vad jag har gjort för den? Varför bar den vilddruvor, när jag väntade att den skulle bära äkta druvor?” (FB). Vad mer kunde han göra? Hur fascinerande är det inte att han till och med ber andra att bedöma vad han har gjort? + +`På korset offrade Gud sig själv för alla våra synder. När vi ser på det, hur får då hans ord: ”Vad mer kunde göras för min vingård, som jag inte redan har gjort?”- en helt fantastisk betydelse?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/11/05.md b/src/sv/ss/2025-01/11/05.md new file mode 100644 index 0000000000..9d75cb2c77 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/11/05.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: Jesus liknelse om vingården +date: 12/03/2025 +--- + +I liknelsen om vingårdsägaren i Matt. 21 tar Jesus vid där Jes. 5 slutade och kastar ytterligare ljus över vingårdsägarens karaktär och handlingar för sin vingårds räkning. + +`Läs Matt. 21:33–39 och ha särskilt frågan i Jes. 5:4 i åtanke. Vad mer kan han göra än det han har gjort?` + +Den första delen av Jesus liknelse citerar direkt ur sången i Jes. 5 om vingårdsägaren och hans vingård. Sedan tillägger Jesus att vingårdsägaren ”arrenderade ut” sin vingård ”till vinodlare och for till ett avlägset land” (Matt. 21:33, FB). Men när vingårdsägaren två gånger sände sina tjänare (profeterna) för att samla in skörden, slog och dödade de som arrenderade hans vingård hans tjänare (Matt. 21:34–36). Slutligen sände han sin son (Jesus) och sade: ”Min son kommer de att ha respekt för” (Matt. 21:37). Men de mördade också hans son och sade ” ’Här är arvtagaren! Kom, vi dödar honom så får vi hans arv.’ Och de tog fast honom, kastade ut honom ur vingården och dödade honom” (Matt. 21:38, 39). + +Vad mer kunde han göra? Fadern älskade oss så mycket att han gav sin älskade Son (Joh. 3:16). Om den kosmiska konflikten är av det slag som här antyds kunde den inte lösas i förtid genom utövande av gudomlig makt, utan den krävde först en offentlig manifestation av Guds karaktär. Denna manifestation har slutligen skett genom Kristus verk (Rom. 3:25, 26; 5:8). Vad mer kan vi begära än att Gud (i Kristus) offrar sig själv för att dö för oss, så att han kan rättfärdiga oss utan att på något sätt kompromissa med sin rättvisa och fullkomliga kärlek? + +Korsfästelsen visar att Gud har gjort allt som kan göras för att mildra och eliminera ondskan, men utan att förstöra förutsättningarna för att äkta kärlek ska kunna blomstra. Om det hade funnits någon bättre väg att gå för Gud, skulle han då inte ha valt den? Även om människor lider mycket i denna kosmiska konflikt, lider Gud själv mest av alla. När vi ser på korset kan vi verkligen se vilket lidande och vilken smärta synden har åsamkat Gud själv. Men den frihet som ligger i kärleken var så helig att Kristus var villig att uthärda detta för vår skull. + +`Läs Jes. 53:4. Vems ”smärtor” och ”sjukdomar” var det som Kristus bar på korset? Vad bör detta säga oss om allt som Gud har gjort för oss och vad frälsningen har kostat honom?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/11/06.md b/src/sv/ss/2025-01/11/06.md new file mode 100644 index 0000000000..a7abc9bc92 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/11/06.md @@ -0,0 +1,20 @@ +--- +title: Rättfärdigandet av Guds namn +date: 13/03/2025 +--- + +I slutändan är Guds namn rättfärdigat på alla sätt. Genom Faderns, Sonens och den heliga Andens verk i frälsningsplanen manifesteras Guds fullkomliga rättfärdighet och kärlek bortom varje rimligt tvivel (se Rom. 3:25, 26; 5:8). + +`Läs Rom. 3:1–4 i ljuset av Jesaja 5:3, 4. Vad lär de här textavsnitten om att Gud själv rättfärdigas i den kosmiska konflikten?` + +I Rom. 3 och Jes. 5 ser vi att Gud (i någon begränsad mening) inbjuder vanliga varelser att bedöma hans karaktär, även om vi inte har någon rättighet eller ställning att göra det. I slutändan, när alla ”böcker” är öppnade, kommer vi att se bevisen för att Gud är fullkomligt rättvis och rättfärdig. Gud kommer att rättfärdiga sig själv inför hela den intelligenta skapelsen. + +`Läs Upp. 15:3 och 19:1–6. Vad säger de här texterna om hur Guds namn kommer att rättfärdigas i slutet?` + +Genom hela Skriften visar Gud omsorg om sitt namn. Varför är det så? Du kan inte ha en djup kärleksrelation med någon vars karaktär du avskyr eller inte litar på. Om någon berättade för din make eller blivande make hemska lögner om din karaktär, skulle du göra vad du kunde för att motbevisa sådana påståenden, för om sådana påståenden blir trodda skulle de bryta ner er kärleksrelation. + +I slutändan rättfärdigas Gud på korset och genom hela återlösningsplanen. I den himmelska rättegången före Jesus återkomst rättfärdigas Gud inför det universum som ser på. + +Sedan, i den slutliga domen när de friköpta till och med kommer att ”döma änglar” (1 Kor. 6:2, 3), rättfärdigas Gud, eftersom de friköpta har fått möjlighet att granska protokollen och själva se varför Gud har handlat som han har gjort. De har då sett att alla Guds domar alltid och enbart har varit fullkomligt rättfärdiga och kärleksfulla. Vem av oss har inte en massa frågor som behöver besvaras? Innan allt är över kommer vi att ha fått svar på dessa frågor (se 1 Kor. 4:5). + +Slutligen kommer varje knä att böjas och varje tunga att bekänna att Jesus är Herre (Fil. 2:10, 11). Allt detta är en del av rättfärdigandet av Guds karaktär. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/11/07.md b/src/sv/ss/2025-01/11/07.md new file mode 100644 index 0000000000..78aa6d3786 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/11/07.md @@ -0,0 +1,28 @@ +--- +title: Studiehjälp +date: 14/03/2025 +--- + +Läs Ellen White, ”The Reward of Earnest Effort”, s. 285–288, i Testimonies for the Church, vol. 9. + +”Allt det som har förbryllat oss när det gäller vad Gud har gjort ska klargöras i den kommande världen. Det som varit svårt att förstå kommer då att få en förklaring. Nådens mysterier kommer att öppna sig framför oss. Där våra begränsade sinnen bara upptäckte förvirring och brutna löften, kommer vi att se den mest fulländade och vackra harmoni. Vi ska förstå att oändlig kärlek styrde de upplevelser som verkade mest prövande. När vi inser den ömma omsorgen från Honom som får allt att samverka för vårt bästa, ska vi jubla av outsäglig glädje och vara fyllda av härlighet” (Ellen White, Testimonies for the Church, vol. 9, s. 286). + +**Samtalsstart** + +Vad tycker ni om frågan som är den här veckans rubrik? Varför är den viktig? + +**Förbön** + +Vilka av samtalsfrågorna vill ni främst be om? + +**SAMTALSFRÅGOR** + +`Har du varit förbryllad när du har försökt förstå Guds vägar? Hur tröstar det dig att veta att alla sådana frågor kommer att klargöras till slut?` + +`Fundera över vad Guds Son gav upp för att bli människa och dö för denna värld. Fundera vidare på vad detta säger oss om Guds kärlek och om vi kan lita på Gud. Vad mer skulle han kunna göra?` + +`Vad är det som är så viktigt med Guds ”namn”? Vilka konsekvenser har detta för dem av oss som kallar sig kristna? På vilka sätt har kristna ibland dragit vanrykte över Kristus namn, och vad kan vi göra i våra lokala församlingar för att visa människor hur det ser ut i praktiken att följa Kristus?` + +`I slutändan är även våra bästa ”svar” på ondskans problem ofullständiga för tillfället. Vad kan vi göra i praktiken för att komma nära dem som lider och bidra till att lindra lidandet i den här världen i väntan på den slutliga, eskatologiska lösningen på ondskans problem som bara Gud kan komma med?` + +`Fundera mer på Jes. 53:4, på det faktum att Kristus bar våra ”plågor” och ”sjukdomar”. Vad hände gemensamt på korset som hjälper oss att förstå frälsningsplanen och vad det kostade Gud att rädda oss?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/11/info.yml b/src/sv/ss/2025-01/11/info.yml new file mode 100644 index 0000000000..a17ecb686b --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/11/info.yml @@ -0,0 +1,4 @@ +--- +title: "Vad kunde jag ha gjort mer?" +start_date: "08/03/2025" +end_date: "14/03/2025" \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/11/inside-story.md b/src/sv/ss/2025-01/11/inside-story.md new file mode 100644 index 0000000000..cdd9e1b1dc --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/11/inside-story.md @@ -0,0 +1,46 @@ +--- +title: Missionsnytt +date: 14/03/2025 +--- + +#### Guds ord i barnens hjärtan + +MissionsnyTt FRÅN HELA VÄRLDEN | Sabbaten den 15 mars 2025 + +Guds ord i barnens hjärtan + +När David var 18 månader gammal började hans mamma, Olivia Kim, läsa fyra små böcker för honom. Varje bok innehöll ett välkänt bibelavsnitt och var illustrerad med bilder. Den första boken innehöll Psalm 1; den andra förklarade Matteus 5:3–12; den tredje handlade + +om Johannes 14:1–4 och den fjärde + +hade Första Korinthierbrevet kapitel 13 som tema. + +Olivia läste böckerna när David vaknade på morgonen, hon läste när han gick och la sig på kvällen. Hon läste också under dagen. + +Efter bara en månad hade lille David, som just höll på att lära sig att prata, lärt sig alla fyra böckerna utantill. I dag är David sju år, och han har lärt sig mellan 350–400 bibelverser utantill. + +Hur var detta möjligt? + +Davids mamma Olivia fick idén från sin svärmor. Hon hade lärt sina fyra adopterade barn att läsa och skriva genom att lära dem bibelverser utantill. Olivia blev djupt rörd när hon såg hur Bibeln kunde förvandla små hjärtan. Så när hon själv blev mamma började hon läsa för sitt barn, precis som hennes svärmor hade gjort för sina. + +Medan Olivia läste följde Davids ögon bilderna och hans öron hennes röst. Han sa ingenting. Han kunde inte läsa. Men efter en månad hade han lärt sig böckerna utantill. När mamma visade honom en bild kände han igen den och upprepade orden på sidan. Olivia blev förvånad eftersom det hände samtidigt som David började forma riktiga ord och meningar över huvud taget. + +Sedan gjorde Olivia fler böcker. De handlade om Psalm 121, de tio budorden och andra bibelverser. Hon läste för David i 20–30 minuter på morgonen och 20–30 minuter på kvällen. Hon läste också på dagarna. Han lärde sig även dessa böcker utantill. + +I sin vardag har David ofta hjälp av bibelverserna han har lärt sig. Han gick på en förskola där läraren ibland visade tecknade serier på rasterna. Populära koreanska tecknade serier innehåller spöken som ser söta och ofarliga ut, men berättelserna kan vara skrämmande för ett litet barn. En natt fick David en mardröm och väckte sin mamma. + +”Mamma, jag är rädd”, sa han. + +”Varför är du rädd?” frågade Olivia. + +”Jag drömde om en tecknad film som jag såg i dag”, sa han. + +”Var inte rädd ”, tröstade Olivia. ”Vårt hem står under Guds beskydd. Änglar vakar över oss. Du kommer väl ihåg vad det står i Psalm 121?” + +”Jag ser upp mot bergen. Varifrån ska min hjälp komma? Min hjälp kommer från Herren, han som har gjort himmel och jord” (nuBibeln). + +David gillar fortfarande att lära sig Bibeln utantill. Hans syster Abigail är tre år och memorerar de små böckerna som han lärde sig utantill. Olivia lär sig utantill allt som barnen lär sig. Det sker automatiskt medan hon läser för barnen. + +Be för Olivia och alla föräldrar som försöker så Guds ord i sina barns hjärtan! Tack för de gåvor ni kommer att ge till kvartalets speciella missionsprojekt! + +Av Andrew mcchesney | sydkorea | norra asien–Stilla havet divisionen \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/12/01.md b/src/sv/ss/2025-01/12/01.md new file mode 100644 index 0000000000..404ca937bd --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/12/01.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: "Kärlek och rättvisa: De två störstabudorden" +date: 15/03/2025 +--- + +>Nyckeltext
+> ”Om någon säger: Jag älskar Gud men hatar sin broder, då ljuger han. Ty den som inte älskar sin broder, som han har sett, kan inte älska Gud, som han inte har sett” (1 Joh. 4:20). + +### Veckans Huvudtexter +Matt. 22:34–40; Sak. 7:9–12; Ps. 82; Mika 6:8; Matt. 23:23–30; Luk. 10:25–37. + +Även om vi har förtroende för att Gud kommer att ställa allt till rätta i slutändan, så spelar det ändå roll vad vi som kristna gör här och nu. Även om det kan finnas många orättvisor och ondska som Gud inte kommer att utrota nu (på grund av villkoren för den kosmiska konflikten), betyder det inte att vi inte kan användas för att hjälpa till att lindra det lidande och den ondska vi stöter på, åtminstone i den mån det är möjligt. Faktum är att vi som kristna är skyldiga att göra just det. + +Som vi har sett går kärlek och rättvisa hand i hand; de är oskiljaktiga. Gud älskar rättvisa. Om vi älskar Gud kommer vi följaktligen också att älska rättvisan. + +Likaså kommer vi att älska varandra om vi älskar Gud. En del av att älska varandra är att dela en omtanke för välbefinnandet hos dem som finns omkring oss. När andra drabbas av fattigdom, förtryck eller någon annan form av orättvisa bör vi vara bekymrade. När andra är förtryckta ska vi inte blunda för det. I stället kan vi fråga oss själva vad vi kan göra, individuellt och gemensamt, för att främja Guds kärlek och rättvisa på ett sätt som återspeglar vår Herres fullkomliga karaktär av rättfärdighet och kärlek i vår trasiga värld. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/12/02.md b/src/sv/ss/2025-01/12/02.md new file mode 100644 index 0000000000..98ab022ad9 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/12/02.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: De två största buden +date: 16/03/2025 +--- + +För att reflektera över vad vi kan göra, individuellt och gemensamt, för att främja Guds kärlek och rättvisa i vår värld, är det lämpligt att börja med att fokusera på vad Gud har befallt oss. + +`Läs Matt. 22:34–40. Hur svarade Jesus på den laglärdes fråga?` + +Enligt Jesus själv är ”det största och första budet” att ”Du skall älska HERREN, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd”. Och, tillägger Jesus, ”sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv”. Dessa bud står dock inte ensamma. Jesus ger ytterligare instruktioner: ”På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna” (Matt. 22:37–40). De är citerade direkt från Gamla testamentet. + +`Läs Matt. 19:16–23. Hur förhåller sig Jesus svar på den rike unge mannens frågor till hans svar på den laglärdes fråga i Matt. 22?` + +Vad var det som hände här? Varför svarade Jesus den här mannen som han gjorde? Och vad bör dessa möten säga oss alla, oavsett vilken ställning vi har i livet? + +”Jesus visade de enda förutsättningarna som fanns för att den unge mannen skulle kunna få en fullkomlig, kristen karaktär. Hans ord var visa ord, även om de verkade vara stränga och krävande. Mannens enda hopp om frälsning var att han tog emot dem och lydde dem. Hans upphöjda samhällsställning och hans rikedomar utövade ett försåtligt inflytande på hans karaktär och drog honom mot det onda. Om han gav efter skulle han komma att älska sin ställning och sina rikedomar mer än Gud. Om han höll undan mycket eller lite från Gud innebar det att han höll fast vid saker som skulle minska hans moraliska kraft och duglighet. När man föredrar det som tillhör den här världen, hur osäkert och värdelöst det än kan vara, kommer det att dominera över allt annat” (Ellen White, Messias, s. 483). + +`Vi är kanske inte alla kallade till att sälja allt vi har, som den rike unge mannen, men vad är risken om vi håller för hårt på våra materiella ägodelar? Finns det något som du personligen kanske kan klamra dig fast vid som, om du inte ger upp det, kan leda till din eviga undergång?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/12/03.md b/src/sv/ss/2025-01/12/03.md new file mode 100644 index 0000000000..c0b2b80309 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/12/03.md @@ -0,0 +1,22 @@ +--- +title: De två största synderna +date: 17/03/2025 +--- + +Enligt Jesus själv är de två största buden kärleken till Gud och kärleken till varandra. Och att leva efter dessa bud innebär uppoffringar som på ett påtagligt sätt visar kärlek till andra, vilket är vad det egentligen handlar om när man följer i Jesus fotspår. + +Om nu de två största buden är kärlek till Gud och kärlek till andra, vilka är då de två största synderna? + +`Läs Ps. 135:13–21. Vad avslöjar detta om en vanlig synd som betonas i hela Skriften?` + +Gamla testamentet betonar ständigt vikten av att älska Gud framför allt annat (se 5 Mos. 6:5). Detta är nära besläktat med den stora synden avgudadyrkan, som är motsatsen till kärlek till Gud. + +`Läs Sak. 7:9–14. Vad säger profeten Sakarja i detta avsnitt att Gud fördömer? Hur hänger den synden och synden att vara avgudadyrkare ihop med de två stora buden?` + +Det är inte bara avgudadyrkan som Gud reagerar på med kärlekens vrede, utan även misshandeln av hans folk, både individuellt och kollektivt. Gud blir vred på orättvisor eftersom han är kärlek. + +De två stora synder som betonas i hela Gamla testamentet är försummelser i förhållande till de två stora buden: att älska Gud och att älska varandra. De två största synderna är brister i kärleken. Kort sagt kan man alltså inte hålla buden om man inte älskar Gud och om man inte älskar andra. + +I 1 Joh. 4:20, 21 står det faktiskt ”Om någon säger: Jag älskar Gud men hatar sin broder, då ljuger han. Ty den som inte älskar sin broder, som han har sett, kan inte älska Gud, som han inte har sett. Och detta är det bud som han har gett oss: att den som älskar Gud också skall älska sin broder”. + +`Hur skulle du förklara varför kärleken till Gud inte kan skiljas från kärleken till andra? Hur förstår du denna obrytbara länk?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/12/04.md b/src/sv/ss/2025-01/12/04.md new file mode 100644 index 0000000000..dcbb95ec67 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/12/04.md @@ -0,0 +1,20 @@ +--- +title: Gud älskar rättvisa +date: 18/03/2025 +--- + +Bibeln förklarar att Gud älskar rättvisa och hatar ondska (t.ex. Ps. 33:5; Jes. 61:8), och han är djupt oroad över orättvisor, vilket väcker rättfärdig vrede hos alla dem som är offer för orättvisor. Genom hela Gamla och Nya testamentet är Gud konsekvent passionerad till förmån för dem som är undertryckta och dem som förtrycks. Samtidigt uttrycker han rättfärdig vrede mot dem som utsätter människor för orättvisor och dem som förtrycker dem. + +`Läs Ps. 82. Hur uttrycker den här psalmen Guds omsorg om rättvisa i den här världen? Vad kan det betyda för oss idag?` + +Som många uttolkar det så kritiserar detta avsnitt både de jordiska härskare som är ansvariga för orättvisorna i samhället samtidigt som det också är en hänvisning till när Gud dömer de andliga härskarna (”gudarna”) bakom korrupta jordiska domare och härskare (demoniska krafter, uppenbarligen). Mer specifikt tillfrågas härskarna: ”Hur länge skall ni döma orättfärdigt och ta parti för de skyldiga?” (Ps. 82:2). + +Vidare uppmanas de: ”Ge de svaga och faderlösa deras rätt, låt de hjälplösa och fattiga få rättvisa, rädda de arma och svaga, befria dem ur de ondas våld!” (Ps. 82:3, 4). + +Här och på andra ställen framför profeterna i Gamla testamentet en tydlig uppmaning till rättvisa. Detta är ingen oviktig fråga i Bibeln; det är centralt för profeternas budskap i hela Gamla testamentet och för det som Jesus talade när han var här på jorden. + +Det är ingen hemlighet vad Gud önskar och kräver av dem som gör anspråk på att älska och lyda honom. Han anger det mycket tydligt i Mika 6:8 (och i liknande avsnitt på andra ställen): ”Människa, du har fått veta vad det goda är, det enda Herren begär av dig: att du gör det rätta, lever i kärlek och troget håller dig till din Gud.” + +Denna känsla upprepas i hela Skriften. Jesus sade t.ex.: ”Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek” (Joh. 13:35; jämför med 1 Joh. 4:8–16). + +`Hur skulle våra familjer och församlingar se ut om vi fokuserade på Mika 6:8 och avsiktligt omsatte det som sägs där i praktiken i både ord och handling? I vilket sammanhang du än befinner dig i, hur skulle tillämpningen av dessa principer kunna bli tydligare och bättre?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/12/05.md b/src/sv/ss/2025-01/12/05.md new file mode 100644 index 0000000000..d69083f51e --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/12/05.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Kallade till att skipa rättvisa +date: 19/03/2025 +--- + +Profeterna i Bibeln lyfter ständigt fram Guds uppmaning till rättvisa i samhället. Om och om igen drar sig inte Bibeln för att lyfta fram frågor om orättvisa och förtryck. Uppmaningen till Gud att döma var i sig själv en uppmaning till honom att skipa rättvisa. + +Profeten Jesaja skräder till exempel inte orden när det gäller orättvisorna i Israel vid den tiden. Hans ord och uppmaning till rättvisa borde ringa högt och tydligt i våra öron idag: ”Lär er göra det goda. Sträva efter rättvisa, stöd den förtryckte. För den faderlöses talan, skaffa änkan rätt” (Jes. 1:17). + +Vidare förkunnar han ”ve” mot dem som ”stiftar orättfärdiga lagar” och ”berövar de förtryckta... deras rätt” (Jes. 10:1, 2, nuB) och varnar: ”Vad skall ni göra på räkenskapens dag, när förödelsen kommer från fjärran? Till vem skall ni då fly för att få hjälp? Var skall ni lämna era skatter?” (Jes. 10:3, nuB). + +På samma sätt förkunnar profeten Jeremia Guds budskap: ”Ve den som bygger sitt hus med orättfärdighet och murar övervåningen med orätt, som låter sin nästa arbeta utan betalning och inte ger honom lön… Tänk på din far: han åt och drack och gjorde det som var rätt och riktigt — då gick allt honom väl. Han värnade den svages och fattiges rätt — då gick allt väl. Är inte det att känna mig, säger Herren” (Jer. 22:13–16). + +`Läs Matt. 23:23–30. Vad säger Jesus här om vad som är viktigast? Vad tror du att han menar när han talar om ”det viktigaste” (vers 23)?` + +För att man inte ska tro att orättvisa bara var en angelägenhet för Gamla testamentets profeter, ser vi tydligt här och på andra ställen i Jesus verksamhet att detta var av yttersta vikt för Jesus själv. Som han uttrycker det: ”Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare som ger tionde av mynta och dill och kummin men försummar det viktigaste i lagen: rättvisa, barmhärtighet, trohet. Det gäller att göra det ena utan att försumma det andra” (Matt. 23:23). I det parallella avsnittet i Lukasevangeliet beklagar Jesus att de ”glömmer rättvisan och kärleken till Gud” (Luk. 11:42). + +`Om du skulle fokusera på de ”viktigaste” frågorna idag, hur skulle det se ut i motsats till den ”tionde av mynta, dill och kummin” som vi kanske fokuserar på i stället?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/12/06.md b/src/sv/ss/2025-01/12/06.md new file mode 100644 index 0000000000..c5d5300b7a --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/12/06.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Vem är min nästa? +date: 20/03/2025 +--- + +I Lukas berättelse, strax efter att Jesus har förklarat de två största buden, kärleken till Gud och kärleken till sin nästa, frågar en jurist (laglärd inom den judiska lagens område) som ville rättfärdiga sig själv: ”Och vem är min nästa?” (Luk. 10:29). Som svar på detta berättar Jesus den numera välkända, men då chockerande, liknelsen om den barmhärtige samariern. + +`Läs liknelsen om den barmhärtige samariern i Luk. 10:25–37. Vad säger detta avsnitt mot bakgrund av profeternas rop på barmhärtighet och rättvisa och de orättvisor som olika folkgrupper har utsatt ”andra” för under hela mänsklighetens historia?` + +Jesus talade inte bara om rättvisa, han kom för att skipa den. Han var och kommer att vara uppfyllelsen av den profetiska kallelsen och längtan efter rättvisa (se Luk. 4:16-21 i ljuset av Jes. 61:1, 2). Han är alla nationers önskan, särskilt de som erkänner sitt behov av befrielse. + +I direkt motsats till fienden, som grep efter makt och försökte tillskansa sig Guds tron, sänkte Jesus sig själv och identifierade sig med dem som led under synd, orättvisa och förtryck (utan att vara smittad av synd), och han besegrade fienden genom att ge sig själv i kärlek för att skipa rättvisa som den som är rättvis och rättfärdig–görare för alla som tror. Hur kan vi påstå att vi bryr oss om den lag som Kristus dog för att upprätthålla, om vi inte bryr oss om det som Kristus kallar lagens viktigaste frågor? + +Ps. 9: 9, 10 förkunnar: ”Han ska döma världen med rättfärdighet, hålla dom bland folken med rättvisa. Herren är en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider” (FB). På samma sätt tillägger Psalm 146:7–9 att Gud ”skipar rätt för de förtryckta och ger bröd åt de hungriga. Herren befriar de fångna, Herren öppnar de blindas ögon, Herren reser upp de nerböjda, Herren älskar de rättfärdiga, Herren bevarar främlingar och stöder faderlösa och änkor, men de gudlösas väg gör han krokig” (FB). + +Hur mycket tydligare kan inte Guds ord vara när det gäller hur vi ska försöka tjäna dem omkring oss som är i nöd och har det svårt? + +`Vad kan vi lära oss av Jesus liv och gärning när det gäller att nå ut till dem som behöver hjälp? Även om vi inte kan utföra mirakel som han gjorde, hur skulle vår hjälp kunna anses vara tillräckligt ”mirakulös” för många skadade människor?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/12/07.md b/src/sv/ss/2025-01/12/07.md new file mode 100644 index 0000000000..b50ffc6da9 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/12/07.md @@ -0,0 +1,30 @@ +--- +title: Studiehjälp +date: 21/03/2025 +--- + +Läs Ellen White, ”Sabbaten”, s. 253–260, i Messias. + +”Spionerna vågade inte svara Jesus i folkets närvaro, för då skulle de ha hamnat i svårigheter. De visste att han talade sanning. Hellre än att bryta mot sina traditioner var de beredda att låta en människa lida. Men de kunde försöka rädda ett djur som hade råkat i fara så att ägaren inte skulle drabbas av någon förlust. På det sättet visade de att de brydde sig mer om djuren än om en människa som hade skapats till Guds avbild. Det är ett exempel på hur de falska religionerna fungerar. De växer fram ur människans önskan att höja sig över Gud, men följden blir att hon sjunker under djurens nivå. Varje religion som bekämpar Guds överhöghet tar ifrån människan den härlighet som hon fick vid skapelsen och som hon får tillbaka i Kristus. Varje falsk religion påverkar sina anhängare så att de blir likgiltiga för människors behov, lidanden och rättigheter. Evangeliet ger människan ett högt värde eftersom mänskligheten är köpt med Kristus blod. Evangeliet lär oss också att visa hänsyn för människans behov och medkänsla med hennes lidande” (Ellen White, Messias, s.258). + +”Jag ska göra människor mer sällsynta än fint guld, män mer sällsynta än guld från Ofir” (Jes. 13:12, FB). + +”Jesus fråga till fariséerna handlade om ifall lagen tillät att man gjorde gott eller ont på sabbaten, om man fick rädda liv eller döda. Frågan ställde dem ansikte mot ansikte med deras egna onda avsikter. Han räddade liv och ville skänka människorna lycka, och därför jagade de honom med bittert hat. Vilket var bättre: att döda på sabbaten som de planerade för att göra, eller att hjälpa människor som var drabbade av sjukdom och nöd som han gjorde? Var det mer rättfärdigt att ha mord i hjärtat på Herrens heliga dag än att ha kärlek som omfattade alla människor och som visade sig i barmhärtiga gärningar?” (Ellen White, Messias, s.258). + +**Samtalsstart** + +Hur kan vi bli mer fokuserade på det som Jesus kallade ”lagens viktigaste frågor”? Kan man visa kärlek och samtidigt vara rättvis? Hur hittar man balansen mellan dessa två i ord, tanke och handling? + +**Förbön** + +Det finns så många människor med stora behov. Hjälp mig som individ och oss som kyrka att kunna möta behoven hos dem människor vi har i vår närhet. + +**SAMTALSFRÅGOR** + +`Varför och på vilket sätt är det sant att ”varje falsk religion påverkar sina anhängare så att de blir likgiltiga för människors behov” (se fredagens citat från Messias)? Hur kan vi agera medvetet för att undvika sådan vårdslöshet i våra kyrkliga gemenskaper och utanför?` + +`Vem är min nästa (medmänniska)? Vem är din nästa? Vilka praktiska sätt bör vi som Kristus efterföljare och lärjungar utveckla för att bli mer lika samariern som gick över sin tids gränser för att visa kärlek?` + +`Om Gud älskar rättvisa och barmhärtighet, hur ska vi då agera i enlighet med vad som är viktigast för Gud?` + +`När vi tänker på och talar om domen, hur ofta betonar vi då att Jesus diskuterar domen främst utifrån om och i vilken utsträckning vi aktivt älskar andra, i synnerhet de förtryckta och kuvade? Reflektera över detta i ljuset av Matt. 25:31–46.` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/12/info.yml b/src/sv/ss/2025-01/12/info.yml new file mode 100644 index 0000000000..d6a41e689b --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/12/info.yml @@ -0,0 +1,4 @@ +--- +title: "Kärlek och rättvisa: De två störstabudorden" +start_date: "15/03/2025" +end_date: "21/03/2025" \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/12/inside-story.md b/src/sv/ss/2025-01/12/inside-story.md new file mode 100644 index 0000000000..f26c912dc1 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/12/inside-story.md @@ -0,0 +1,40 @@ +--- +title: Missionsnytt +date: 21/03/2025 +--- + +#### Har du någonsin blivit torterad? + +MissionsnyTt FRÅN HELA VÄRLDEN | Sabbaten den 22 mars 2025 + +Har du någonsin blivit torterad? + +Musa Musanganya hade en kärleksfull familj, och han och hans fru hade tre exceptionella barn. Men den här natten knackade skräcken på deras dörr medan de sov. + +När de hörde ljudet av män runt huset förstod de inte att det här var den sista natten som de skulle vara tillsammans som familj. Musa, hushållets far och beskyddare, skulle snart ryckas från tryggheten i sitt hem och föras bort av de män som hade hörts röra sig utanför huset. + +Männen knackade på dörren och trängde in i huset med våld utan att låta någon i familjen veta vilka de var. De sökte igenom hela huset och försvann sedan med Musa, medan familjen skrek av förtvivlan. På mindre än 15 minuter var det hela över. + +Musas fru Maisha anmälde då bortförandet hos polisen. Efter några dagar utan nyheter bestämde sig familjen för att be allmänheten om hjälp. Då hittade de Musas kropp liggande i buskarna. + +Han hade mördats, och Maisha Musanganya förstod att de som hade dödat hennes man skulle komma tillbaka för att döda henne. Så samma kväll flydde hon och hennes barn från byn. + +Vandringen i mörkret började utan tydlig riktning. En mamma med sina fyra barn tog sig fram mellan buskarna. Hennes lilla bebis på fyra månader grät hela tiden, och smärtan var outhärdlig. + +Efter fyra timmars vandring kom de till en väg. Där närmade sig ett fordon, en lastbil som transporterade varor till den närliggande staden Bunagana. Chauffören lät dem åka med. + +”När vi nådde Bunagana i norra Kivu använde vi inte de officiella kanalerna för att komma in i Uganda, och vi hade inte heller korrekt dokumentation”, berättar Maisha. + +”Barnen var trötta, så vi var tvungna att stanna där. En person som fick höra vår historia hjälpte oss till UNHCR:s kontor, och därifrån fördes vi till flyktinglägret i Kyaka.” + +”Vi välkomnades och tilldelades en plats där vi skulle bo och bygga ett skydd för familjen. Med hjälp från andra runt omkring skapade vi ett enkelt tält, och där har vi bott de senaste två åren. Det har inte varit bekvämt. Presenningarna håller inte tätt, och vårt hem har spolats bort flera gånger.” + +”Jag satt och förberedde en liten måltid när ADRA Uganda och en ansvarig inom området kom. De talade på engelska och pekade i vår riktning. Jag undrade hela tiden vad de pratade om. Efter en vecka insåg jag att ADRA faktiskt skulle hjälpa mig och göra mitt hem bekvämt.” + +”Det här var som en dröm. Jag hade försökt samla in pengar för att skapa ett bättre skydd, men jag hade misslyckats. Nu byggde ADRA ett riktigt hus, en latrin och ett badrum, allt på mindre än en vecka. Utan att jag behövde betala något hade mina sorger torkats bort.” + +”Jag har inte nog med ord för att tacka ADRA för mitt nya hus. I åratal har jag sett ADRA-bilarna köra omkring, och inte visste jag då att mitt skydd var på väg. ” + +Med hjälp av privata donationer + +konstruerade ADRA 40 hus i flykting-lägret Kyaka II åt personer med speciella behov som Maisha. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/13/01.md b/src/sv/ss/2025-01/13/01.md new file mode 100644 index 0000000000..eb3d3438bb --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/13/01.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: Kärlek är lagens uppfyllelse +date: 22/03/2025 +--- + +>Nyckeltext
+> ”Stå inte i skuld till någon, utom i er kärlek till varandra. Ty den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen” (Rom. 13:8). + +### Veckans Huvudtexter +2 Mos. 20:1–17; Rom. 6:1–3; 7:7–12; Jer. 31:31–34; Matt. 23:23, 24; Jak. 2:1–9. + +Medan kyrkorådet hanterade en problematisk medlem, sa någon i rådet till pastorn: ”Vi kan inte fatta beslut baserade på medkänsla.” Kan vi inte? Pastorn undrade vad den här personen måste ha haft för förståelse för Gud och Guds lag. Medkänsla behöver verkligen vara centralt i hur vi hanterar människor, särskilt de som begår misstag. Medkänsla är en del av kärleken, och som Rom. 13:8 säger oss uppfyller vi lagen när vi älskar våra medmänniskor. + +Om kärleken verkligen är lagens uppfyllelse bör vi vara försiktiga så att vi inte tänker på lagen på ett sätt som är skilt från kärleken eller tänker på kärleken på ett sätt som är skilt från lagen. I Bibeln går kärlek och lag hand i hand. Den gudomlige lagstiftaren är kärlek, och följaktligen är Guds lag kärlekens lag. Den är, som Ellen White uttryckte det, en avskrift av Guds karaktär. (Se vidare Ellen White, ”Herrens vingård”, i Guds Rike är som …). + +Guds lag är inte en uppsättning abstrakta principer utan kommandon och instruktioner som är avsedda för att vi ska blomstra. Guds lag är delvis ett uttryck för kärlek så som Gud själv uttrycker den. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/13/02.md b/src/sv/ss/2025-01/13/02.md new file mode 100644 index 0000000000..b32b45b3f4 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/13/02.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Kärlekens lag +date: 23/03/2025 +--- + +Guds lag består inte av abstrakta principer, utan kan ses uttryckligen i de tio budorden. De grundläggande principerna i de tio budorden fanns på plats redan i Edens trädgård, kärleksprinciperna som skulle styra förhållandet mellan Gud och människorna och mellan människorna sinsemellan. + +När de tio budorden skrevs in i sten i 2 Mos. 20, gavs de till Israel inom ramen för förbundsrelationen. Buden skrevs ner efter att Herren redan hade befriat folket från Egypten, och buden grundades på Guds kärlek och på hans löften till nationen (se 2 Mos. 6:7, 8 och 3 Mos. 26:12). Man kan se i de två indelningarna av de tio buden att de syftar till ett blomstrande mänskligt förhållande till Gud och till relationerna med varandra. + +`Läs 2 Mos. 20:1–17. Hur framgår det av dessa verser att det finns två principer, kärlek till Gud och kärlek till andra?` + +De fyra första buden handlar om människans förhållande till Gud och de sex sista om människors förhållande till varandra. Vår relation både till Gud och till andra människor måste regleras av principerna i Guds lag. + +Dessa två delar av lagen motsvarar direkt det som Jesus identifierade som de två största buden – ”Du skall älska HERREN din Gud med hela ditt hjärta” (Matt. 22:37; jämför med 5 Mos. 6:5) och ”Du skall älska din nästa som dig själv” (Matt. 22:39; jämför med 3 Mos. 19:18). + +De fyra första buden handlar om hur vi ska älska Gud av hela vårt väsen, och de sex sista handlar om hur vi ska älska varandra som oss själva. Jesus gör det tydligt att dessa två stora kärleksbud är en integrerad del av lagen. ”På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna” (Matt. 22:40). + +`Hela Guds lag är alltså grundad i Guds kärlek. Guds kärlek och lag är oskiljaktiga. Vi hör ibland människor säga: ”Vi behöver inte hålla lagen, vi behöver bara älska Gud och älska andra.” Varför är den tanken inte logisk?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/13/03.md b/src/sv/ss/2025-01/13/03.md new file mode 100644 index 0000000000..5086c3870a --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/13/03.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Lagen är helig, rättvis och god +date: 24/03/2025 +--- + +Kärleken är grunden för Guds lag. När Gud upprätthåller lagen upprätthåller han kärleken. Det var därför Jesus dog för att frälsa syndare, så att han kunde upprätthålla lagen och samtidigt ge oss nåd. På så sätt kunde han vara både rättvis och rättfärdiggörare för dem som tror (Rom. 3:25, 26). Vilket uttryck för kärlek! Följaktligen blir lagen inte ogiltig genom återlösningsprocessen, utan den bekräftas snarare ytterligare. + +`Läs Rom. 6:1–3 och sedan 7:7–12, med särskild tonvikt på vers 12. Vad säger dessa verser oss om lagen, även efter Kristus död?` + +Även om vissa kan tro att nåd och frälsning upphäver lagen är Paulus tydlig med att vi inte ska fortsätta att synda för att nåden ska öka. Snarare har de som är i Kristus genom tron ”döpts till hans död” och ska därför räkna sig som döda för synden och levande för Kristus. + +Guds lag är inte synd, men (bland annat) gör den synden och vår syndfullhet uppenbar för oss. Det är därför som Paulus skriver att ”Lagen är alltså helig och budordet heligt, rättvist och gott” (Rom. 7:12). Den avslöjar, som inget annat gör, vårt stora behov av frälsning, av återlösning – den frälsning och återlösning som endast kommer genom Kristus. Följaktligen upphäver vi inte lagen genom tron, utan tvärtom, vi upprättar lagen (Rom. 3:31). + +Kristus kom inte för att upphäva lagen utan för att uppfylla allt som utlovats i lagen och profeterna. Därför betonar han att ”innan himmel och jord förgår skall inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen förgå” (Matt. 5:18). + +Guds lag i sig representerar Guds helighet – hans fullkomliga karaktär av kärlek, rättfärdighet, godhet och sanning (3 Mos. 19:2; Ps. 19: 8–10; 119:142, 172). I detta avseende är det betydelsefullt att Gud, enligt 2 Mos. 31:18, själv skrev de tio budorden på stentavlorna. Dessa lagar, som är skrivna i sten, vittnar om Guds oföränderliga karaktär och om hans moraliska styre, som är grundat på kärlek – ett centralt tema i den stora striden. + +`Hur kan denna koppling mellan lag och kärlek hjälpa oss att bättre förstå Jesus ord: ”Om ni älskar mig, kommer ni att hålla mina bud” (Joh. 14:15)?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/13/04.md b/src/sv/ss/2025-01/13/04.md new file mode 100644 index 0000000000..73aa70b17c --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/13/04.md @@ -0,0 +1,18 @@ +--- +title: Lag och nåd +date: 25/03/2025 +--- + +Som vi har sett står lag och nåd inte i motsatsförhållande till varandra. I stället fyller de olika funktioner i enlighet med Guds kärlek och rättvisa. En skarp kontrast mellan lag och nåd skulle ha förbryllat de forntida israeliterna, som såg Guds givande av lagen i sig som en stor uppvisning av Guds nåd. Gudarna hos de nationer som omgav Israel var nyckfulla och helt oförutsägbara och lämnade människorna utan möjlighet att veta vad ”gudarna” önskade och vad som skulle glädja dem. Bibelns Gud ger däremot mycket tydliga instruktioner till sitt folk om vad som behagar honom. Och det som behagar honom är just det som är till det yttersta goda för hela hans folk, individuellt och kollektivt. + +Men lagen kan inte frälsa oss från synd eller förändra människans hjärta. På grund av vår medfödda syndfullhet behöver vi en andlig hjärttransplantation. + +`Läs Jer. 31:31–34. Vad säger de verserna om Guds löften om att ge oss ett nytt hjärta? Jämför det textavsnittet med Jesus ord till Nikodemus i Joh. 3:1–21 om den nya födelsen. Se även Heb. 8:10.` + +De tio budorden skrevs av Gud själv på stentavlor (2 Mos. 31:18), men lagen skulle också skrivas i hjärtat på Guds folk (Ps. 37:30, 31). Helst skulle Guds kärlekslag inte vara något som var främmande för oss, utan något som var inbyggt i själva vår karaktär. Endast Gud kunde skriva in sin lag i människornas hjärtan, och han lovade att göra det för sitt förbundsfolk (se Heb. 8:10). + +Vi kan inte rädda oss själva genom att följa lagen. I stället är det av nåd vi räddas genom tro, inte av oss själva, utan som en gåva från Gud (Ef. 2:8). Vi håller inte lagen för att bli frälsta; vi håller lagen för att vi redan är frälsta. Vi håller inte lagen för att bli älskade, utan för att vi är älskade, och därför vill vi älska Gud och andra (se Joh. 14:15). + +Samtidigt som lagen visar oss vår synd (Jak. 1:22–25; Rom. 3:20; 7:7), visar den oss vårt behov av en frälsare (Gal. 3:22-24), och den vägleder oss till de bästa sätten att leva och uppenbara Guds kärleksfulla karaktär. + +`Vad är ditt hopp inför domen? Är det din flitiga och trogna laglydnad eller är det Kristus rättfärdighet, som täcker dig? Vad säger ditt svar om hur Guds lag fungerar och vad den kan eller inte kan göra?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/13/05.md b/src/sv/ss/2025-01/13/05.md new file mode 100644 index 0000000000..5ddb9ab6c7 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/13/05.md @@ -0,0 +1,16 @@ +--- +title: Kärlek är lagens uppfyllelse +date: 26/03/2025 +--- + +Förhållandet mellan kärlek och lag kan inte överskattas. Enligt Bibeln är det faktiskt så att älska är att uppfylla lagen. + +I Rom. 13:8–10 lär Paulus att ”den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen” (vers 8). Efter att ha räknat upp många av de sista sex av de tio budorden förklarar Paulus att dessa ”alla ... sammanfattas ju i ordet: Du skall älska din nästa som dig själv” (vers 9). Paulus lär faktiskt uttryckligen ut att ”Kärleken är alltså lagen i dess fullhet” (vers 10). I Galaterbrevet 5:14 förklarar Paulus återigen att ”Hela lagen sammanfattas i detta enda bud: Du skall älska din nästa som dig själv.” Men vad är det för slags kärlek som uppfyller lagen? Hur ser en sådan kärlek ut? + +`Läs Matt. 23:23, 24. Vilka är de ”viktigaste frågorna i lagen”? Läs 5 Mos. 12:15 och Jes. 58:13,14. Hur visar dessa avsnitt på förhållandet mellan lagen (särskilt sabbatsbudet) och Guds omsorg om rättvisa och befrielse?` + +Jesus identifierar de ”viktigaste frågorna i lagen” som ”rättvisa, barmhärtighet, trohet”. Och när det gäller en särskild lag – sabbaten – kan vi i Bibeln se att sabbaten i sig är intimt förknippad med befrielse och rättvisa. + +I 5 Mos. grundas sabbatsbudet på Guds befrielse av Israel från slaveriet. Sabbaten är alltså inte bara ett minnesmärke över skapelsen utan också ett minnesmärke över befrielsen från slaveri och förtryck. Och i sammanhanget om att vända sig från sin egen njutning och kalla sabbaten en njutning genom att njuta av Herren (Jes. 58:13, 14), ligger tonvikten på kärleksfulla och rättvisa gärningar för andra – att göra gott, ge mat åt de hungriga och husrum åt de hemlösa (se Jes. 58:3–10). + +Med tanke på alla dessa läror (och många andra) bör de som vill uppfylla lagen genom kärlek vara oroliga inte bara för begångna synder utan också för underlåtenhetssynder. Kärlek som lagens uppfyllelse innebär inte bara att hålla lagen i betydelsen att avstå från att begå synder, utan består också av att aktivt göra gott – att göra kärlekens gärningar som troget främjar rättvisa och barmhärtighet. Att vara trogen Gud är mer än att inte bara bryta mot lagens bokstav. \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/13/06.md b/src/sv/ss/2025-01/13/06.md new file mode 100644 index 0000000000..74ca0008b4 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/13/06.md @@ -0,0 +1,20 @@ +--- +title: Älska varandra framför allt +date: 27/03/2025 +--- + +Om kärleken är lagens uppfyllelse kan man inte hålla Guds lag i dess fulla mening genom att bara avstå från att göra fel saker. Kärlekens lag i sig (uttryckt i Bibeln i sin helhet) befaller oss inte bara att avstå från att göra det onda, utan lagen uppmanar oss att göra handlingar som uppenbarar Guds kärlek för andra. Det är dock inte bara andra församlingsmedlemmar som behöver höra om Guds kärlek, utan även världen i stort, som är i så desperat behov av ett sant kristet vittnesbörd. + +`Läs Jak. 2:1–13. Vilket viktigt budskap får vi här?` + +Här kritiserar Jakob starkt orättvisorna i samhället och pekar särskilt ut vanäran mot de fattiga och förtrycket från de rika. Sedan riktar han uppmärksamheten mot lagen om kärlek till medmänniskan och säger att om man uppfyller denna lag, ”då gör ni rätt” (Jak 2:8). + +Ellen White har uttryckt det på följande sätt: ”Kärlek till människorna är den jordiska uppenbarelsen av Guds kärlek. Härlighetens kung blev ett med oss för att plantera den här kärleken hos oss och göra oss till barn i en enda familj. Hans avskedsord till oss var: ‘Detta är mitt bud: att ni ska älska varandra så som jag har älskat er’ (Joh. 15:12). När de orden blir uppfyllda kommer vi att älska världen på samma sätt som han har älskat den, och då kommer hans uppdrag för oss att vara förverkligat. Vi passar för himlen eftersom vi har himlen i våra sinnen” (Ellen White, Messias, s. 597). + +När vi älskar världen på samma sätt som Kristus har älskat världen är vi rustade för himlen. Vilket kraftfullt uttryck för vad det innebär att vara en efterföljare till Jesus! + +Jesus befaller sina efterföljare ”att älska varandra”, precis som ”jag har älskat er” (Joh. 13:34). Jesus förkunnar också: ”Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek” (Joh 13:35). Kärleken är så central i den kristna tron eftersom Gud är kärlek (1 Joh. 4:8, 16). Och de som säger sig älska Gud måste älska varandra (jämför med 1 Joh. 3:11; 4:20, 21). + +I enlighet med detta uppmanar 1 Pet. 4:8 de kristna att ”Framför allt skall ni älska varandra hängivet, ty kärleken gör att många synder blir förlåtna” (se även Heb. 10:24 och 1 Thess. 3:12). + +`Fundera mer på idén att älska världen så som Kristus älskade världen. Hur kan detta hjälpa oss att bättre förstå begreppet kristen fullkomlighet och hur vi görs redo för evigt liv? Ta med ditt svar till bibelstudietimmen.` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/13/07.md b/src/sv/ss/2025-01/13/07.md new file mode 100644 index 0000000000..91120284b7 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/13/07.md @@ -0,0 +1,28 @@ +--- +title: Studiehjälp +date: 28/03/2025 +--- + +Läs Ellen Whites kapitel “Mina minsta bröder”, s. 593–598, i Messias. + +”De som arbetar för andra kommer att bli betjänade av Överherden. De kommer själva att få dricka av det levande vattnet och bli tillfredsställda. De kommer inte att längta efter spännande nöjen eller efter en eller annan förändring i sitt liv. Deras stora intresse kommer att vara hur de ska kunna rädda människorna som är på väg mot undergången. Gemenskapen kommer att vara nyttig för dem. Frälsarens kärlek kommer att dra människor till varandra i enhet. + +När vi förstår att vi är medarbetare med Gud kommer vi inte att tala om hans löften på ett likgiltigt sätt. De kommer att brinna i våra sinnen och bli glödande i vårt sätt att tala. När Mose kallades till att tjäna ett okunnigt, odisciplinerat och upproriskt folk gav Gud honom det här löftet: ’Min närvaro ska gå med dig och låta dig få ro.’ Och han sa: ’Jag ska vara med dig’ (2 Mos. 33:14; 3:12). Det här löftet gäller för alla som arbetar i Kristus ställe för hans olyckliga och lidande människor” (Ellen White, Messias, s 597). + +**Samtalsstart** + +Vad betyder medkänsla, och i hur hög grad ska det få styra våra val? Förklara gärna hur du tänker. Vilka praktiska åtgärder bör vidtas i din lokala kyrka för att återspegla Guds omsorg om kärlek och rättvisa i ditt lokalsamhälle? + +**Förbön** + +Ge oss tillfällen att utöva din kärlek till någon och påminn oss om att du först älskade oss. + +**SAMTALSFRÅGOR** + +`Läs 1 Kor. 13:4–8. Hur belyser 1 Kor. 13 den typ av människor vi borde vara?` + +`Vad skiljer fåren från getterna i Matt. 25:31–46? Hur kan vi förstå det som Jesus säger här på ett sätt som inte lär ut frälsning genom gärningar?` + +`Vad betyder det för dig att ”när vi älskar världen på samma sätt som han har älskat den, då kommer hans uppdrag för oss att vara förverkligat. Vi passar för himlen, för vi har himlen i våra sinnen” (se torsdagens studie)? Vad avslöjar detta om Guds natur och himlens natur i sig? Hur kan vi leva mer som himmelens medborgare här i detta avseende, i förhållande till att sprida Guds kärlek på ett sätt som ger ljus och rättvisa åt de förtryckta?` + +`Vad gör ni bra i er församling? Vad behöver ni förbättra och fokusera mer på? Vilka konkreta steg kan ni ta individuellt och kollektivt för att agera utifrån det vi har studerat om Guds kärlek och rättvisa?` \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/13/info.yml b/src/sv/ss/2025-01/13/info.yml new file mode 100644 index 0000000000..906a8e0d5b --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/13/info.yml @@ -0,0 +1,4 @@ +--- +title: "Kärlek är lagens uppfyllelse" +start_date: "22/03/2025" +end_date: "28/03/2025" \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/13/inside-story.md b/src/sv/ss/2025-01/13/inside-story.md new file mode 100644 index 0000000000..6879214886 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/13/inside-story.md @@ -0,0 +1,40 @@ +--- +title: Missionsnytt +date: 28/03/2025 +--- + +#### Vägen till en levande tro + +MissionsnyTt FRÅN HELA VÄRLDEN | Sabbaten den 29 mars 2025 + +Vägen till en levande tro + +Ända sedan Hyun-hee var en liten flicka kände hon att hon var tvingad att gå till kyrkan på sabbaten. Hennes pappa var pastor i en liten församling i Sydkorea, så hon fick inte stanna hemma eller göra vad hon ville på lördagarna. + +Med tiden tröttnade Hyun-hee på kyrkan och på att vara pastorsbarn. Hon förstod inte varför pappa alltid svarade i telefon sent på kvällarna och jobbade på helger och lov. Hon blev besviken när pappa ställde in en familjesemester hon hade sett fram emot eftersom han inte kunde missa en begravning. Nej, tro kändes som ett krav, något att stå ut med. + +Det hände samma år som Hyun-hee fyllde sexton år och började studera vid Adventistsamfundets internatskola i Sydkoreas huvudstad Seoul. För första gången var hon långt hemifrån och bodde i en sovsal. Det var första gången hon studerade vid en adventistskola. + +Till en början verkade adventistskolan vara som den kommunala skolan, med undantag för att lärarna trodde på Gud och eleverna regelbundet samlades till gudstjänst. + +Men under en morgonandakt hörde Hyun-hee talas om något som kallades ”Kneelers” (Knäböjarna). Hon blev nyfiken. Men eftersom hon var blyg bad hon en annan flicka att följa med henne till ”Kneelers”. + +”Kneelers” visade sig vara ett bönemöte som eleverna själva ledde. Ett 30-tal tonåringar, hälften flickor och hälften pojkar, satt i kyrkbänkarna och sjöng när Hyun-hee och hennes vän kom dit. En pojke spelade piano. + +Hyun-hee blev förvånad. Hon brukade inte sjunga i sin hemförsamling. Hon var den enda tonåringen där. Men de här tonåringarna sjöng högt. Hon hade aldrig sett sådan entusiasm i kyrkan. + +Efter den sista sången böjde ungdomarna knä och bad tyst en stund. Sedan turades flera tonåringar om att tala om vad Gud gjorde i deras liv. + +Hyun-hee hade aldrig hört människor i hennes ålder tala om Gud på ett så personligt sätt. Hon tänkte: ”De är unga, men de tror på Gud. De älskar Gud trots svårigheterna i sina liv.” + +Sedan delade tonåringarna upp sig i små grupper för att be. I sin hemförsamling tänkte Hyun-hee på andra saker medan medlemmarna bad i hennes tycke långa böner. Men det var tydligt att de här tonåringarna tyckte om att be. Och det kändes inte tråkigt. + +Hyun-hee kunde inte vänta på nästa möte. Hon tänkte: ”Det här är levande tro. Jag har hittat den. Det är så kristna verkligen lever.” + +Hyun-hee fortsatte att gå till ”Kneelers” möten och upptäckte glädje i att be till Gud. Hon började tillbringa många timmar med honom. Hon sjöng, lyssnade på lovsånger och bad. Hon kände Guds närvaro för första gången i sitt liv. Hon grät när hon tänkte på Jesus otroliga kärlek och död på korset. + +Hon engagerade sig i olika andliga program på skolan och gick med i en bibelstudiegrupp ledd av elever. Det var inte längre tråkigt att gå i kyrkan, och hon såg fram emot att gå dit varje sabbat. + +”Gud såg min vacklande tro och hjälpte mig att förstå hans avsikt med mitt liv”, säger Hyun-hee. ”Jag mötte Gud på skolan, och jag har lärt mig att tacka honom för allt.” + +Av Andrew mcchesney | trettonde sabbaten | norra asien-Stilla havet divisionen \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/assets/cover-landscape.png b/src/sv/ss/2025-01/assets/cover-landscape.png new file mode 100644 index 0000000000..ca0442be67 Binary files /dev/null and b/src/sv/ss/2025-01/assets/cover-landscape.png differ diff --git a/src/sv/ss/2025-01/assets/cover-square.png b/src/sv/ss/2025-01/assets/cover-square.png new file mode 100644 index 0000000000..3dfeecbb7c Binary files /dev/null and b/src/sv/ss/2025-01/assets/cover-square.png differ diff --git a/src/sv/ss/2025-01/assets/cover.png b/src/sv/ss/2025-01/assets/cover.png new file mode 100644 index 0000000000..3cc9c718c1 Binary files /dev/null and b/src/sv/ss/2025-01/assets/cover.png differ diff --git a/src/sv/ss/2025-01/assets/splash.png b/src/sv/ss/2025-01/assets/splash.png new file mode 100644 index 0000000000..8416be13cc Binary files /dev/null and b/src/sv/ss/2025-01/assets/splash.png differ diff --git a/src/sv/ss/2025-01/info.yml b/src/sv/ss/2025-01/info.yml new file mode 100644 index 0000000000..de3e6de7db --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/info.yml @@ -0,0 +1,28 @@ +--- + title: "Guds kärlek och rättvisa" + description: "Gud är kärlek. Så står det i 1 Joh. 4:8, 16. Hela Bibeln vittnar om detta faktum. Den kristna tron är centrerad kring Guds karaktär av kärlek. Kärlek är kärnan i vem Gud är, kärnan i allt vi tror på och bör vara kärnan i allt vi gör. Följaktligen påverkar vårt sätt att förstå kärlek hela vår tro och praxis. Om man till exempel tror att Guds kärlek måste förtjänas, kan man tro att Gud inte älskar en för att man är syndig och ovärdig. Och i förhållande till andra kanske man förväntar sig att andra ska förtjäna kärlek — ett recept på katastrof." + human_date: "Januari · Februari · Mars 2025" + start_date: "28/12/2024" + end_date: "28/03/2025" + color_primary: "#6A4D43" + color_primary_dark: "#472F27" + splash: true + credits: + - name: Ansvarig utgivare + value: "Rainer Refsbäck" + - name: Originalets titel + value: "God’s Love and Justice" + - name: Huvudförfattare detta kvartal + value: "John C. Peckham" + - name: Internationell redaktör + value: "Clifford Goldstein" + - name: Svensk redaktör + value: "Rainer Refsbäck" + - name: Översättare + value: "Lars Wernersson" + - name: Formgivning + value: "Vanessa Hansen" + - name: Illustrationer + value: "Lars Justinen" + - name: Bild på framsidan + value: "Tongpatong, Stock.adobe.com" \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/introduction.md b/src/sv/ss/2025-01/introduction.md new file mode 100644 index 0000000000..5545248570 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/introduction.md @@ -0,0 +1,23 @@ +### Kärlekens och rättvisans Gud + +_John C. Peckham, kvartalets huvudförfattare_ + +Gud är kärlek. Så står det i 1 Joh. 4:8, 16. Hela Bibeln vittnar om detta faktum. Den kristna tron är centrerad kring Guds karaktär av kärlek. Kärlek är kärnan i vem Gud är, kärnan i allt vi tror på och bör vara kärnan i allt vi gör. Följaktligen påverkar vårt sätt att förstå kärlek hela vår tro och praxis. Om man till exempel tror att Guds kärlek måste förtjänas, kan man tro att Gud inte älskar en för att man är syndig och ovärdig. Och i förhållande till andra kanske man förväntar sig att andra ska förtjäna kärlek — ett recept på katastrof. + +På detta och många andra sätt har vår förståelse av Guds kärlek enorma konsekvenser för vår tro och praxis. Men vad är kärlek? Om du ber tio personer att definiera kärlek kan du få tio olika svar. Även bland kristna finns det många myter och missförstånd om Guds kärlek. + +Till exempel ger kristna olika svar på frågor som: + +Kan Guds kärlek bara ge, men aldrig ta emot? Är den gudomliga kärleken enbart självuppoffrande, eller kan Gud också glädja sig åt och bli tillfredsställd av människor? Är Guds kärlek känslomässig? Bryr sig Gud verkligen om människor? Kan Guds kärlek förkastas eller förverkas? Ingår Gud i en fram-och-tillbaka-kärleksrelation med alla sina skapade varelser? Är ilska oförenligt med kärlek? Hur hänger kärlek och rättvisa ihop? Om Gud är kärlek, varför finns det då ondska i världen, och så mycket av den? Kan människor älska på samma sätt som Gud gör? Om så är fallet, hur skulle det te sig? + +Svaren på vissa av dessa frågor kan tyckas uppenbara, men är ofta omtvistade i kristna beskrivningar av den gudomliga kärleken. Och många svar som ibland uppfattas som självklara visar sig vid närmare granskning vara oförenliga med vad Skriften lär om Guds kärlek. + +Vi kommer inte att ta upp alla dessa frågor på en gång, men vi kommer att ta upp dessa och andra frågor under hela detta kvartal. Och vi kommer att se att Guds kärlek är mycket större än vi kanske tror. Guds kärlek som den beskrivs i Skriften är vida överlägsen de idéer som kallas ”kärlek” i stora delar av vår värld idag. Under de kommande veckorna kommer vi att titta närmare på några av de mest framträdande och vackra aspekterna av Guds kärlek som uppenbaras i Bibeln. + +Och när vi fortsätter kommer vi att se hur gudomlig kärlek och rättvisa är oupplösligt förbundna med varandra. Bibelns Gud älskar rättvisa (se t.ex. Jes. 61:8). Och som Bibeln skildrar dem hör gudomlig kärlek och rättvisa ihop på ett sådant sätt att man inte kan ha den ena utan den andra. Eftersom Gud är kärlek är han djupt oroad över orättvisor och lidande i denna värld, och han identifierar sig med de förtryckta och lidande. Han går villigt in i den smärta och sorg som ondskan har orsakat i skapelsen – han själv lider mest av allt, så mycket att Gud själv är det största offret för ondskan. + +Genom hela Bibeln är Gud upprepade gånger bedrövad och plågad av ondska och lidande eftersom han älskar varje människa mer än vi någonsin kan föreställa oss. Man kan se djupet i Guds kärlek i Kristus klagan över sitt folk när han sa: ”Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som blir sända till dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte” (Matt. 23:37). + +Bibelns Gud, som är kärlek, framställs ofta i Skriften som förkrossad och bedrövad över kärlek som avvisats och kärlek som gått förlorad. Hela Skriftens berättelse handlar om vad Gud har gjort och gör för att återställa kärleken till varje vrå och skrymsle i universum. Detta och mycket mer är ämnet för detta kvartals studier. + +_John C. Peckman är biträdande redaktör för Adventist Review. När denna introduktion skrevs var han professor i teologi och kristen filosofi vid Sjundedags Adventistsamfundets teologiska seminarium vid Andrews University._ \ No newline at end of file diff --git a/src/sv/ss/2025-01/pdf.yml b/src/sv/ss/2025-01/pdf.yml new file mode 100644 index 0000000000..06813cde82 --- /dev/null +++ b/src/sv/ss/2025-01/pdf.yml @@ -0,0 +1,31 @@ +--- + pdf: + - src: https://sabbath-school-media-tmp.s3.us-east-1.amazonaws.com/pdf/sv/2025-01/ABSG-2025-01-SV-Intro.pdf + title: Inledning + target: sv/ss/2025-01/01 + - src: https://sabbath-school-media-tmp.s3.us-east-1.amazonaws.com/pdf/sv/2025-01/ABSG-2025-01-SV-01.pdf + target: sv/ss/2025-01/01 + - src: https://sabbath-school-media-tmp.s3.us-east-1.amazonaws.com/pdf/sv/2025-01/ABSG-2025-01-SV-02.pdf + target: sv/ss/2025-01/02 + - src: https://sabbath-school-media-tmp.s3.us-east-1.amazonaws.com/pdf/sv/2025-01/ABSG-2025-01-SV-03.pdf + target: sv/ss/2025-01/03 + - src: https://sabbath-school-media-tmp.s3.us-east-1.amazonaws.com/pdf/sv/2025-01/ABSG-2025-01-SV-04.pdf + target: sv/ss/2025-01/04 + - src: https://sabbath-school-media-tmp.s3.us-east-1.amazonaws.com/pdf/sv/2025-01/ABSG-2025-01-SV-05.pdf + target: sv/ss/2025-01/05 + - src: https://sabbath-school-media-tmp.s3.us-east-1.amazonaws.com/pdf/sv/2025-01/ABSG-2025-01-SV-06.pdf + target: sv/ss/2025-01/06 + - src: https://sabbath-school-media-tmp.s3.us-east-1.amazonaws.com/pdf/sv/2025-01/ABSG-2025-01-SV-07.pdf + target: sv/ss/2025-01/07 + - src: https://sabbath-school-media-tmp.s3.us-east-1.amazonaws.com/pdf/sv/2025-01/ABSG-2025-01-SV-08.pdf + target: sv/ss/2025-01/08 + - src: https://sabbath-school-media-tmp.s3.us-east-1.amazonaws.com/pdf/sv/2025-01/ABSG-2025-01-SV-09.pdf + target: sv/ss/2025-01/09 + - src: https://sabbath-school-media-tmp.s3.us-east-1.amazonaws.com/pdf/sv/2025-01/ABSG-2025-01-SV-10.pdf + target: sv/ss/2025-01/10 + - src: https://sabbath-school-media-tmp.s3.us-east-1.amazonaws.com/pdf/sv/2025-01/ABSG-2025-01-SV-11.pdf + target: sv/ss/2025-01/11 + - src: https://sabbath-school-media-tmp.s3.us-east-1.amazonaws.com/pdf/sv/2025-01/ABSG-2025-01-SV-12.pdf + target: sv/ss/2025-01/12 + - src: https://sabbath-school-media-tmp.s3.us-east-1.amazonaws.com/pdf/sv/2025-01/ABSG-2025-01-SV-13.pdf + target: sv/ss/2025-01/13 \ No newline at end of file